Sam tar upp en ficklampa för att bättre visa hur ojämnt hans hud har läkt efter behandlingarna. Nu är det snart två år sedan han genomgick sin behandling.
På jobbet har Sam, 28 år, alltid långärmat eller ett stort band för sin påhittade tennisarmbåge. Han vill inte berätta om den verkliga anledningen till att han inte kan visa sin arm. Huden är ojämn av brännskador och fylld med tatueringsbläck från en tatuering som har lasrats till oigenkännlighet.
– Det känns inte alls bra, jag skäms. De få som jag har visat armen för tycker att det är äckligt, säger han.
Skammen är även anledningen till att han inte vill ställa upp på intervjun med sitt riktiga namn.
Han hade länge var missnöjd med sin tatuering på armen. Under 2022 uppsökte han laserkliniken Studio Noir i Uppsala. Han berättar att han köpte sex behandlingar för att ta bort sin tatuering, samt sex hårborttagningsbehandlingar för sammanlagt 16 000 kronor.
Efter att han genomgått sina behandlingar tvingades han att uppsöka vård och fick antibiotika för en infektion i armen.
När han sedan kontaktade kliniken menade de först att inget var fel och att han borde fortsätta sin behandling.
– De sa att det inte var bränt. Att det skulle försvinna efter ett tag. Men ärren försvann aldrig, säger Sam.
När Sam sms:ar med kliniken får han höra att det är hans eget fel att armen ser ut som den gör. Bilden är ett montage.
I ett sms där han kontaktar kliniken för att få pengarna tillbaka får han följande svar:
"Dina brännskador har du själv orsakat som du påstår är brännskador" och "Det ska absolut inte se ut som de gör nu Sam, från början var det en normal läkningsprocess".
UNT låter hudläkaren Tore Nilsen, som arbetar med både kosmetisk och medicinsk laser, ta en titt på bilderna.
– Det ser ut som han fått mycket ärrbildning och att han fått en rejäl brännskada. De har förmodligen använt för hög energi och sedan har de inte kunnat ta hand om brännskadan, säger han.
Sam är inte ensam om att ha brännskadats på Studio Noir. När UNT kontaktar Strålsäkerhetsmyndigheten får vi veta att Studio Noir mellan 2023 och 2024 anmälts av fyra kunder som menar att de har brännskadats. Det är också den enda laserkliniken i Uppsala som fått anmälningar mot sig de senaste fem åren.
Strålsäkerhetsmyndigheten skriver på sin hemsida att det är upp till kunderna själva att kontrollera behandlarens kompetens. Samtidigt varnar de för att fina titlar som "diplomerad" och "certifierad" kan användas av vem som helst och att ordet klinik inte är ett skyddat begrepp. Däremot krävs en särskild utbildning för att få kalla sig legitimerad.
Fakta: Laser och IPL
IPL (Intense Pulsed Light) avger korta ljuspulser med ett brett spektrum av våglängder från en Xenonlampa. Laser (Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation) avger ljuspulser eller kontinuerligt ljus med en specifik våglängd.
IPL kan användas till en rad olika behandlingar, däribland hårborttagning, borttagning av pigmentfläckar och behandling av rodnad. IPL saknar den precision som en laser erbjuder, därför krävs fler behandlingar med IPL för att uppnå samma resultat som med laser.
En laser är mer specialiserad. Med rätt laserapparater kan laser göra allt som IPL kan, men dessutom skära i huden och bränna bort hudlager eller hudförändringar.
Komplikationer vid användning av IPL och laser kan inkludera brännskador, ärr, infektioner, ögonskador och till och med blindhet. I vissa fall kan hudcancer oavsiktligt brännas bort, vilket kan leda till att rester av cancern fortsätter växa och spridas i kroppen.
Källa: Doktor Tore Nilsen
Det finns heller inga krav på sjukvårdsutbildning för dem som arbetar med kosmetisk laser, med undantag för om behandlingen ska göras i närheten av ögonen. Av denna anledning anmäls denna typ av fall aldrig till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Tore Nilsen är en av läkarna som just nu kämpar för att Sverige ska få en hårdare lagstiftning kring IPL (intensivt pulserat ljus) och laserbehandlingar. Han anser att denna typ av ingrepp borde gå under samma lag som kirurgiska ingrepp och fillers. Det systemet finns i Danmark.
Det skulle innebära att sådana här behandlingar i första hand skulle utföras av hudläkare. Och i andra hand av andra läkare som vidareutbildat sig, alternativt en sjuksköterska förutsatt att läkare finns på plats.
Anmälningar om personer som skadats på laserkliniker ökar i hela landet. Genrebild.
– Jag tycker inte att det ska finnas lägre krav på estetiska behandlingar än medicinska, säger han.
Klara, 26 år är en av de som anmält Uppsalakliniken till Strålsäkerhetsmyndigheten. UNT har även varit i kontakt med en tredje person som brännskadats på kliniken, Sofia, 44 år. Deras berättelser liknar Sams och även här kan läkaren Tore Nilsen konstatera att det rör sig om brännskador.
Det började med ett erbjudande som gick ut på att de skulle köpa flera behandlingar på förhand för att ta bort hår eller tatueringar. De berättar att deras paket kostade mellan 2 000 och 8 000 kronor. De hann dock bara genomföra en till två behandlingar innan de upptäckte att något var fel.
– Jag gick på en konsultation. Kvinnan var jättesäljig, hon sa att det var 50 procent rabatt och det bara gällde den dagen. Då behövde jag köpa sex behandlingar och göra den första samma dag, säger Klara som behandlades för att ta bort sin tatuering tidigare i år.
"De på kliniken sa att det var en normal läkningsprocess", säger Klara.
Några dagar senare hade Klara fått varande sår. Hon bestämde sig för att uppsöka närakuten, och fick då konstaterat att hon hade en infektion.
– Det har gjort jätteont och stramat i min arm. Jag har inte haft armen i solen sedan dess och jag har inte kunnat bada eller basta på hela sommaren. Sedan är det skämmigt, det kommer att bli ett fult ärr, säger hon.
Sofia genomgick sin behandling redan 2022, och hon har fortfarande ett mörkt streck över benet efter sitt andra besök på Studio Noir. Hon ville ta bort håret permanent från benen så att hon skulle slippa att raka sig.
– Jag var så ledsen. Jag gick dit för att jag ville bli fin, säger hon.
"När jag kontaktade dem så sa jag att jag ville ha mina pengar tillbaka, men de har sagt nej. De tar inget ansvar", säger Sofia.
Hon bokar in ett möte med kliniken som hon också spelar in. Under mötet får hon höra att ingenting är fel med läkningsprocessen, men om något är fel så beror det antingen på att Sofia inte varit ärlig när hon fyllt i sitt patientformulär eller att hon inte skött eftervården.
"Det är ditt ansvar, det är inte mitt ansvar. Jag kan inte veta vad du tar", säger mannen i inspelningen och berättar att anledningen till märket på hennes ben kan vara allt från vitaminer, krämer och sjukdomar till exponering av solljus eller "något hon ätit".
"Vår laser är steril, det betyder att den inte kan skada dig. Det är en medicinsk laser så den kan inte skada dig", fortsätter han.
UNT frågar igen vad läkaren Tore Nilsen tänker om bemötandet.
– Det här visar att den här personen inte borde hålla på med det här, för det visar att den här personen inte har någon medicinsk kompetens, säger han.
Att något är sterilt är ingen garanti från att skadas, förklarar han. Det innebär endast att verktyget är fritt från bakterier eller mikroorganismer.
– Om jag tar en steril skalpell och sticker i halsen på dig över halspulsådern, då dör du garanterat även om skalpellen är helt steril. De förstår inte vad de pratar om det är där problemet ligger, säger Tore Nilsen.
"Jag var så ledsen. Jag gick dit för att jag ville bli fin", säger Sofia som genomförde sin andra hårborttagning på kliniken i december 2022.
Men kan det vara Sofias eget fel? Tore Nilsen menar att "vitaminer" inte kan vara problemet. Däremot finns det krämer som kan skapa irritationer på huden. Och om huden är irriterad efter en IPL- eller laserbehandling bör man inte exponera sig för sol. Sofia menar dock att hon fyllt i sitt formulär korrekt och skött sin eftervård, så ord står mot ord.
Det kan lika väl vara så att behandlaren inte har anpassat styrkan på lasern till patientens hudtyp, menar Tore Nilsen.
Efter flera försök att nå Studio Noir får UNT ett samtal från kliniken. Personen berättar att han jobbar med laser på företaget. Han vägrar dock att säga sitt namn.
På frågor om det förekommit brännskador i samband med laserbehandlingar hos dem hänvisar mannen till att det råder sekretess.
Du kan alltså inte säga om det har förekommit skador eller inte?
– Jag kan inte uttala mig om något sådant har hänt hos oss.
När UNT frågar om han vet vilka risker som finns med laser och vilken policy de har när skador uppstår hänvisar han till deras hemsida och ett patientformulär. På hemsidan kan vi dock inte hitta någon information om skaderisker, och patientformuläret vill de inte dela med sig av.
Kliniken har bytt namn från Studio Noir till Beauty Empire Uppsala.
Innan UNT hinner ställa fler frågor lägger mannen på. När vi senare åker till kliniken stänger de dörren direkt när vi berättar att vi kommer från tidningen.
Varken Sam eller Sofia har fått pengarna tillbaka för behandlingarna, vare sig de som genomfördes eller behandlingarna som de sedan vägrade göra. Klara fick först nej från kliniken, men de ångrade sig och hon fick tillbaka sina pengar efter att hon berättat att hon hade kontaktat media.
Bara de senaste två åren har Strålsäkerhetsmyndigheten sett en stor ökning av anmälningar mot kliniker som använder kosmetisk laser i Sverige. Mellan 2020 och 2022 kom det in mellan fyra och åtta anmälningar per år. Förra året fick myndigheten in 24 anmälningar och fram till i augusti i år har de fått in 14 anmälningar.
De drar dock inga slutsatser om att fler skadas, utan det kan även vara så att fler vet var de kan vända sig.
– Vi tror att det finns ett stort mörkertal, många vet inte om att vi finns och att de kan anmäla. Dessutom kan vi inte göra så mycket för den enskilda personen, säger Saga Söderholm som är inspektör på myndigheten.
Det är heller aldrig klinikerna själva som anmäler när de har gjort fel, och de är inte skyldiga att göra det. I flera fall som myndigheten förstått är det snarare så att klinikerna försöker mörka sina misstag.
Saga Söderholm och Augusto Zúñiga är är inspektörer på Strålsäkerhetsmyndigheten.
– Vi märker att vissa behandlare gärna behåller en potentiell skada för sig själva. De vill se till att kunden återkommer för att de ska åtgärda skadan. Utifrån den informationen vi får från de skadade brukar de sällan bli hänvisade till vården, säger Augusto Zúñiga Stenberg som också är inspektör på myndigheten.
Många gånger skuldbeläggs kunden för att inte ha tagit hand om det behandlade området, alternativt får de höra att allt ser ut som det ska. Precis som i fallen med Sam, Sofia och Klara.
Sam vågar inte visa sin arm för någon. Han brukar därför täcka över armen med långärmade tröjor.
Vissa behandlare använder sig av friskrivningsdokument där kunden ombeds skriva på ett papper där det står att kunden gör detta på egen risk och att utövaren inte är ansvarig.
– Kunden tror då att det är ett juridiskt bindande, men det är alltid behandlaren som har ett ansvar, säger han.
När myndigheten får in tips och anmälningar om kliniker kan det leda till att de genomför inspektioner där.
– Om vi märker att verksamheten inte uppfyller lagkraven kan vi vidta åtgärder. Då kan vi försegla apparater och utfärda ett förbud mot att använda apparater med icke-joniserande strålning (strålning från laser), säger han.
Bilden till vänster visar Klaras tatueringen två veckor dagar efter behandlingen och till höger är hur den ser ut i dag. Hon har anmält händelsen till Strålsäkerhetsmyndigheten, men de har inte hunnit granska kliniken.
Men de har inte resurser att genomföra inspektioner på alla kliniker de får in anmälningar om och de måste därför prioritera.
– Eftersom det finns tusentals salonger är det svårt för myndigheten att tillsyna alla. Vi är dock medvetna om behovet, och jobbar med att utveckla myndighetens tillsyn, säger Saga Söderholm.
Studio Noir är bland de kliniker som inte kunnat granskas, trots flera anmälningar.
Sam, Sofia och Klara heter egentligen något annat.
