Genom sin sekreterare låter hon hälsa till UNT att hon inte varit mannens chef och därför inte uttalar sig om honom.
Det var Sveriges Radios Ekoredaktion som på torsdagen kunde avslöja att det vid tre tillfällen från 2010 kommit larm till polisen om den tidigare chefen som sade upp sig ”av personliga skäl” efter att en förundersökning mot honom om misstänkt barnpornografibrott lagts ned.
LÄS MER: Intern kritik mot polisens pr-köp
LÄS MER: "Jag står för vad jag har sagt"
Det första larmet kom 2010. Tre år senare anställdes han av polismyndigheten, och i december 2014 säkerhetskontrollerades han för en högre chefstjänst. Strax därefter kom ytterligare ett larm, men i januari 2015 tillträdde han chefstjänsten i Uppsala. I juli kom enligt Ekot det tredje larmet som gällde misstänkt innehav av barnpornografi, åklagaren lade ned förundersökningen och mannen sade upp sig i oktober.
Hur mannen kunnat anställas och befordras utan att några varningsklockor ringt är oklart. Polismyndighetens kommunikationsdirektör Unni Jerndal har tidigare sagt till Ekot att hon då mannen anställdes inte kände till att anmälningar gjorts mot honom, och att om hon och hennes avdelning brustit i de rutiner som gäller för myndigheten måste bristerna åtgärdas.
Då polisens kommunikationsavdelning 2015 upphandlade tjänster från en reklambyrå krävdes att personalen på reklambyrån och eventuella underentreprenörer skulle säkerhetsklassas på nivå 2. Nivån gäller personer som i inte obetydlig omfattning får del av uppgifter som omfattas av sekretess, och är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet i en omfattning som inte är obetydlig. Högsta säkerhetsklassen är nivå 1, för den klassningen krävs regeringsbeslut.
För säkerhetsklassning nivå 2 krävs förutom betyg, intyg och referenser även personbedömning, registerkontroll och i vissa fall särskild personutredning. Polisen har olika typer av register, belastnings-, misstanke- och spaningsregister. Kraven för registrering i spaningsregistret är låga, och där förekommer även personer som inte misstänks för brott. Det finns en generell tidsgräns på fem år för användning av uppgifter i spaningsregistret.
Hur rutiner och ansvar för säkerhetsklassning av personal vid nyanställningar och byten av tjänst ser ut är oklart. Lars Björsund är säkerhetsansvarig på nationell nivå inom Polismyndigheten men har inte gått att nå under torsdagen.
Christer Nordström, presstalesman vid Uppsalapolisen sade på torsdagen:
- Med tanke på vad som kommit fram har något inte fungerat, men vad vet jag inte. Rutiner för säkerhetskontroller känner jag inte till.