"Det handlar om att kommunen ska behandla alla klubbar lika", säger Andy Bachmann.
Marskvällen är blåsig men mild. Stora strålkastare lyser upp det gröna konstgräset på Studenternas IP. Ett gäng unga tjejer från elitföreningen IK Uppsala tränar nedtagningar.
Utanför den låsta arenans huvudentré står Andy Bachmann och smygfilmar mot planen. Han jobbar med föreningsutveckling inom Vaksala SK, där han även tränar sin dotters och sin sons lag.
Andy vill egentligen inte behöva filma. Han gör det för att bevisa för Uppsala kommun vad han och andra inom fotbolls-Uppsala misstänker: att Uppsalas ungdomar inte får träna på lika villkor, att vissa får chanser utanför kommunens regelverk.
Här på Studan borde inget lag träna nu. Planen är inte bokad.
Andy Bachmann är på jakt efter ett av IK Uppsalas ungdomslag: F-15, alltså flickor som är 15 år. På Studenternas får de enligt kommunens regler inte vara. Men här är de, precis som han trott, och de använder hela planen.
Det handlar om att kommunen ska behandla alla klubbar lika.
Andy Bachmann
Tillsammans med fotbollsentusiaster i ett par andra större Uppsalaklubbar har han räknat ut att IK Uppsalas ungdomslag kunnat få minst dubbelt så många träningstimmar som de har rätt till.
– För oss handlar det inte om att sätta dit något lag eller enskild förening. Utan om att kommunen ska följa sina egna regler och behandla alla klubbar lika, säger han.
Uppsala kommun kommer först bestämt förneka det filmerna visar. Men efter ett par månader av långa mejlkonversationer och infekterade möten tvärvänder kommunen och ger Andy och kritikerna helt rätt. Till och med tackar dem. Något som i stället leder till att IK Uppsala känner sig baktalade av kommunen.
Vad var det egentligen som hände?
Luften är kall och vårsolen värmer inte mycket.
– Titta upp, möt och passa tillbaka! Bra tjejer!
39 tjejer i Vaksalas flickor-11 följer tränarnas uppmaning. En av dessa är Nora Cederholm. Hon började spela fotboll så sent som i vintras, i Vaksalas nya satsning LF Late starters – en chans för killar och tjejer att komma in i sporten trots att man inte började i sex-sjuårsåldern, som de flesta andra.
Nora Cederholm har fått chansen att börja med fotboll sent, tack vare satsningen Late starters. 100 barn står i kö.
Nora gjorde snabbt framsteg och plockades upp av tränarna till det ordinarie flicklaget. I en träningsmatch häromdagen avgjorde hon med sin vänsterfot och i en annan match fick hon matchens gröna kort för sitt fair play-spel. Hon ser glad ut när hon berättar om allt det nya.
– Det är jättekul med fotboll. Jag vill spela utomlands eller i allsvenskan.
Late starters har blivit en succé – inte bara för Nora. 100 barn har redan börjat, 100 till står i kö. De kommer att få fortsätta köa, eftersom Vaksala inte har träningstider till alla. Jakten på träningstider för dessa barn blev startskottet för Andy Bachmanns och hans Vaksalakollegors djupdykning i Uppsala kommuns fördelning av träningstider mellan föreningar. Granskningen som de satt i gång drivs nu vidare mot kommunen av Uppsala fotbollsallians, ett samarbete mellan i princip alla stans klubbar.
Enligt Vaksala SK kan så många som sex lag få samsas på en konstgräsplan. "Och då har vi ändå inte tider för alla", säger Andy Bachmann, tränare och föreningsutvecklare i klubben.
På träningen här på Årsta IP tränar 80 ungdomar samtidigt, från två olika lag. I Uppsala tvingas ofta fyra lag dela på en plan, med andra lag som värmer upp vid sidan av. Så ont om planer är det nämligen i Uppsala under den stora del av året då naturgräsplanerna inte får användas. Alla UNT talar med pekar på bristen på konstgräs.
I trappan upp till kansliet hänger inramade lagtröjor från Vaksalas stora stjärnor: Linda Sembrandt, Nathalie Björn och Filippa Angeldahl. Alla tre proffs och landslagsspelare.
– Vi har inget emot elitfotboll, tvärtom är det fantastiskt att det finns elitsatsningar för ungdomar i vår stad. Men när vi fick höra från flera olika håll att IK Uppsala erbjuder sina unga spelare fyra träningar i veckan på Studenternas undrade jag: hur kan det vara möjligt? Så många träningstimmar går inte att få ihop med kommunens fördelningsregler, säger Andy Bachmann.
Vaksala SK har fostrat flera stjärnor, som landslagsspelaren och utlandsproffset Linda Sembrant.
F-11 är ett av totalt 26 flicklag i Vaksala SK. Klubben är den största fotbollsföreningen i stan. I jämförelse har IK Uppsala tre lag under damlaget.
På mötesrummets vita tavla ritar Andy Bachmann pedagogiskt upp kommunens komplicerade system för att fördela träningstider till stans fotbollsklubbar. Han visar hur IK Uppsala kunnat träna på avsevärt många fler tider än de får. För att bevisa det har han och de andra tränarna inte bara smygfilmat, utan även kartlagt IK Uppsalas alla träningstillfällen via klubbens hemsida samt begärt ut mejl och fakturor från kommunen i frågan.
Andy Bachmann på Vaksala SK har räknat ut att IK Uppsala har lyckats få dubbelt så många träningstimmar som de har rätt till.
På Uppsala kommuns arenaflaggskepp Studenternas IP gäller särskilda regler. Här har fram till nu bara tre lag fått träna: IK Uppsala, Dalkurd och Sirius. Dalkurd har i vår fått lämna arenan på grund av sin usla ekonomi.
Det är bara dessa klubbars A-lag samt äldsta ungdomslag som får använda Studenternas; för IK Uppsalas del gäller det damlaget och flickor 17 år.
Smygfilmerna visar hur IK Uppsalas yngre lag tränar på Studan – fast de inte får.
IK Uppsala använder helt uppenbart Studenternas IP som konkurrens- och värvningsfördel.
Utdrag ur mejl som företrädare i Vaksala SK skickat till kommunen.
En eller ett par lags träningstider kan tyckas som en banal fråga. Men den rör något betydligt större, som involverar tusentals barn och hundratals ideella ledare runtom i Uppsala: rättvisa.
Andy Bachmann blir förbannad bara han tänker på det.
– Har du fri tillgång till en egen arena och konstgräsplan och du dessutom kan träna en hel del gratis, ja då blir systemet helt snett mot andra föreningar. Och kommunen verkar blunda och låter IK Uppsala göra vad de vill. Det är inte rättvisa. Varför ska en förening få dubbelt så många träningar på de attraktivaste tiderna med uppvärmd konstgräsplan och de finaste omklädningsrummen?
Bristen på konstgräs är skriande i Uppsala. Det blir därför ofta mycket trångt på träningarna.
Att kunna locka med många träningar på självaste Studenternas gör det helt klart lättare att värva tjejer från andra klubbar. Det konstaterar Vaksala SK i ett långt mejl till kommunen den 17 januari. I mejlet presenterar de sina iakttagelser kring IK Uppsalas träningar och ifrågasätter hur kommunen fördelar tiderna. Det korta svaret från en kommunal tjänsteman kommer inom någon timme: "F-13 och F-15 tränar inte på Studenternas."
Men till IK Uppsala låter det annorlunda från kommunen. Den 18 januari skriver samma tjänsteman ett mejl till IK Uppsalas sportchef om att klubben måste flytta sina matcher för yngre lag från Studenternas eftersom de inte har tillåtelse från kommunen att träna och spela matcher på arenan. "Som läget är nu är det extra koll på vad som bokas in på arenan", skriver tjänstemannen.
Vaksala är Uppsalas största ungdomsklubb med över 20 tjejlag och 525 spelare.
Varför kommunen tycks skydda IK Uppsala kan inte Andy Bachmann riktigt förstå. Men han och flera andra föreningsprofiler som UNT pratat med misstänker att det handlar om IK Uppsalas starka varumärke med uttalad jämställdhetsprofil och sociala projekt. Så sent som 8 mars i år, på internationella kvinnodagen, fick IK Uppsala ta emot Uppsala kommuns jämställdhetsråds hedersomnämnande. Klubben får också 30 procent rabatt i hyra på Studenternas, eftersom damfotboll inte har samma publikintäkter eller sponsoravtal.
"När jag visade filmerna på hur IK Uppsalas yngre lag tränar på Studenternas frågade kommunen: hur kom du in på Studenternas? Hur JAG kom in – var det den viktigaste frågan? Hur fan kom ett helt LAG in som inte får träna där?" säger Andy Bachmann.
Att på något sätt kritisera IK Uppsala uppges vara väldigt känsligt.
– Kritiserar man IK Uppsala anklagas man för en häxjakt på damfotboll. Men någon häxjakt håller vi absolut inte på med, det här handlar om rättvisa, säger en profil inom fotbolls-Uppsala som vill vara anonym.
Den 8 februari medger kommunen att det finns oklarheter och kallar till ett stormöte på alla hjärtans dag, 14 februari, i Stadshuset. Kanske, tänker Andy Bachmann, har kommunen förstått.
Men mötet blir inte alls som han trott.
Åtta kommunala tjänstemän och chefer tar emot Andy Bachmann i kommunstyrelsesalen på Stadshuset. Enligt inbjudan ska mötet reda ut frågetecken.
Efter en kort inledning får IK Uppsalas nyrekryterade jämställdhetskonsult ordet. Hon berättar om IK Uppsalas sociala projekt och jämställdhetsarbete. Andy Bachmann förstår inte varför.
– Mötet skulle ju handla om fördelning av tider. IK Uppsala sa att de var enda möjligheten för tjejer som vill satsa – jag blev så jävla arg, jag sa att varenda breddförening är ju elitförberedande, säger han.
Mötet fortsätter. Andy Bachmann presenterar de bevis han och andra samlat ihop under vintern för att IK Uppsalas ungdomslag har kunnat få många fler tider än de ska ha.
Men bevisen tycks inte bita. I stället får IK Uppsala stöd av Stefan Wittberg, arenachef på det kommunala bolag som ansvarar för Studenternas: de tränar inte mer på Studenternas än de får, hävdar han.
Så fördelas träningstider
Eftersom det är brist på konstgräsplaner i Uppsala råder strikta regler kring hur många minuter varje förening tilldelas. Systemet bygger på antalet lag i serier föregående säsong. Ett nytt lag tilldelas därmed inga egna träningstider, utan får dela med redan befintliga lag i föreningen.
Skillnaderna mellan olika planer är stor vad gäller kvalitet och faciliteter (såsom omklädningsrum och toaletter). Studenternas IP är den mest attraktiva planen, men för att få vara där krävs särskilt avtal med kommunen – de senaste åren är det Sirius, IK Uppsala och Dalkurd som tränat här. Det är dock endast A-laget och äldsta ungdomslaget i dessa klubbar som får vara på Studenternas.
När mötet närmar sig sitt slut tar en av kommunens tjänstemän initiativet till en så kallad utcheckning, en metod för att stämma av hur alla känner. Andy Bachmann tycker att det känns som ett skämt.
– Jag sa att det var en jävla cirkus och att de ljuger. Det var det värsta mötet jag varit på i hela mitt liv. Enda syftet var att trycka ner mig och att jag och övriga inblandade föreningar skulle hålla käften.
Kommunens idrottschef Magnus Jansson tar oss förbi spärrarna in till kommunhuset och visar in till mötesrummet "Elisabet Dillner".
Han ser skamsen ut när Alla hjärtans dag-mötet kommer på tal.
– Jag kan konstatera att mötet inte blev bra. Jag kan förstå om Vaksalas representant upplevde att han satt ensam mot många. Det var inte syftet. Syftet var att rensa luften mellan föreningarna.
Vad var det som skulle rensas, det hade väl kommit fram oegentligheter?
– Vi ville samla alla i stället för att fortsätta mejlandet.
Kommunens idrottschef Magnus Jansson säger att han är tacksam över föreningarnas engagemang.
På det där mötet fanns inte tillräckligt med fakta, uppger Magnus Jansson. Eller som han uttrycker det: "Det var en divergerande bild."
Det var först åtta veckor senare, den 8 april, som kommunen la sig platt. "Efterlevnad av de regelverk som finns har inte följts", skriver Magnus Jansson i ett mejl till Uppsala fotbollsallians. De har haft rätt i allt de påtalat, fortsätter han i mejlet.
För till slut kunde kommunen inte längre blunda. När föreningarna begärde ut närvarolistor från IK Uppsalas träningar höst och vinter 2023 blev det svart på vitt: IK Uppsalas yngre lag har kontinuerligt tränat på Studenternas utan att boka planen eller betala för den. Närvarolistor krävs för att klubbarna ska få ekonomiskt bidrag från kommunen. IK Uppsala har alltså fått pengar av kommunen för närvaro på träningstillfällen som inte bokats och som klubben därför inte betalat för.
Här är kommunens pudel, mejlet där man erkänner felen.
Varför krävdes det att föreningsaktiva skulle lägga massor av tid och kraft på att avslöja detta? Borde inte ni på kommunen upptäckt detta?
– Jo, absolut. Vi är väldigt tacksamma över föreningarnas engagemang, säger Magnus Jansson.
Varför har ni inte upptäckt det?
– Vår relation med föreningarna bygger på tillit och förtroende.
Kommunens företrädare håller med om att mötet som hölls på alla hjärtans dag blev dåligt.
Borde man inte upptäckt om lag systematiskt tränat på Studenternas utan att få det?
– Det kan man tycka.
Har kommunen skyddat IK Uppsala?
– Jag vill inte spekulera, men det är en fråga man kan ställa till kommunens arenabolag.
Vårsolen flödar över konstgräset på Studan. Från det mötesrum vi visats in ett par våningar upp har man fantastisk utsikt över planen, där ett lag från Sirius tränar hörnor.
– Vill ni ha kaffe? undrar Stefan Wittberg och återvänder strax med ett par koppar.
Han är arenachef på det kommunala bolaget Arena och fastigheter, som Magnus Jansson bollade över frågan till. Vid konferensbordet sitter också Anna Selqvist, chef för service och kommunikation. Bägge har sin arbetsplats här på Studenternas.
Anna Selqvist och Stefan Wittberg på det kommunala arenabolaget som sköter Studenternas konstaterar att de borde agerat betydligt snabbare.
Det var Stefan Wittberg som backade upp IK Uppsala på alla hjärtans dag-mötet. Nu låter det annorlunda.
– Det fanns indikationer från föreningarna redan i februari om att felaktigheter hade begåtts, säger han.
Tog ni indikationerna på allvar då?
– Nej, det kan jag inte säga. Vi är väldigt självkritiska. Processen har varit långsam.
Borde ni inte ha upptäckt detta, ni som håller till här?
– Jaa ... men samtidigt: jag kan inte se skillnad på en femtonåring och en sjuttonåring. Därför kan det vara svårt att kontrollera.
Bristen på konstgräsplaner i Uppsala är stor, påtalar alla UNT talar med.
IK Uppsala har ibland använt helplan utan att ha bokat det – det borde man väl se?
– Ja om man är här och kontrollerar. Det är ju jättelätt att vara efterklok. Nu har vi säkerställt att de följer reglerna.
Du har starkt förnekat att ungdomslag tränat på Studan, varför?
– Det handlar om tillit. När vi ställde frågan till föreningen och de sa nej, då har vi inget som kan motbevisa det.
Kan ni förstå att andra föreningar ser det som att ni skyddar IK Uppsala?
– Ja, med facit i hand kan jag förstå att man kan se en orättvisa. Vår avsikt har inte varit att behandla IK Uppsala annorlunda än andra.
IK Uppsala startades 2016, som en uttalad satsning för att få ett damelitlag i fotboll. I dag spelar A-laget i näst högsta serien, Elitettan. Totalt har föreningen drygt 70 aktiva spelare, från 12 år och uppåt.
– Vi har skapat något som tjejer vill ha och som andra klubbar kanske är avundsjuka på, säger IK Uppsalas sportchef Julius Brekkan och drar handen genom den långa luggen.
Vi träffar honom och klubbchefen Linn Andersson i klubbens fönsterlösa rum nere i Studenternas kulvertar. De är förbryllade. De har inte hört från kommunen att de skulle gjort fel och reagerar starkt på att kommuncheferna nu lägger sig platt inför kritiken från andra klubbar.
– Det är helt sjukt. Orimligt. Nästan förtal. Det är ingen hemlighet att vi tränat här med alla lag ända till i år, säger Julius Brekkan.
Vi har skapat något som andra klubbar kanske är avundsjuka på.
Julius Brekkan
IK Uppsalas elitverksamhet passar inte in i kommunens system för att fördela planer, förklarar de. IK Uppsalas tjejer spelar förvisso matcher i olika åldersindelade serier, men träningsgrupperna bygger inte primärt på åldrar.
– Vi tränar utifrån hur långt man kommit i sin utveckling. Det kan vara tjejer här på Studenternas som är födda 2011 för att de ligger långt fram i sin fotbollsutveckling, säger Linn Anderson.
Klubbar vi talat med säger att tiden man får av kommunen inte räcker för träningar fyra gånger i veckan. Ändå kan IK Uppsala erbjuda det och även ha yngre spelare på Studenternas. Kan ni förstå att man upplever en orättvisa i villkoren?
– Ja, absolut. Men det vi vill är att ledare och föräldrar känner att "fan va bra att Uppsala kan erbjuda det här, fan va bra för de här tjejerna", säger Julius Brekkan.
IK Uppsalas klubbchef Linn Andersson och sportchef Julius Brekkan efterfrågar mer dialog. "Det har talats om oss, men inte så mycket med", säger Linn Andersson.
Linn Andersson säger att hon som kvinna ser en röd tråd i de diskussioner som nu förts.
– Det är framförallt män som pratar om kvinnor, flickor och damfotboll. Det är pappor som har döttrar och de måste ta sig en funderare på hur man pratar om det här. Det är ett jämställdhetsproblem. Tänk om de la ner lika mycket tid och engagemang på sin egen verksamhet, säger hon.
Skulle de ha avstått från att ta upp de här orättvisorna?
– Nej, det är inte så jag menar. Men varför tar inte fler kvinnliga ledare ordet?
Vad var din poäng med att lyfta att det är just pappor/män som pekar på orättvisor?
– Jag har väl egentligen ingen. Men det är en analys jag gör.
Personer vi intervjuat menar att det är svårt att kritisera IK Uppsala på grund av sådana resonemang, att man anklagas för att vara emot damfotboll.
– Jag tror inte att någon är emot damfotboll. Jag tror att vi egentligen har samma värden, men att vi nu fastnat i en diskussion i stället för att utveckla fotbollen. Nu behöver vi hitta ett sätt att kroka arm och blicka framåt.
Breddföreningarna är en förutsättning för IK Uppsalas verksamhet, konstaterar Julius Brekkan och Linn Andersson.
Stans alla breddföreningar är en förutsättning för att IK Uppsala ska finnas, framhåller de bägge. De önskar att alla föreningar kunde få fler tider. Gärna här på Studan.
– Det kan vara tomt här när vi går 19.30. Vilket slöseri på en sån fin arena. Att använda Studan optimalt vore bra om man blickar framåt, säger Julius Brekkan.
Vi ringer Andy Bachmann om hur det känns att till slut fått rätt av kommunen. Att de pudlar helt.
– Ja, vad ska man säga? Vi har hört det förr från kommunen, säger han med ett skratt.
– Det viktiga nu är att det blir rätt framåt. Att det blir rättvist och jämställt. Innan dess är vi breddföreningar inte nöjda. Enstaka föreningar ska inte få förfoga över Studan hur som helst och utan någon kontroll.
