Därför flyttas inte mobbaren

– En svårighet med att flytta mobbaren är att det måste finnas en skola som vill ta emot eleven. Det säger Lars Romanus, grundskolechef i Uppsala kommun.

Kontakt. - De allra flesta konflikter på skolan kan lösas om vi snabbt tar ett möte med eleverna och deras föräldrarna och  inte hanterar det via mejl och telefon. Det säger Christer Jones, rektor på von Bahrs skola, här med elever i årskurs 7, fr v Tor Svensson, Jesper Karlsson, Kristoffer Österblom, Emilia Schelin och Anna Shahnazarian.

Kontakt. - De allra flesta konflikter på skolan kan lösas om vi snabbt tar ett möte med eleverna och deras föräldrarna och inte hanterar det via mejl och telefon. Det säger Christer Jones, rektor på von Bahrs skola, här med elever i årskurs 7, fr v Tor Svensson, Jesper Karlsson, Kristoffer Österblom, Emilia Schelin och Anna Shahnazarian.

Foto: Nina Leijonhufvud

Uppsala2016-03-11 10:34

Det är inte unikt att en mobbningshistoria slutar med att mobbaren kan gå kvar medan de utsatta eleverna tvingas byta skola.

Att en elev som hela tiden förstör för andra måste flytta på sig kan ses som en självklar åtgärd. Men Lars Romanus framhåller att omplacering av en elev innehåller komplikationer.

– Hur blir det för den skola som tar emot den som mobbat andra? Det kan bli så att man bara flyttar problemet någon annanstans.

Han beskriver omplacering som en mycket ingripande åtgärd och betonar att det är något skolan kan ta till först när alla andra möjligheter är uttömda.

– I de få fall det händer försöker vi först komma överens med elevens föräldrar att byte av skola är den lämpligaste åtgärden, säger Lars Romanus.

Ibland florerar uppgifter om att vissa Uppsalaskolor försöker tysta ner övergrepp och mobbning för att inte riskera sitt rykte. Skolan kan gå miste om elevpengar ifall elever avskräcks från att gå där, brukar det sägas.

Det är fel väg att gå tror Christer Jones som arbetar som rektor sedan 1998 och nu jobbar vid von Bahrs skola i Uppsala.

– Tvärtom kan jag tycka det är bra om en skola har gjort många polisanmälningar, det kan vara en signal om att skolan agerar. Det är när skolan inte gör något för att ta tag i konflikter som ryktet kan bli dåligt.

Christer Jones betonar att det är viktigt att agera fort när det uppstår en konflikt. Rör det sig om någon enstaka skärmytsling eller om utdragen mobbning?

– Vi pratar med de inblandade eleverna och ser snabbt till att kontakta föräldrarna så det inte byggs upp överdrivna rykten. För att reda ut vad som hänt räcker det i allmänhet med att elever och föräldrarna pratar med skolans personal.

För att förebygga konflikter mellan eleverna ser Christer Jones det främjande arbetet väsentligt och har som ett led i den satsningen ökat personaltätheten kraftigt sedan i julas.

Det handlar exempelvis om:

* En skolvärd som finns i korridorer och uppehållsytor och arrangerar rastaktiviteter.

* En kurator vars arbetstid utökats från halvtid till heltid.

* En hälsopedagog som bland annat ska göra avslappningsövningar med eleverna och undervisa dem om sömn, hälsa, frukost etc.

* Extra idrott för eleverna i årkurs sex till nio.

– Genom att eleverna gör saker tillsammans lär de känna varandra och det tror jag minskar risken för bråk, säger Christer Jones.

Fotnot: von Bahrs skola har inget samband med det fall av elevmisshandel som UNT berättar om i artikeln intill.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!