Det framgår av en ny svensk studie, som för första gången på nationell nivå undersökt hur vården för cancerpatienter i livets allra sista slutskede skiljer sig mellan olika åldersgrupper.
– Jag förväntar mig att vår studie ska bli en väckarklocka. Att vi som arbetar med denna vård blir medvetna om att åldersrelaterad ojämlikhet existerar i livets slutskede kan förhoppningsvis bli ett första steg till att utjämna dessa skillnader, säger Magnus Lindskog, cancerläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset.
I studien har han tillsammans med kolleger vid Karolinska institutet och Umeå universitet analyserat uppgifter från det svenska palliativregistret om nära 27 000 vuxna cancerpatienter under deras allra sista levnadsvecka. Uppgifterna gäller vilka vårdinsatser som sattes in och vilken information som gavs när alla möjligheter att bota dem eller förlänga deras liv var uttömda.
För 10 av 13 rekommenderade vård-, stöd- och informationsinsatser i livets slutskede fann forskarna tydliga skillnader mellan patienter i olika åldersgrupper.
– Mest anmärkningsvärt är nog att det fanns åldersbetingade skillnader i förskrivningen av läkemedel att ge vid behov för att lindra svåra symtom i livets slutskede som smärta, ångest och illamående, säger Magnus Lindskog.
Visserligen förskrevs sådana läkemedel till majoriteten av patienterna i alla åldersgrupper, men andelen som blev utan dem under sin sista levnadsvecka var påtagligt högre bland äldre än bland yngre cancerpatienter.
Med stigande ålder ökade även risken för att inte få någon strukturerad kartläggning gjord av smärtbesvär och andra symtom, att inte få tillgång till någon form av specialistkompetens i palliativ vård i livets slutskede och att inte bli informerad om att döden var nära förestående.
Även för anhöriga till äldre cancerpatienter var risken förhöjd för sådana informationsmissar och för att, när den anhörige hade dött, inte erbjudas något psykologiskt efterlevandestöd.
– Jag har svårt att tro att alla dessa skillnader är följden av en medveten åldersdiskriminering. Kanske återspeglar de en mer omedveten inställning inom vården om att cancerrelaterad död är mindre traumatisk när individen är gammal, och ett större fokus på yngre cancerpatienter, säger Magnus Lindskog.
Hela den vetenskapliga studien finns publicerad i facktidskriften European Journal of Cancer.
Palliativ betyder lindring. Palliativ vård är den vård som ges för att lindra olika besvär i livets slutskede när det inte längre finns möjlighet att förlänga patientens liv.
I Svenska palliativregistret med webbadressen www.palliativ.se registreras vårdinsatserna som getts i livets slutskede.
Hälften av dödsfallen bland cancerpatienterna inträffade på någon specialiserad palliativ vårdenhet eller i specialiserad palliativ hemsjukvård.
De vanligaste dödsorsakerna var lungcancer, tarmcancer, prostatacancer, cancer i bukspottkörteln och bröstcancer.