Ola Andersson berättar i en exklusiv intervju med UNT om Sirius resa till toppen av den svenska fotbollen.
- Del 4: Pengarna
Det går trögt ekonomiskt för Sirius. Någon hype blir det varken publik- eller sponsormässigt i allsvenskan på slitna gamla Studenternas. Storförsäljningen av Kingsley Sarfo kantas av problem och Sirius får fylla svarta hål med pengarna snarare än att satsa framåt. När Sirius går upp i allsvenskan ingår man ett samarbete med säljföretaget Lagardere. Målet är tydligt. En omsättning på 90 miljoner kronor 2020. 2019 står dock Sirius fortsatt och stampar ekonomiskt. Man omsätter 55 miljoner där inga pengar kommer från spelarförsäljningar. Det egna kapitalet är noll kronor (!) och bitvis är det kämpigt med likviditeten.
– Vi kände redan 2019, då var det Christer Abrahamsson och jag, som gjorde vår läxa och såg att i de andra klubbarna stod transferintäkter för 20 procent av omsättningen. Vi hade noll där och då och det var för att vi inte hade haft ekonomi till att skriva långa avtal eller satsa på unga spelare, eller en strategi att jobba med unga spelare. Det var ju därför den här generationsväxlingen som jag genomförde i några år var direkt nödvändig, säger Ola Andersson.
2019 kliver Christer Abrahamsson in som ny klubbdirektör i Sirius. Han ersätter då Michael Lundgren. Abrahamsson är tydlig redan i första intervjun med UNT. Sirius måste hitta fler intäktskällor. Det handlar om både transferintäkter och en möjlighet att ta in externt kapital. Sagt och gjort. Samma sommar bolagiserar Sirius delar av verksamheten i ett nytt bolag där man säljer preferensaktier. Målet är att ta in 15 miljoner kronor.
– Den var jätteviktig för den satsningen och för att Sirius är där man är i dag. Jag brukar säga att det var väl där och då som den här ekonomiska gyttjan som hade hållit oss fast i träsket släppte. Vi kunde värva Sugita 2020 och började spela en attraktiv fotboll. Vi kunde börja andas igen, säger Andersson.
Aktieförsäljningen gjorde att Sirius kunde värva Yukiya Sugita.
Aktieförsäljningen tar inte fart direkt, men 2020 väller det in pengar. Totalt får Sirius in drygt 20 miljoner kronor på aktieförsäljningen varav 80 procent kommer från Bengt Ågerups bolag Findolon AB. Pengarna gör bland annat att Sirius kan köpa loss storstjärnan Sugita och att man 2020 gjorde en vinst på 8,5 miljoner kronor.
– Det var ju Bengts företag och inte han personligen, men han har betytt väldigt mycket genom åren. Väldigt, väldigt mycket både i sitt engagemang och vilja för Sirius som klubb, Uppsala, fotbollen och framför allt unga spelare. Jag vet att han är supernöjd med det som vi nu har förankrat i klubben med akademin och det jobb som Oscar Zettergren och hans gäng ihop med A-laget gör. Där har Bengt varit väldigt viktig.
Bengt Ågerup är även känd som Sveriges största skatteflykting och har av skatteverket krävts på 1,5 miljarder kronor i obetalda skatter. Ågerup har tidigare stöttat Sirius satsning mot elitfotbollen med runt 50 miljoner kronor mellan 2009 och 2016.
Bengt Ågerup, t v, med Sirius dåvarande ordförande Lasse Svensson, t h på en bild från 2010. I mitten Siriusspelaren Philip Berglund.
Att inte kunna skriva långa kontrakt får Sirius känna av ordentligt 2020. En handfull spelare gör succé, men Sirius kan inte casha in en enda krona. Elias Anderssons kontrakt går ut och han lämnar gratis för Djurgården. Storstjärnan Stefano Vecchia, som varit en av seriens bästa spelare under året, lämnar gratis för norska Rosenborg. Året efter går Axel Björnströms kontrakt ut vilket gör att klubben får sälja honom relativt billigt sommaren 2021.
– Vi hade ingen ekonomi att skriva ett längre avtal med ”Steffo” och han ville ju inte heller för han kände att kan han studsa ett år hos oss så kan han gå som bosman sen. Vi hade inte råd att förlänga med ”Acke” (Björnström, reds. anm) som också kände att ett proffsäventyr var på gång.
2021 börjar spelarbiten falla på plats för Sirius. Man värvar namn som Jacob Ortmark, Moustafa Zeidan och Laorent Shabani, spelare som alla kommer att säljas vidare till klubbar i allsvenskan. Starten på Sirius som säljande klubb.
– Det vi visste var att vi inte gör några 25 miljonersförsäljningar direkt utan där var vi tvungna att sälja liksom. Man tycker att det var alldeles för billigt, men att få på sitt CV att man gör försäljningar och att de spelarna går till större klubbar var viktigt. När nästa klubb kommer och vill ha, då kan man ta några miljoner till. Det var bara svenska klubbar intresserade och egentligen hade vi inte velat sälja till Norrköping eller Malmö, men det var en jättebra ekonomi för Sirius.
Jacob Ortmark var Sirius första större spelarförsäljning efter den nya strategin. Han köptes av IFK Norrköping för åtta miljoner kronor.
Och snabbt går det. Ortmark värvas från bänken i superettan och säljs ett år senare. Zeidan gör också bara ett år i Sirius innan han säljs.
Hur hanterar man frustrationen som ändå uppstår när man säljer sina bästa spelare till konkurrenter?
– Man vill inte sälja sina bästa, men samtidigt var det så att jag har varit himla trygg i att vi har så jäkla bra klimat och miljö hos oss att spelare utvecklas. Jag var ganska säker på att någon annan får ta den rollen. Jag sa till tränaren att du har ju ett jobb att utveckla spelare, inte bara spela en startelva. Den miljön har vi bevarat.
– Men vi vill ju ta kliv och kunna förlänga med sådana spelare egentligen i stället och nu har vi börjat komma dit, att vi pratar förlängning med Castegren. Det hade inte varit möjligt för fem år sedan.
För pengarna fortsätter att rulla in för Sirius som gör den ena lyckade värvningen efter den andra. 2022 plockar man Tashreeq Matthews gratis från Varberg. Han säljs senare för knappt 20 miljoner kronor. Den egna produkten Jamie Roche blir Sirius första akademispelare att säljas utomlands sommaren 2023 då han går till schweiziska Lausanne för runt 12 miljoner kronor.
Inför säsongen 2023 scoutar Sirius en dansk anfallare vid namn Wessam Abou Ali. Ola Andersson berättar att man vill köpa honom, men där och då finns inga pengar till det. När Roche säljs under sommaren blir övergången möjlig och resten är historia. Abou Ali, som anslöt för runt tre miljoner kronor säljs ett halvår senare för 23 miljoner kronor efter en sällan skådad succé. Sirius har då på fem år gått från noll procent i transferintäkter till 37 procent. 2023 omsatte klubben 77 miljoner kronor och kommer 2024 för första gången kliva över 100 miljoner i omsättning. Det egna kapitalet har gått från noll kronor till 34,4 miljoner.
Wessam Abou Ali jublar tillsammans med Siriusklacken efter segern mot Norrköping 2023.
– Jag känner att vi har gjort många bra saker hos oss och inte bara jag utan hela gänget som vi har haft i Sirius där vi haft en samsyn på mycket. Sedan ska någon ta besluten, men helt klart har vi haft en samsyn på vad vi tror vi kan göra med vårat spel, våra spelare och våra förutsättningar. Det har gjort att när spelare har kommit till oss så har de flesta utvecklats.
– Vi har gått bet på några, det gör man naturligtvis, men jag tror vi har bäddat för det här med försäljningarna av Ortmark och Zeidan. Där och då sa vi att vi inte heller tyckte det smakade jättebra att sälja till konkurrenten, men försäljningarna var nödvändiga för att komma upp på nästa nivå.
Strategin är glasklar. Unga spelare på långa kontrakt. Det kryllar av potential och ytterligare potentiella mångmiljonförsäljningar i Sirius. Malcolm Jeng, Noel Milleskog, Joakim Persson, Yousef Salech och Leo Walta för att nämna några.
– Nu har vi våra referensförsäljningar så när de kommer och vill nypa våra mest attraktiva spelare… Ja, men vi sålde Wessam (Abou Ali) för det här och vi sålde ”Tash” (Matthews) för det här. När någon vill ha ”Jocke” (Persson) så är vi på en annan nivå.
Sirius var i fjol allsvenskans tionde rikaste klubb. Nu närmar sig föreningen storklubbar som IFK Göteborg och AIK vad gäller eget kapital.
– Det är jätteskönt att ha pengar på banken, men det är ju också en balansgång hur mycket eget kapital du ska ha kontra investera i andra saker som spelartrupp, faciliteter, ny träningsanläggning som gör att vi tar oss vidare. Det här ska Martin Malmberg (klubbchef) och styrelsen prata om, men att sitta på kapital och låta det växa och sedan komma tolva i allsvenskan är inte jättesexigt.
Vad ser du framåt då för Sirius och ekonomi. Kan man ta sig ännu högre upp i allsvenskan?
– Det jag skulle säga är att okej, vi har nionde största fotbollsekonomin 2023, men åtta och uppåt hade dubbel så hög omsättning jämfört med Sirius. Det är en stor korrelation mellan omsättning och placering i tabell och vi ligger åtta, nia nu så vi ligger ungefär där vi ska ligga. Vi tycker att vi är lite bättre på att spela fotboll, vi ska överprestera och lite sådana saker, men över tid så kommer korrelationen vara. Det är sanningen. Vi behöver öka omsättningen.
Sirius tidigare klubbdirektör Christer Abrahamsson.
Sirius har gjort mycket rätt, men svävar inte i väg. Det finns en vag målsättning om att ”vara redo för Europaspel 2026”, men några dumdristiga satsningar kommer inte att ske. Sirius följer sin strategi och vet att det kan gå lika snabbt utför.
– Vi ska spela i allsvenskan. Vi ska börja där, varje år ska vi spela allsvenskan. Det är en otrolig ansträngning att dra ihop 32, 34 poäng. Den dagen vi tappar det, då är vi körda alltså. Om vi inte fattar hur svårt det är.
Lyssna på hela intervjun med Ola Andersson i UNT:s podcast Are You Sirius?
