Med armarna utsträckta visar Mats Nylinder stolt upp den del av hans skog där smala lönnträd har nått upp till 15 meters höjd och en stamdiameter på nästan 15 centimeter.
I Kråkforsskog utanför Uppsala, dold bland granar och tallar, växer en skatt: Sveriges första och största sockerlönnsplantage – åtminstone enligt 75-årige skogsforskaren Mats Nylinder. Han har ägnat de senaste 20 åren åt denna odling.
– Det finns enstaka träd här och där i Europa. I Botaniska trädgården i Uppsala finns det stora sockerlönnar. Men det finns ingen plantage som detta, med 50 lönnträd, säger Mats Nylinder.
Med utsträckta armar visar han stolt upp den del av hans skog där smala lönnträd har nått upp till 15 meters höjd och en stamdiameter på nästan 15 centimeter.
Om jag får en deciliter lönnsirap kommer jag att bli lycklig
Mats Nylinder
Skogsforskare
Trots att frost och sorkar är ständiga hot som skadat många av träden, fortsätter han envist att plantera nya frön.
– Varje år beställer jag frön från fröfirmor i USA, och sår hemma i trädgården. Efter två år planterar jag ut dem i skogen.
"Det ska bli en av Nordeuropas finaste sockerlönnsplantage."
Mats Nylinder
Temperaturen är kring fryspunkten och ett tunt lager snö täcker marken när jag följer med Mats in till hans lönnsirapsplantage. Vi passerar genom en grind och in i ett område inhägnat av ett två meter högt staket som sträcker sig över ungefär två hektar av hans skog. Innanför staketet växer inte bara sockerlönnar utan även inhemska lövträd.
Vid ett av träden installerar Mats Nylinder en tappkran och hänger upp en hink.
Mats vän Myriam Drouin, en kanadensisk forskare vars familj driver en lönnsirapsproduktion i Quebec, har inspirerat honom att testa något liknande i Uppsala.
Lönnsirap
Saven kokas i svag värme och man kokar bort 90 procent av vätskan. Kvar blir ren lönnsirap.
Tre deciliter sav blir alltså till lite mindre än en halv deciliter ren lönnsirap.
Källa: skogsforskaren Mats Nylinder
– Jag är skogsutbildad och fått resa runt i världen för att lära mig om skog. Jag har studerat på University of New Brunswick, en grannprovins till Quebec. Där öppnades min nyfikenhet på lönnsirap.
Myriams sockerlönnsplantage besökte han då flera gånger.
– Flera familjeskogsbruk i Quebec har lönnsirap som en värdefull biprodukt.
Arkivbild från augusti 2008. Professor Mats Nylinder på SLU, och Myriam Drouin, kanadensisk gästforskare, planterade lönnar för att om 40 år utvinna lönnsirap ur dem.
Lönnsirap får man genom att tappa sockerlönnen, Acer Sacharum – en lönn som innehåller mer socker i saven än de flesta lövträd. Den har sitt naturliga utbredningsområde i nordöstra Nordamerika.
– Redan indianerna utnyttjade saven från denna lönn. Lönnsirap är en naturprodukt, inga tillsatsämnen. Den används i en rad produkter, men associeras främst med pannkaka.
"Jag vill tappa saven innan tiden rinner ut för mig," säger Mats Nylinder.
Blir ditt lönnsirapsprojekt i Uppsala lönsamt?
– Först om 40 år kan det bli det. Det får framtiden visa, säger han.
Det här är en hobbyforskning. Han odlar också flera andra trädslag, granar, tallar och björkar, som en studie av hur naturen förändras.
– Jag vill se hur växter och djur kommer och går i och med att skogen förändras hela tiden.
Mats Nylinder tappar sockerlönnsav för första gången.
På frågan om lönnsirapens framtid, svarar han med en övertygelse om dess växande exklusivitet:
– Det kommer att bli ännu mer av en lyxvara. Produktionen är kostsam och begränsad till nordöstra Nordamerika, främst i Kanada och USA. Bara ett fåtal har råd att köpa den.
"Om jag får en deciliter lönnsirap kommer jag att bli lycklig", säger Mats Nylinder.
Vid ett av träden visar Mats hur han borrar ett hål, installerar en tappkran och hänger upp en hink. Nu äntligen har det blivit dags att tappa lönnarna för första gången, efter 20 års längtan.
Först om 40 år kan det bli lönsamt. Det får framtiden visa.
Mats Nylinder
Skogsforskare
– Om jag får en deciliter lönnsirap kommer jag att bli lycklig, säger han med ett brett leende.
Vi tittar nyfiket in i tappkranen. Tålamod är en dygd här.
Men ingen droppe kommer ner direkt.
Först efter fem timmar kommer saven. Och han fick mer än han hade hoppats på.
Efter tjugo års väntan: Tre deciliter sav.
Redan indianerna utnyttjade saven
Mats Nylinder
Skogsforskare
På frågan om hur han orkar vänta, först 20 år på den första saven och sedan 40 år till på att det kanske ska bli lönsamt så svarar så här:
– Jag odlar en tall med 200 års långsiktighet. Det ska bli det finaste snickarvirke man skådat i detta land.
I Kråkforsskog, dold bland granar och tallar, växer en skatt: en sockerlönnsplantage som odlas av 75-årige skogsforskaren Mats Nylinder.
