- Del 1: Mötet i Upplands Väsby.
Ola Andersson tar en kopp kaffe på historisk Siriusmark. Årets sista soltimmar värmer utanför fönsterrutorna. Inne på Scandic Hotell Infracity i Upplands Väsby irrar en skolklass runt när de fått någon form av guidad tur och undervisning i hotellvardagen. En bit in blandas konstgjorda palmer med vatten och fiskar. Det är folktomt och få vet om att där inne, vid ett bord, började Sirius resa från fotbollens bakgård till att 13 år senare vara en av Sveriges mest välskötta föreningar.
– Det var här som jag träffade Kim Bergstrand för första gången i syfte att bli ny Siriustränare, berättar Andersson.
Vill man åt berättelsen om Sirius framgångar så är Andersson den röda tråden. Där, för 13 år sedan, var han en omtyckt tv-expert i Viasats Premier League-sändningar och "Rit-Ola" med svenska folket. Någon officiell roll i Sirius fanns inte mer än att han ofta syntes på både herr- och damlagets matcher.
– Men då hade jag några veckor tidigare fått ett uppdrag av Sirius dåvarande styrelse att titta på ledarskapet för Sirius Fotboll.
Det var aldrig någon tvekan från Ola Andersson att hjälpa till.
– Jag kände att det här är mitt kall. Det har jag alltid gjort med Sirius och det var därför jag också fick hjärtinfarkten till slut. Sirius, Uppsala har alltid varit mitt "mission". Även om det på pappret bara varit ett jobb så har man levt med det här 24 timmar om dygnet. När jag fick frågan 2011 så var jag glad för jag trodde jag skulle kunna hitta de rätta nycklarna till det här.
Sirius där och då stred för en plats i superettan. Laget hade åkt ur med minsta möjliga marginal 2009 och året efter hade blåsvart förlorat kvalet mot Jönköping. 2011 hänger Sirius med i toppen. Man vinner sina fem sista matcher i ettan, men det räcker inte. Med ett måls bättre målskillnad kniper Väsby United kvalplatsen i serien som vinns av Umeå, en poäng före Sirius. Laget tränades av en ung Andreas Brännström, men trots att man var med i kampen om uppflyttning så stod det tidigt klart att ”Brännan” inte skulle leda laget året efter.
– De vibbarna kände jag redan på sommaren, säger Brännström i UNT:s podcast Are You Sirius?
I stället har dåvarande ordföranden Bosse Lundqvist och styrelsen alltså gett mandat till Ola Andersson att hitta Sirius nye tränare. Namnet som han fastnar för är BP:s tidigare tränare Kim Bergstrand som något år tidigare fått sparken och nu jobbar på Fotbollsakademin.
– Han var tillgänglig. Jag gick igenom hela mitt kontaktnät och tittade på vilka tränare som jag trodde hade en profil av att vara Sirius tränare ett tag framöver och som vi inte hade haft tidigare hos oss. En annan spännvidd, en annan dimension och framför allt i sin tur ett kontaktnät som stod för någonting annat än de tränare som hade varit tidigare, minns Ola Andersson.
Det första mötet ägde rum 2011 på samma plats som vi nu genomför den här intervjun på.
– Det var en kombination av att vara lite anonyma, men framför allt att Kim bor i Täby Kyrkby och det är nära.
Tre veckor efter serieavslutningen kallar Sirius till presskonferens på hotell Gillet i centrala Uppsala. I en stor sammetsstol bakom en lila gardin sitter Kim Bergstrand, Sirius nye tränare. Ola Andersson har fått sin första pusselbit på plats.
– Sirius presenterade ett bra upplägg för mig och de vill verkligen göra någonting bra, sa Bergstrand som samtidigt nobbade att bli tränare för Hammarby i superettan.
Två veckor senare landar nästa pusselbit i Uppsala. Väsbys tränare Thomas Lagerlöf, som bara veckor tidigare stulit kvalplatsen från Sirius, blir klar som assisterande tränare, en roll som sedan kommer att förändras till delat huvudansvar.
– Det var Kim som sa att han gärna skulle ha med sig ”Tolle” och jag hade anställt ”Tolle” bara några år tidigare som assisterande i AIK när jag var sportchef. Även om det var Kim som många gånger stod som huvudtränare så agerade de ihop hela tiden. De var våra tränare och lite grann manager inom sin budget medan jag var klubbchef.
I jakten på superettan var ledarskapet prioriterat. Inget annat lag i serien hade två heltidsanställda tränare.
– Vi satsade otroligt mycket mer än vi hade gjort tidigare och med resurser runt omkring dem på ett annat sätt. Allt eftersom betalade det av sig eftersom vi fick bättre spelare att vilja spela för oss. Det var den positiva konsekvensen av att ha Bergstrand och Lagerlöf.
2013 kliver Ola Andersson in som vd i Sirius Fotboll. Från läktaren har han året innan sett ett blåsvart misslyckande. För trots satsningen mot superettan med nya tränare så blir det inget avancemang. Sirius förlorar den sista och avgörande matchen mot Östersund på Studenternas med 0–1 och slutar trea. Igen.
– Jag kommer ihåg att jag satt på läktaren där. Det var ju jag som hade tagit in Kim och ”Tolle” och jag sa till min fru Victoria att ”vilken jävla loser jag är”. Man tog ju på sig att vi inte gick upp där först.
Några tveksamheter kring att fortsätta samarbetet var det aldrig. I stället växte en revanschlusta fram. Sirius spände dessutom musklerna rejält under vintern. Joakim Runnemo, som tidigare spelat i allsvenskan med BP, skrev på och från serierivalen Västerås värvades kaptenen Oscar Pehrsson. Sedan smällde det till rejält när Sirius, tack vare Bengt Ågerups finansiering, plockade in SM-guldmeriterade Johan Arneng på ett tvåårskontrakt. Nu kunde inget stoppa blåsvart som inte förlorade en enda match i ettan 2013 och slog nytt poängrekord av bara farten.
Sirius mål var uppnått. Man var tillbaka i elitfotbollen, men där och då fanns inga tankar på allsvenskt spel. Allt handlade om att etablera sig i superettan, något klubben tidigare inte hade lyckats med.
– Varken vi eller styrelsen vågade titta mot allsvenskan så pass tidigt. Däremot så kände ju Kim, ”Tolle” och jag att vi skulle kunna göra bra saker så man vet aldrig var det här slutar någonstans.
Från att ha varit en storklubb i division 1 var det dock en annan vardag i superettan där man slogs mot bland annat Hammarby.
– Vi hade inte mer ekonomiska resurser än de andra lagen egentligen, men vi började bli mer spännande för ”andra chansen-spelare” som var nobbade i Hammarby, AIK och Djurgården, till viss del BP också. Det var ju dem vi tog och de spelarna som gav oss prestationer och resultat i superettan.
"Då fattar man ju att fan, allsvenskan, de är inte så jävla bra i allsvenskan"
Det fanns ett gäng sådana spelare. Stefan Silva, Elliot Käck, Christer Gustafsson, Ian Sirelius och Karl Larson för att nämna några, senare även Ante Eriksson och Jesper Arvidsson. Detta blandades med Uppsalasönerna Kim Skoglund samt Niklas Thor, Moses Ogbu höll på att blomma ut rejält efter en tuff start och under sommaren lade blåsvart beslag på en ghanansk talang vid namn Kingsley Sarfo.
Sirius stod för ett fint debutår i superettan där man slutade sexa. Med mersmak. 2015 blir ännu bättre och en första smak av allsvenskan. Sirius slutar trea. Man kvalar uppåt, men faller med minsta möjliga marginal på antalet gjorda bortamål efter 2–2 hemma på Studenternas och 1–1 borta mot Falkenberg. Där och då känner dock Sirius att det är allsvenskan som gäller. Man är redo för nästa steg.
– Då fattar man ju att fan, allsvenskan, de är inte så jävla bra i allsvenskan. Vi är lika bra liksom och framför allt spelade vi otroligt bra fotboll hela tiden. Då kände man att det inte var omöjligt.
Och liksom 2013 så kan inget stoppa Sirius efter den snöpliga kvalförlusten. Trots att spelare som Andreas Andersson, Moses Ogbu och Stefan Silva alla lämnar så vinner Sirius superettan och går upp i allsvenskan. Nyförvärvet Dragan Kapcevic öser in mål och Ogbu kommer hem till sommaren. Allsvenskan väntar bara fem år efter mötet i Upplands Väsby.
– Vi gick upp och gjorde de första matcherna väldigt bra så allsvensk kapacitet hade vi ju, men om vi skulle ha det över tid var svårt att veta.
Sirius charmar hela fotbollssverige. I premiären bortaslår man Djurgården, med Andreas Isaksson och Kim Källström i laget, med 2–0. Efter 20 omgångar ligger Sirius sensationellt fyra. Till slut slutar man sjua, alltjämt klubbens bästa placering någonsin. Nyförvärvet Josh Wicks briljerar i målet, Philip Haglund bidrar med erfarenhet och Kingsley Sarfo säljs för 15 miljoner kronor under sommaren. Men. Det är fortsatt Kalle Larson som spelar till höger i backlinjen med Oscar Pehrsson centralt. Ian Sirelius gör mål tillsammans med Moses Ogbu och på mittfältet spelar Kim Skoglund och Christer Gustafsson. Alla spelare som var med Sirius i division 1.
Även om det har darrat till under åren, främst 2018, så är faktum att det bara är Sirius och Hammarby som på allvar etablerat sig i allsvenskan efter att ha gått upp från superettan de senaste åren.
– Det är ganska många faktorer, men jag tänker på det där ibland och det har varit väldigt mycket kontinuitet genom hela det här från 2011. Vi har haft en samstämmighet från styrelsen via ordförande till klubbchefen till sportchefen till tränarna. Det har hållits ihop hela tiden och vi har liksom tyckt lika. Klubben har rekryterat rätt personer in på de centrala positionerna och det är en framgångsfaktor.
Och hur stor del har Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf i Sirius resa?
– Megastor, alltså verkligen. Vi hade inte varit där vi är nu om de inte hade varit med och plogat upp elitförutsättningar och elitidrottsledarskap på ett sätt som inte har funnits i upplandsfotbollen tidigare, svarar Andersson som lyfter tränarduons kontaktnät samt sätt att spela fotboll som ytterligare viktiga faktorer i att Sirius lyckades ta sig hela vägen och locka till sig spelare trots begränsade resurser.
När ni satt här 2011, hade du kunnat tänka dig den här utvecklingen av Sirius?
– Man hade trott att man var galen.
Vägen till toppen var dock inte spikrak för Sirius. I nästa del tittar vi till bråken med kommunen, turerna kring damlaget och Dalkurd samt Kingsley Sarfo-affären.
Lyssna på hela intervjun med Ola Andersson i UNT:s podcast Are You Sirius?