Polis och åklagare har arbetat i över ett år med att nysta upp härvan där utländska företag fått massutskick av fejkade erbjudanden som postats i bland annat Uppsala. Företagen har trott att de betalat för att förnya sina varumärkesskydd, men i stället har pengarna gått in på svenska bankkonton och tagits ut av huvudmännen bakom svindeln. Många som blivit lurade är mindre företag, men även storbolag som Danske bank har betalat fakturor. I vissa fall finns även privatpersoner med varumärkesskydd med i utredningen. Bland dem vinnaren av förra årets melodifestival, med artistnamnet Conchita Wurst. Artisten fanns med bland dem som fick utskick från Sverige, men ska inte ha betalat några pengar till svindlarna. Totalt finns 377 brottsoffer i utredningen.
22 personer åtalas i bedrägerihärvan, de flesta från Stockholmstrakten. De misstänkta centralfigurerna åtalas för bland annat grovt bedrägeri medelst urkundsförfalskning eller medhjälp och anstiftan till samma brott. Andra åtalas för att ha agerat målvakter och upplåtit sina bankkonton för inbetalningarna.Brottsrubriceringen i deras fall är penninghäleri. I drygt 400 fall misstänks gärningsmännen ha förmått företagen att betala in pengar, totalt drygt 6 miljoner kronor. Nästan 3 700 fakturor som skickats ut har inte betalats av företagen. I de fallen är brottsmisstanken försök till grovt bedrägeri. Om samtliga falska fakturor betalats skulle det gett drygt 27 miljoner kronor i intäkter.
På torsdagen lämnade kammaråklagare Lise-Lotte Tegler in stämningsansökan och större delen av förundersökningen, nedpackad i fyra flyttkartonger, till tingsrätten. Rättegången blir en av de största som hållits i Uppsala tingsrätt. Den beräknas starta i mitten av januari och avslutas först fyra månader senare, i mitten av maj. Totalt 37 förhandlingsdagar är inplanerade vid tingsrätten.
Fallet började nystas upp i oktober förra året sedan några unga män stoppats av polis i Uppsala, som fattat misstankar mot deras förehavanden. Det visade sig att männen postat ett stort antal brev i olika gula postlådor runt om i Uppsala. Breven var adresserade till företag i utlandet och innehöll fakturaliknande erbjudanden om förlängning av bolagens varumärkesskydd. I bilen fanns ytterligare nästan 1 000 likadana handlingar som togs i beslag. Den fortsatta utredningen ledde vidare till de personer som enligt åklagarna utgör kärnan i svindelhärvan.
Upplägget för svindeln är känt sedan tidigare, men åtalet i Uppsala är enligt åklagaren det första någonsin som gäller svindel mot den europeiska myndigheten för varumärkesskydd, OHIM. Myndigheten har följt utredningen i Uppsala med stort intresse.
– Det här är den första rättsliga prövningen av fakturor där OHIM varit drabbade, säger Lise-Lotte Tegler.
Huvudmannen, en man i 45-årsåldern från Stockholmstrakten, misstänks ha kommit över omkring fyra miljoner kronor under de fyra år som åtalet omfattar. Enligt utredarna kan svindeln ha pågått avsevärt längre än så.
– Mycket har tagits ut kontant, annat har slussats över till andra konton innan det hamnat hos huvudmannen. Det mesta av pengarna är borta, säger kammaråklagare Lise-Lotte Tegler som lett förundersökningen tillsammans med sin kollega Anna Hårdstedt.
Bland åklagarnas bevisning finns mängder med kontoutdrag från de misstänktas bankkonton, överföringar av pengar, fakturamallar ur en av de åtalades dator, telefonavlyssning och annat material som hittats i de åtalades datorer. Där finns också kvitton som enligt åklagaren visar att huvudmannen köpt kuvert med tryck som använts vid utskicken och en kuverteringsmaskin som tagits i beslag i mannens bostad och som enligt åklagaren använts vid brotten.
– Det har varit som ett helt kontor för att kunna utföra verksamheten, säger Lise-Lotte Tegler.
Ligans tillvägagångssätt har enligt åtalet varit utstuderat men förhållandevis enkelt. Huvudmännen misstänks ha tagit reda på när olika varumärkesskydd för de utländska bolagen eller privatpersonerna behövt förnyas eller när nyregistrering varit aktuellt, vilket kan ske mot en avgift till den särskilda europeiska myndigheten för registrering av varumärken, OHIM. Svindlarna har framställt fakturaliknande ”erbjudanden” om registrering av varumärket som sänts till de aktuella företagen. De falska handlingar som sänts till bolagen har haft namnet OMIH som avsändare.
Genom att skicka brev från en avsändare med ett namn som liknar myndighetens, tillsammans med erbjudande om att mot avgift få varumärket ny- eller omregistrerat, misstänks gärningsmännen ha lurat mottagarna att betala till de angivna kontonumren. Pengarna har gått in på olika bankkonton som målvakterna förfogat över. I vissa fall har pengar också satts in på polska kontantkort som enligt åklagaren använts av en av centralfigurerna för att ta emot svindelpengar.
De utpekade huvudmännens försvarare hade på torsdagen ännu inte sett åtalet och ville inte lämna några kommentarer kring misstankarna. I polisförhör har de åtalade medgett att de deltagit i utskicken och tagit fram uppgifter om företagen, men anser inte att de gjort något brottsligt. Ingen av centralfigurerna är kända för polisen sedan tidigare. Vid den kommande rättegången är representanter för den europeiska registreringsmyndigheten OHIM kallade som vittnen, för att berätta om hur ansökningar för varumärkesskydd normalt går till och vilka åtgärder de satt in för att motverka bedrägerier liknande de i Uppsalafallet.