Restaurangbyggnaden på Skarholmen stod färdig 1928.
I snart 100 år har den vita byggnaden tronat längst ut på Skarholmens udde utanför Sunnersta. Som en fyr välkomnar huset båtarna in från Ekoln.
Tanken har alltid varit att Skarholmen ska locka ut Uppsalaborna från stan till "naturens mera rörliga spel", som UNT skrev inför premiäröppningen 1928. Då beskrevs i detalj den vackra, vitmålade byggnaden med knutar i guldbrons och grönpatinerat Ekebytegel.
I dag är det en annan syn som möter en.
Fasaden är grånad och rötskadad, och färgen flagnar i stora sjok. Inomhus är ventilationen så dålig att övervåningen inte går att använda. I varenda rum syns tillfälliga lagningar.
Uppsala kommun köpte fastigheten för 14,5 miljoner år 2017. Den tidigare ägaren hade gått i konkurs och Skarholmen – ett viktigt område för Uppsalas utveckling, hette det – behövde räddas.
"Det är kapitalförstöring att ha ett hus som står tomt en längre tid", sade kommunalrådet Erik Pelling (S) till UNT då.
Men ingenting blev som det skulle. Huset på udden förfaller mer för varje dag som går, och krögarna som hyr restaurangen vet snart inte vad de ska ta sig till.
Vad är det egentligen som pågår på Skarholmen?
Det är i april 2024 som kommunen plötsligt upptäcker något – åtminstone ser det ut så i en mejlkonversation, som UNT tagit del av.
“Företaget verkar ha ett STORT problem med att sköta sina hyresinbetalningar”, skriver en kommunanställd till sina kollegor.
Och när UNT undersöker företagets ekonomi visar det sig att den aktuella skulden till kommunen, i januari 2025, ligger runt en halv miljon, varav flera skulder ligger hos inkasso. En kvarts miljon i skulder har hamnat hos Kronofogden.
I december blev bolaget av med sin F-skattsedel. Att inte ha en sådan kan exempelvis vara ett hinder för att få alkoholtillstånd.
Ute på udden ligger två båtklubbar. Många åker också långfärdsskridskor på Ekoln utanför Skarholmen vintertid.
Ute på udden ligger två båtklubbar. Många åker också långfärdsskridskor på Ekoln utanför Skarholmen vintertid.
Ute på udden ligger två båtklubbar. Många åker också långfärdsskridskor på Målaren utanför Skarholmen vintertid.
Trots skulderna har kommunen hjälpt restaurangen ekonomiskt i perioder. Åtminstone sedan 2018, alltså redan innan nuvarande krögare tog över bolaget 2021, har kommunen flera gånger gett avdrag på hyran. Ibland som kompensation för att saker i byggnaden inte har fungerat, ibland som rena hyreslättnader för att restaurangen inte ska gå i konkurs.
Det här skulle kunna ses som att kommunen stöttar en enskild näringsidkare. I så fall är det ett brott mot kommunallagen, enligt Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt. Bara om det finns "synnerliga skäl" får en kommun stötta en enskild företagare, säger han.
– Synnerliga skäl på juristspråk brukar betyda ”lägsta servicenivå”, alltså att kommunen har rätt att gå in och rädda den enda bensinmacken. Men om det här är en restaurangägare av många, då vete tusan … Då måste det kanske vara en unik restaurang som är starkt förknippad med Uppsala, för att man ska anse att det finns synnerliga skäl.
Uppsala kommun har alltså gett rabatt på hyran och sett mellan fingrarna när det kommit till krögarnas skulder. Det verkar förmånligt att driva krog på Skarholmen – eller?
Krögarna själva har en helt annan berättelse.
Det händer att bröllopsfester får avbrytas för att det regnar in genom taket.
– Det blir stora pölar överallt, säger Rebaz Zindrou och pekar på platserna i festsalen där de ibland får suga upp regnvatten med en speciell maskin.
Det är Rebaz Zindrous hustru, Anna-Karin Eriksson, som är vd och driver Skaris. Han sköter ekonomi och bokningar, hon står i köket. När Anna-Karin Eriksson intervjuades i UNT hösten 2021, strax efter att hon tagit över bolaget, beskrev hon det som en dröm som gått i uppfyllelse. Äntligen skulle hon få sätta sin personliga prägel på ett eget ställe.
Fyra år senare är det två uppgivna krögare som möter upp UNT i restaurangens entré.
– Tur att ni inte ramlade, skämtar Anna-Karin Eriksson.
Anna-Karin Eriksson tog över kontraktet för restaurangen på Skarholmen 2021. Dessförinnan var det andra krögare som hyrde av Uppsala kommun.
Trappan upp till restaurangen är lång och brant – och kolsvart den här vinterkvällen. Det finns ingen belysning.
– En gäst som var här för att boka ett bröllop frågade om vi skulle göra något åt fasaden. Han tyckte Skarholmen såg ut som ett spökhus, säger Anna-Karin Eriksson.
Krögarparet kämpar för att hålla liv i en historisk byggnad som skattebetalarna tillsammans äger, säger Rebaz Zindrou. När han och Anna-Karin visar oss runt blir det tydligt att Uppsalabornas hus sjunger på sista versen.
På vintern kan värmen lägga av, ibland har det varit fem grader i restaurangen. Då får bokningar ställas in – Skaris stora inkomstkälla.
Paret tog en stor risk när de tog över restaurangen, det medger de själva. De visste att den gamla byggnaden hade skavanker.
– Men det var mycket, mycket värre än vi trodde, säger Rebaz Zindrou.
Skicket på huset blir allt värre. Rebaz Zindrou och Anna-Karin Eriksson upplever att det avskräcker restauranggäster.
Skicket på huset blir allt värre. Rebaz Zindrou och Anna-Karin Eriksson upplever att det avskräcker restauranggäster.
Skicket på huset blir allt värre. Rebaz Zindrou och Anna-Karin Eriksson upplever att det avskräcker restauranggäster.
Skicket på huset blir allt värre. Rebaz Zindrou och Anna-Karin Eriksson upplever att det avskräcker restauranggäster.
Skicket på huset blir allt värre. Rebaz Zindrou och Anna-Karin Eriksson upplever att det avskräcker restauranggäster.
I dag liknar alltså drömmen om Skaris mer en mardröm. Verksamheten går inte runt – på vintrarna kommer det knappt några gäster, och sommarens bokningar räcker inte till för att väga upp. 2023 gick bolaget back drygt 400 000 kronor.
Anna-Karin och Rebaz har det även tufft privatekonomiskt. De plockar knappt ut någon inkomst att tala om och har lagt stora egna summor på inredning och andra inköp till restaurangen. Det har lett till stora privata skulder, både till inkasso och Kronofogden.
Hur går ni runt?
– Det gör vi inte. Det är därför vi haft hyresförseningar. Vi har ju pumpat in pengar för att kunna betala hyror, personal, allting egentligen, säger Rebaz Zindrou.
De är väl medvetna om att kommunen gett dem hyreslättnader, men det räcker inte: De vill att kommunen rustar Skaris en gång för alla.
– Det är det som är så tråkigt. Det blir aldrig gjort ordentligt, säger Anna-Karin Eriksson.
Att F-skattsedeln drogs in berodde på att årsredovisningen var försenad, enligt krögarna.
– Men allt är inlämnat och klart nu, det ska inte vara några konstigheter, säger Rebaz Zindrou.
Vissa hade kanske kastat in handduken och ansökt om konkurs vid det här laget. Men det har gått så långt nu att det inte går att backa, resonerar Anna-Karin Eriksson.
– Vi har ju kämpat så jäkla hårt i flera år. Jag vill inte ge upp. Och när kommunen sätter käppar i hjulet blir man automatiskt tvärtom. Jag är så jäkla envis.
Uppsala kommun vet att de missköter sin fastighet.
Länge har en helrenovering diskuterats. Men i stället har kommunen bara lappat och lagat det mest akuta – hittills till en nota på 3,5 miljoner kronor.
Sedan Uppsala kommun köpte restaurangen har de jobbat med att ta fram nya planer för hela Skarholmen. När det gäller restaurangen har det pratats om allt från att riva till att sälja, och att rusta upp rejält. Men än så länge finns ingen färdig plan – och då är lappa och laga det som gäller. Det säger Carl Ljunggren, Uppsala kommuns fastighetsdirektör.
– Man vill ju inte investera för mycket pengar i en fastighet som man inte riktigt vet vad den ska bli av.
Carl Ljunggren är fastighetsdirektör i Uppsala kommun.
Om ni inte får in hyran och Skaris bara kostar pengar för kommunen, varför säger ni inte upp krögarna?
– För att vi ska se till att det finns verksamhet på Skarholmen. Vårt uppdrag är först och främst att hålla byggnaden vid liv. En tom byggnad är kostsam och riskerar att bli ett tillhåll för människor, att det blir en plats som vandaliseras, säger Carl Ljunggren.
Han säger att det är svårt för kommunen att sköta den här typen av fastigheter.
– Vi har inte jättestora erfarenheter att förvalta restaurangverksamhet.
Så här såg Skarholmen ut 1936, när det var relativt nybyggt.
En februaridag 1939 togs den här bilden i Skarholmens matsal.
Skådespelerskan Hillevi Rombin som utsågs till Fröken Sverige och senare Miss Universum år 1955 besökte hemstaden och Skarholmen.
Ett flygfoto över Skarholmen från 1958.
Premiärlejonet Alice Timander firade sin 50-årsdag på Skarholmen år 1965.
En bild på Skarholmen från sjösidan.
Linda och Glenn Elfving Bovin tog över Skarholmen 2015 och var de som sedan sålde huset till Uppsala kommun.
Att krögarna skulle få det tufft att gå runt ekonomiskt förutsåg kommunen redan när de skrev kontraktet.
– Vi hade viss beredskap för det, det är erkänt svårt att driva restaurang på Skarholmen. Men en professionell aktör har koll på sin marknad och har koll på riskerna som det innebär.
Det är deras eget ansvar, tänker du?
– Jag tänker att man som företagare är ansvarig för att göra en egen beräkning av sin risk, säger Carl Ljunggren.
Men om det var så viktigt att de höll huset varmt åt er och såg till att det inte blev utsatt för vandalism, borde ni snarare ha hjälpt dem ännu mer med hyran?
– Jag tänker att vi har gjort vad vi har kunnat.
Det finns med andra ord två sidor av berättelsen om Skaris. En fallfärdig fastighet där det är omöjligt att bedriva en lönsam verksamhet å den ena. En kommun som inte får in hyra, och där tjänstepersonerna samtidigt är bakbundna i väntan på besked från politiken, å den andra.
Det verkar vara en omöjlig situation för alla inblandade. Hur länge ska det få pågå?
Under 2024 framträder en inre konflikt inom fastighetsstaben på Uppsala kommun.
"Nu dras det till sin spets hur mycket det är värt att ha en hyresgäst som ändå håller huset igång", skriver en av de anställda i en mejlkonversation mellan kollegor, som UNT tagit del av.
Situationen är helt ohållbar
Anställd på kommunen
Tjänstepersoner som jobbar med Skarholmen konstaterar att skicket är så dåligt att det krävs mångmiljonbelopp för att renovera huset. Samtidigt ställer krögarna höga krav på fastighetsförvaltarna, vilket växer till en konflikt med kommunen. Det börjar viskas i stadshusets korridorer om att det kanske är dags att avsluta kontraktet, en gång för alla.
Läget beskrivs rentav som akut: "Situationen är helt ohållbar", skriver en tjänsteperson.
I avtalet som kommunen skrev med krögarna har någon med bläckpenna lagt till att kommunen åtar sig att handikappanpassa Skarholmen. Sju år senare finns bara en obrukbar ramp på husets ena sida.
Den handikappramp som finns på Skaris i dag är för brant. Förra sommaren skadades en man efter att ha ramlat med sin permobil.
Att handikappanpassa har kommunen medvetet skjutit upp eftersom de vet hur kostsamt det skulle kunna bli. Av mejlen framgår att de kommunanställda är medvetna om att det finns en risk att krögarna stämmer dem för avtalsbrott.
"Vi måste säga upp hyresgästen nu", skriver en av dem i mejltråden.
Men gentemot hyresgästerna enas de kommunanställda om en kommunikationsplan. Det framgår också av de interna mejlen. Här ska man inte visa sin desperation eller att det finns tankar på att vräka dem.
I stället ska man bara säga att framtiden är oviss.
Erik Pelling (S), Uppsalas högsta politiker, säger att han själv besökt Skarholmen och noterat en igenspikad balkongdörr och toaletter som luktar illa.
– Tanken är att vi ska utveckla Skarholmen till någonting som man vill åka till. Men det har ju tagit alldeles för lång tid, det håller jag med om. Nu står vi med en förfallen fastighet som inte ska förfalla ännu mer. Och då är det bättre att ha någon form av verksamhet där, än ingen alls.
Erik Pelling (S) är kommunstyrelsens ordförande i Uppsala.
Men snart kan faktiskt gränsen vara nådd, säger Erik Pelling.
– Om den nuvarande restauratören inte klarar det, har jag svårt att se att vi skulle göra en ny upphandling. Då får det kanske bli tomt en tid.
Men hela tanken har ju varit att det inte ska stå tomt, och därför har ni velat ha en hyresgäst. Har ni bara utnyttjat dem?
– Nej, det tycker jag inte. Det här är ju en kommersiell uppgörelse. Går man in i ett sådant kontrakt gör man ju det med öppna ögon. Och går man in i ett hyreskontrakt måste man betala hyran. Och det har gjorts anpassningar för att försöka möta hyresgästen, men det är klart att det finns en gräns. Min bild är att kommunen har varit lyhörd och gjort anpassningar.
Alla väntar nu på ett beslut.
Ska kommunen vräka krögarna? Ska hela huset rivas? Ska det säljas? Eller ska kommunen fortsätta lappa och laga och samtidigt ge hyreslättnader på skattebetalarnas bekostnad?
Ute på Skarholmen vet krögarna snart inte vad de ska ta sig till. Drömmen om att få driva ett framgångsrikt Skarholmen är inte död, men de funderar på om de ska börja se sig om efter nya jobb.
– Kommunen har kastat oss under bussen. Varför tas det aldrig något beslut? Det har pratats i decennier om planer för hela den här udden, säger Rebaz Zindrou.
Anna-Karin Eriksson säger att hon snart inte orkar mer.
– Vi har gett allt.
