Hotell och spa med utsikt över den gamla sjukhusparken. Trerättersmeny på restaurangen i hjärtat av den slottsliknande byggnaden från 1885. Så hade det kunnat se ut i det gamla mentalsjukhuset i Ulleråker, en av Uppsalas pampigaste byggnader.
Dagsljuset strilar in genom höga fönster och reflekteras i de blanka linoleumgolven. Det är lätt att gå vilse i de långa korridorerna med mängder av små rum. Det ser välstädat och prydligt ut, och elementen står på för att hålla rummen i en behaglig temperatur.
Men stora delar av jättebyggnaden är tom. I tio år har huset hållits igång – men för vem?
Hospitalet ägs av Uppsala kommun, alltså i praktiken av Uppsalaborna. Kommunen har länge haft höga ambitioner om att göra Hospitalet till en destination för såväl kommuninvånare som turister. Men hittills hyr de bara ut mindre än hälften av jättebyggnaden, och det till tillfälliga hyresgäster. Få Uppsalabor får ta del av huset.
Cirka 60 procent av Hospitalets yta är utan hyresgäst.
Cirka 60 procent av Hospitalets yta är utan hyresgäst.
Cirka 60 procent av Hospitalets yta är utan hyresgäst.
Cirka 60 procent av Hospitalets yta är utan hyresgäst.
Cirka 60 procent av Hospitalets yta är utan hyresgäst.
Cirka 60 procent av Hospitalets yta är utan hyresgäst.
Cirka 60 procent av Hospitalets yta är utan hyresgäst.
Cirka 60 procent av Hospitalets yta är utan hyresgäst.
Cirka 60 procent av Hospitalets yta är utan hyresgäst.
Cirka 60 procent av Hospitalets yta är utan hyresgäst.
Det här är historien om Hospitalet. En berättelse om ett historiskt hus som kunde ha varit ett levande landmärke i Uppsala, men som hittills varit en mångmiljonförlust för stadens skattebetalare.
– Här i källaren är det en kille som spelar trummor som hyr ett rum, annars är det mest förråd och så, säger vaktmästaren som leder oss genom de mörka, trånga källargångarna under Hospitalet.
Ovan jord finns ett 60-tal hyresgäster, enligt kommunen. En majoritet är konstnärer som hyr små ateljérum. Svenska kyrkan håller till i mittskeppets kapell. Och så finns två LSS-verksamheter här. Mycket mer än så är det inte.
Rum, korridorer och hela huskroppar – 60 procent av de 13 000 uthyrningsbara kvadratmeterna – står tomma.
År 2014 köpte Uppsala kommun mark i Ulleråker för 1,8 miljarder av dåvarande landstinget. Exakt hur stor del Hospitalet utgjorde av den summan finns det inga uppgifter om, men i en senare värdering uppskattades att byggnaden var värd 100 miljoner kronor.
Affären gjorde att kommunen fick loss mark för att kunna börja planera för 6 000 bostäder i Ulleråker. Landstinget fick råd att bekosta jätteprojektet Psykiatrins hus.
– Vi fick Hospitalet på köpet när vi köpte marken, säger Christian Blomberg, kommunens stadsbyggnadsdirektör som vid den här tiden var mark- och exploateringschef.
Christian Blomberg, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala kommun.
Det faktum att Hospitalet mest hängde med i affären gjorde att byggnaden behandlades styvmoderligt redan från början. Det säger en källa, som på grund av sin inblandning i ärendet vill vara anonym.
– Efter kommunens förvärv började de tömma byggnaden för vad som komma skulle. Men ingen var på det klara med vad det där "komma skulle" egentligen var. Jag skulle säga att kommunen köpte Ulleråkersområdet trots Hospitalet, säger personen.
Fyra år efter köpet kommer kommunen på att de tomma lokalerna kan användas av konstnärer, som är i behov av ateljéer. I övrigt händer det inte mycket.
Förrän i februari 2019.
Nu görs det första verkliga försöket för att väcka Hospitalet ur sin Törnrosasömn. Kommunen utlyser vad de kallar en historisk idétävling. Företag ska få tävla om att få köpa den "spektakulära" fastigheten.
"En byggnad som Hospitalet behöver ett tydligt syfte", säger kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) i ett pressmeddelande.
Kommunen presenterar samtidigt ett ambitiöst mål: Ulleråker ska bli en destination för hela Uppsala – och Hospitalet ska bli hjärtat.
Det är också tydligt att Hospitalet ska bli en publikmagnet långt innan hela Ulleråkersområdet är färdigt.
Men så blir det inte.
Två finalister utses i tävlingen.
Den ena, bolaget Sisyfos, vill satsa på studentbostäder och museum i samarbete med aktörer som ligger bakom Junibacken och Artipelag. Men kommunen tycker att förslaget är "tunt" och blir tveksamma eftersom Sisyfos just köpt sensationsbygget Dragon Gate, det omtalade kinesiska palatset vid E4.
Det blir i stället Stockholmsföretaget Regio som utropas till vinnare. Det är de som har planerna på att skapa en hotell-, spa- och restauranganläggning som ska samsas med evenemang, utställningar samt "innovativa och kreativa näringar". Regio hoppas att det hela ska kunna invigas redan 2022.
Så här hade Hospitalet kunnat se ut i dag om Regio vunnit tävlingen.
I nio månader förhandlar Regio och Uppsala kommun.
Företagets planer är realistiska, tycker kommunen. Hotellkonceptet behöver bara "skruvas till" lite för att helt möta visionen om en destination. Men budet som Regio lagt är kanske lite väl lågt.
– Intentionen var att få lite mindre betalt, men en dragare till Ulleråker som skulle öka värdet på området, säger Christian Blomberg, som satt vid förhandlingsbordet för kommunens räkning.
Men när coronapandemin kommer börjar förhandlingen gå knackigt: Världsekonomin gungar och människor hindras från att resa – är det då rätt läge att satsa på ett destinationshotell?
Det tycker varken kommunen eller Regio, står det i stadsbyggnadsförvaltningens utvärdering av ärendet. I dag säger dock Christian Blomberg något helt annat:
– Det var minusränta och ett underskott på hotellrum i Uppsala. Utifrån vårt perspektiv var det de bästa möjliga förutsättningarna på decennier för att bygga ett hotell, säger Christian Blomberg.
Korridor med patienter och vårdare 1956.
Ett gammalt flygfoto på Hospitalet, eller Vingmuttern som huvudbyggnaden också har kallats.
En ny sköterska "invigs" på Ulleråker. Året är 1965.
En bild från avdelning 14 på Ulleråkers sjukhus från 1966.
Studiebesök i Den gode herdens kapell, som finns kvar än i dag. Bilden är från 1966.
Sjukhussalarna såg något annorlunda ut förr i tiden.
För att komma framåt i processen enas parterna om att Regio ska få göra om sitt förslag. De återkommer med en skiss där restaurangen är kvar men hotellrummen bytts ut mot kontor. Åtminstone kan man fokusera på kontoren tillfälligt, föreslår Regio, och gå tillbaka till ursprungsidén när marknaden är mer stabil. "Regios långsiktiga vision med projektet kvarstår", skriver Regio till kommunen.
Men kommunen är inte övertygad. Att sälja under pandemin, till underpris, skulle kunna skada Uppsalabornas förtroende för kommunen, tror de. Och att gå med på ett så radikalt förändrat förslag, som knappt ens passar in på tävlingsbeskrivningen om en destination längre, kan sabotera näringslivets vilja att samarbeta med kommunen i framtiden.
Och sommaren 2020 avbryts alltihop.
Uppsala kommun landar till slut i att det bästa är att släppa taget om Regio. Kommunen är dock medveten om att det här riskerar att skada relationen till bolaget.
Eric Bergström är Regios vd.
– Vi hade lagt ner väldigt mycket resurser och pengar innan kommunen i ett sent skede valde att avbryta processen, säger han.
Bolaget kommenterar normalt inte affärer som inte genomförts, säger Erik Bergström. Men en liten känga skickar han ändå åt kommunens håll:
– De kanske inte skulle ha utsett ett vinnande bidrag som inte motsvarade förväntningarna. Det kan vara en lärdom för kommunen när de gör upphandlingar i framtiden.
I dag kan ingen svara på vad den "historiska idétävlingen" kostade kommunen. Men att tävlingen avbröts kastade åter Hospitalet in i en oviss framtid. Kommunen fick fortsätta stå för el, värme och underhåll av fastigheten. Och notan för Uppsalaborna?
Den fortsatte att växa.
Det är dyrt att hålla igång det enorma huset, framför allt när största delen av ytan saknar hyresgäster. Utöver tävlingen gör Uppsala kommun andra försök att fylla Hospitalet med liv. Men de här försöken ska visa sig kosta mer än vad de genererar i intäkter.
På andra våningen i den här delen av Hospitalet hade British International School Uppsala lokaler. På pappret hyr de fortfarande lokalerna.
På andra våningen i en av Hospitalets flyglar spenderar kommunen 7 miljoner på att anpassa de gamla sjukhusrummen till klassrum. Tanken är att den internationella friskolan British International School Uppsala (BISU) här ska erbjuda forskare och annan internationell arbetskraft en skola åt sina barn.
BISU flyttar in sommaren 2021. Bara ett år senare är lokalen tom igen. Friskolan behöver en kemisal för att kunna examinera sina elever, men kommunen låter inte BISU få hyra en större yta av Hospitalet. Skälet är att Aftonbladet våren 2022 har avslöjat att friskolans ägare Alaa Hanna låtit skolföretaget betala hans lyxbil – samtidigt som skolan har brist på lärare och böcker.
Cirka 60 procent av Hospitalets yta är utan hyresgäst.
Cirka 60 procent av Hospitalets yta är utan hyresgäst.
Cirka 60 procent av Hospitalets yta är utan hyresgäst.
Cirka 60 procent av Hospitalets yta är utan hyresgäst.
"Det var ett misstag att vi hyrde ut, men det är det enda sättet vi har bidragit till verksamheten. Sett i backspegeln hade vi ju inte möjliggjort det", säger Erik Pelling till UNT i juli 2022.
Så när en annan friskolekoncern, Entréskolan, visar intresse för att ta över skollokalerna får även de kalla handen. DN har skrivit om vinstuttag, glädjebetyg och obehöriga lärare inom koncernen, och kommunen vill inte riskera ytterligare en skandal.
Därför låter Uppsala kommun hellre lokalerna stå tomma.
– Det blev ju 7 miljoner i sjön.
Det säger Johanna Uddén, verksamhetsledare för Konstfrämjandet Uppland som är en av Hospitalets hyresgäster. Deras kontor ligger intill flera konstateljéer, med utsikt över parken där de ordnar utställningar varje år.
Johanna Uddén är verksamhetsledare på Konstfrämjandet.
– Utställningarna är en manifestation, för att visa hur bra platsen är. Aldrig att vi flyttar härifrån. Vi älskar vårt hospital, säger hon.
Därför jublade hon också när kommunens försäljning inte blev av förra gången. Hospitalet ska vara kommunalt, är Johanna Uddéns bestämda åsikt.
På Hospitalet verkar en stor mängd konstnärer, allt från fotografer till barnboksillustratörer.
På Hospitalet verkar över 30 konstnärer, allt från fotografer till barnboksillustratörer.
– Ända sedan vi flyttade in 2018 har jag tyckt att kommunen borde göra Hospitalet till ett kulturhus.
Att räkna ut exakt hur mycket det har kostat Uppsalaborna att äga Hospitalet är svårt. Bland annat för att både LSS-verksamheterna och delar av kulturverksamheten får sin hyra betald respektive subventionerad av kommunen.
Men de där 7 miljonerna på skollokaler är inte de enda kostnaderna. När UNT begär ut hyresintäkterna och kvittar dem mot kommunens kostnader för el, värme och underhåll, står det klart att skattebetalarna har gått back. I dag ligger Uppsalabornas nota på 26 326 429 kronor.
"Det är klart att vi helst hade haft fullbelagt" säger Carl Ljunggren, fastighetsdirektör.
Och efter tio år i kommunens ägo finns fortfarande ingen färdig plan för Hospitalet.
Kommunens fastighetsavdelning kämpar med att hitta nya tillfälliga hyresgäster. Carl Ljunggren, kommunens fastighetsdirektör, beskriver uppdraget som svårt eftersom de bara vågar hyra ut lokalerna några år i taget.
– Uppdraget från politikerna är att hålla huset igång till det säljs, inte att gå med vinst, säger han.
Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande håller inte med om beskrivningen att Hospitalet mest "följde med på köpet" i Ulleråkersaffären.
– Jag har aldrig uppfattat eller hört det antydas att det skulle ha varit någonting som katten släpat in. Tanken är att Hospitalet ska höja värdet på hela Ulleråker, säger han.
Erik Pelling (S) är kommunstyrelsens ordförande i Uppsala kommun.
Trots att idétävlingen blev ett fiasko har Uppsala kommun inte gett upp tanken på att sälja Hospitalet. Men först har politikerna bestämt att en ny detaljplan ska arbetas fram. Den skulle ha varit färdig 2022, men är inte klar.
Erik Pelling ångrar dock inte att kommunen nekade Regio att köpa byggnaden.
– I slutändan levde deras förslag inte upp till det som vi hade utlyst i tävlingen.
Är inte det att detaljstyra lite mycket? Varför inte låta en privat aktör avgöra vad som är den bästa användningen av huset?
– Uppdraget att sälja Hospitalet ligger fast men vi ska sälja till rätt pris och till en aktör som kan göra något bra med fastigheten som ger ett mervärde till hela stadsdelen, inte något som blir privatiserat och avstängt. Ett hotell är också privatägt, men det handlar om upplevelsen för besökarna.
Att låta Hospitalet till största del stå tomt har hittills kostat Uppsalaborna 26 miljoner kronor, är det rimligt?
– Men så är det med alla strategiska markförvärv. Vi har ju köpt mark som kanske ska användas om 30 år på andra ställen också. Det kommer att dröja innan det genererar intäkter.
Det här är Uppsalabornas hus. Hur länge ska de behöva vänta på att ta del av det?
– Redan nu finns konstateljé, lekparker och parkmiljöer i Ulleråker som är tillgängliga för Uppsalabor. Sedan finns det ett mål för hela Ulleråkersprojektet att det ska vara färdigt 2035. Men som sagt, jag tror fortfarande att med rätt aktör skulle man kunna fylla det med innehåll tidigt som påskyndar Ulleråkers utveckling, säger Erik Pelling.
Men tills det blir verklighet fortsätter rum, korridorer och hela huskroppar eka tomma och kosta pengar.
Fotnot. I en tidigare version skrev vi att Uppsalaborna förlorat 80 miljoner kronor på att äga Hospitalet. Rätt är att affären hittills kostat skattebetalarna så mycket pengar. På sikt skulle Hospitalet kunna generera intäkter, eftersom kommunen fortfarande äger fastigheten. Den kan också bli mer kostsam. Det får framtiden utvisa.
Så gjorde vi jobbet
Bakom uppgifterna i artikeln ligger omfattande intervjuer med flera olika källor, som har insyn i kommunens verksamhet och på olika sätt varit inblandade i de aktuella ärendena.
Utöver intervjuerna har vi också genomfört en noggrann granskning av en stor mängd dokumentation. Detta inkluderar beslut som har fattats av kommunen, fakturor, avtal och andra relevanta handlingar. Med hjälp av dokumenten har vi kunnat kartlägga händelseförloppet och de kostnader som har uppstått i samband med affärerna.
