Ägaren Li Yang Wang och medarbetaren Yong Xiao framför ett stort antal cyklar vid Gnistarondellen i Uppsala, i samband med lanseringen 2018.
Vid Fyrisån gör Uppsalabon Bengt ett fynd som han nästan tycker ser ut som en konstinstallation. Han är ute på en cykeltur i septembersolen när han blir nyfiken på en grusväg i närheten av Kungsängsbron och gör en avstickare från sin vanliga runda. Grusvägen leder honom till en avfallsanläggning – och det är där Bengt får syn på den märkliga högen. Den tornar upp sig bland skräpet, ett färgglatt virrvarr av ekrar och skeva cykeldäck.
Bengt känner genast igen de gröna cyklarna.
– Men vad i helvete, var tanken. Jag har sett dem ute på stan, men för några år sedan försvann de. Det var en liten chock att plötsligt se att här är de, säger han.
Precis som Bengt lär nog de flesta Uppsalaborna ha sett cyklarna tidigare. Fortfarande går det att stöta på dem, även om de är mer sällsynta nu än för några år sedan när de var spridda över hela stan. Men hur slutade satsningen EU-bikes med en cykelkyrkogård utanför Uppsala?
Från sushi till cykel
Entreprenören Liyang Wang är 45 år och äger flera sushirestauranger i Stockholm, när han gör en helomvändning i karriären. Det är 2018 och han bestämmer sig för att byta bransch och satsa på något han tror har framtiden framför sig mer än vad sushi har: lånecyklar, som hyrs ut via en app och kan parkeras var som helst. Han baserar företaget på en modell som fått stort genomslag i Kina, säljer sina restauranger – och placerar ut tusentals cyklar i Uppsala och Stockholm under sommaren 2018.
– Det här fungerar bra i Kina och jag tror att det kommer att fungera bra även i Sverige där alla tänker på miljön, säger han i en intervju med UNT i samband med lanseringen.
"Våra cyklar är mer miljövänliga och håller längre”
Sky Ming
Delägare i Green economy AB, företaget bakom EU-bikes
De gröna, kompakta cyklarna med texten "EU-bike" skrivet i stora bokstäver skapar nyfikenhet men även en viss förvirring när de plötsligt dyker upp i städerna. ”Trafikkontoret känner till saken men verkar inte veta vilka som ligger bakom och hänvisar till polisen”, skriver tidningen Mitt i Stockholm om fenomenet. Uppsala kommun menar också att de inte informerades alls.
Och snart uppdagas även flera problem med hyrcyklarna. Det visar sig att företaget missat att sätta lampor på fordonen, vilket i praktiken gör dem olagliga att använda så fort det blir mörkt. Och från Uppsalabor som omfamnar konceptet och vill hyra cyklarna kommer snart kritik om att appen lurar dem på pengar. SVT Nyheter rapporterar även att den samlar in känslig data om användarna, men Liyang Wang försäkrar att datan inte kommer säljas: “Vi är bara en jätteenkel app.”
Övergivna cyklar
Det går några månader. Sedan börjar en ny typ av företag göra ungefär samma sak som Liyang Wang – men nu är det inte cyklar som placeras ut på Uppsalas gator, utan elsparkcyklar. Fler och fler företag etablerar sig. Om EU-bikes kändes spännande och moderna när de först kom till stan verkar de nu bli överskuggade av ett annat appbaserat fordon.
Bara ett år efter lanseringen står gröna cyklar övergivna runtom i Uppsala, bortglömda i cykelställ, eller ivägslängda mot något träd eller stängsel. När UNT i augusti 2019 intervjuar Sky Ming, en av medgrundarna till företaget, försäkrar han dock att servicenivån för cyklarna ska öka efter sommaren och att de ska bli bättre på att samla in övergivna fordon. Han menar även att de inte konkurrerar på samma marknad som elsparkcyklarna: “Våra cyklar är mer miljövänliga och håller längre”, är hans argument.
Cyklarna hyrdes ut genom att scanna en QR-kod med en mobilapp.
Bengt Wikholms teori kring varför cyklarna inte blev någon hit är bland annat att de var för små, och saknade bakbroms och växlar.
Cykelkyrkogården i närheten av Kungsängsbron.
Men något år senare är det över. Företaget stänger ner appen, och hyrcykelverksamheten går i graven. Det är oklart exakt när det sker, men den senaste recensionen av appen på Google Play skrevs i juli 2020. Användaren sparar inte på krutet: "Tjuvar!!! Man köper credit och sen kan man aldrig öppna någon cykel!!!", lyder omdömet. Snittbetyget på de över 300 recensionerna ligger på strax över en stjärna.
Men 1 000 cyklar som spridits över en hel stad försvinner inte så lätt.
Cykelkyrkogården
Cykelberget på avfallsanläggningen ser så speciellt ut att Bengt Wikholm återvänder några dagar senare med sin kamera. Han jämför högen med en elefantkyrkogård. Och "cykelroad", som han säger att han är, så har han flera teorier till varför satsningen blev ett fiasko.
– Jag har provat en gång, därför vet jag att cyklarna är för små och bromsarna dåliga. Och de är utländska så man kan inte använda vanliga verktyg till dem. Men de ser ju ganska kul ut med sin gröna färg och sin blåa sadel, säger han.
Själva högen, kyrkogården, är det Uppsala kommun som ligger bakom. Enligt Tove Västibacken, enhetschef för trafik och samhälle på Uppsala kommun, samlade företaget Green Economy AB själva in en del av de obsoleta cyklarna som var spridda över Uppsala. Men när kommunen mer seriöst försökte ställa dem till svars med att ta hand om alla cykelvrak slutade det med att uppdraget hamnade på kommunen.
Tove Västibacken på Uppsala kommun.
Per-Rickard Rönnberg på Uppsala kommun.
– Det är väldigt oseriöst att som företag bedriva sin verksamhet på det sättet, och sorgligt ur ett klimat- och miljöperspektiv att producera cyklarna i Kina, ta hit dem och sen inte bry sig om att skrota på ett vettigt sätt, säger hon.
Per-Rickard Rönnberg, projektledare på kommunen, säger att högen ser "brutal" ut när han får se bilder på den.
– Jag vet inte vem som tagit beslut om trycka ihop dem i en hög, jag ligger inte bakom. De stod upp tills man gjorde en uppstädning på den där platsen förra året. De kommer nog gå till metallåtervinning inom en snar framtid.
Det här gäller i Uppsala
Om ett företag vill börja hyra ut cyklar eller elsparkcyklar i Uppsala bedömer polisen om det finns utrymme för fler fordon – det finns i nuläget inget maxantal.
För att kunna hyra ut krävs ett tillstånd från polisen, och de fattar beslutet tillsammans med Uppsala kommun. Hyrföretaget får sedan betala en avgift till kommunen för de fordon som hyrs ut på kommunens mark.
Som mest finns det runt 2 500 elsparkcyklar för uthyrning i Uppsala (antalet varierar under olika säsonger).
Källa: Uppsala kommun
Det var på grund av att cyklarna låg och skräpade runt om i stan som renhållningsenheten fick order om att ta hand om cyklarna.
– Det är tråkigt att företaget inte tog det fulla ansvaret.
Tove Västibacken menar att företaget var oseriöst från början. Hon berättar hur hon minns att det gick till när cyklarna dök upp i Uppsala för fem år sedan:
Nästa steg blir metallåtervinningen.
Övergivna EU-cyklar i Uppsala 2019, ett år efter att cyklarna först dök upp i stan.
Hyrcyklarna hamnade även på botten av Fyrisån. Här visar appens gps-system hur två av cyklarna ligger i ån.
– De damp ju bara ner. Företaget hade över huvud taget inte tagit kontakt med oss, utan det här uppmärksammades genom att de hade lämnat alla cyklar i Gnistarondellen. Det är absolut inte okej att göra så, man behöver söka polistillstånd, säger hon.
Från cykelfiasko till solpaneler
"Följ med oss på en resa mot ett hållbart samhälle med kraft från solen".
Budskapet tillhör ett solpanelsföretag med säte i Värmdö, och står skrivet i stora bokstäver på hemsidan. En liten text längst ner på sidan avslöjar vilka som ligger bakom: Green economy AB. Efter att hans hyrcyklar blivit skrot har entreprenören själv, Liyang Wang, gått över till ännu en bransch. Fortfarande med miljön i centrum.
Han berättar sin version av hur det gick till när företaget stängde ner sin app och verksamheten i Uppsala. Enligt honom tog de själva bort ungefär 90 procent av cyklarna i Uppsala, och såg till att de hamnade på sopstation.
– Vi kunde inte hitta alla cyklar vi ställt ut. Kommunen tog också bort cyklar, säger han.
Han hävdar att de faktiskt hade ett polistillstånd för att placera ut dem.
"Sorgligt ur ett klimat- och miljöperspektiv att producera cyklarna i Kina, ta hit dem och sen inte bry sig om att skrota på ett vettigt sätt."
Tove Västibacken
enhetschef Uppsala kommun
– Vi fick först tillstånd från Uppsala och sedan från Stockholm. Vi ansökte från polisen om att ställa ut cyklarna.
När UNT kollar uppgiften med polisen verkar den dock inte stämma. ”Företaget har, såvitt jag kan utläsa, ansökt om ett sådant tillstånd 2018 (ianspråktagande av allmän plats vid Martin Luther Kings plan och Pendlarparkeringen i Boländerna) men drog senare tillbaka sin ansökan. Företaget hade alltså inte något sådant tillstånd”, blir svaret från registratorn.
Att cykelverksamheten i Uppsala lades ner var bland annat på grund av att företaget inte fick någon investering, berättar Liyang Wang.
– Jag förlorade alla pengar, säger Liyang Wang.
Satsningen blev inte vad han hade hoppats på.
... och sedan kom elsparkcyklarna
EU-bikes var det första företaget av sitt slag som etablerade sig i Uppsala. Sedan dess följde fler cykeldelningsföretag, och framför allt den obevekliga vågen av elsparkcyklar som numera är en del av stadsbilden. Nu finns ännu fler regler och kommunen har trots allt lärt sig något från historien med EU-bikes, enligt Tove Västibacken.
– Det är svårt att säga så här långt efteråt om vi kunde gjort något annorlunda, men vi tog lärdom av det. Vi har en annan beredskap nu och en kontinuerlig dialog med de som etablerar sig. Vi har tagit fram ett regelverk, säger hon.
De EU-cyklar som ännu inte hamnat på soptippen hanteras och omhändertas nu som vilka andra övergivna cyklar som helst.
I ett cykelställ i Boländerna står en av dem. Den har stått på samma ställe, övergiven och orörd, i flera år. När spåren av Liyang Wangs projekt helt lämnar Uppsala återstår att se.
Bilden togs 2020. Tre år senare står cykeln kvar i samma cykelställ.