De två husen som stod närmast bomben har rivits och fraktats bort. I kratern som bildades under bomben har man ställt en stor byggsäck för att ingen ska ramla ner.
Februarihimlen speglar sig i de nymonterade glasfasaderna på Böljemolnsvägen. Kent Gustavsson tittar upp mot villorna och pekar ut vad som är gjort och allt som återstår att göra innan familjerna kan flytta hem igen. Han är förundrad.
– Det är helt otroligt att inte fler dog eller skadades. Nu när vi vet hur stora de materiella skador blev förstår man ju stark tryckvågen var. Ofattbart faktiskt.
Kent Gustavsson är platschef på byggfirman BK Moberg som fått uppdraget att reparera och bygga upp de hus som skadades i sprängdådet.
En uppgift som visat sig bli betydligt större än de först trodde.
Det har gått drygt fyra månader sedan dådet som chockade inte bara Uppsala, utan hela Sverige. Klockan var 03.43 den 28 september när bomben detonerade mitt i det barnrika villaområdet.
Explosionen var så kraftig att tryckvågen gav utslag på seismologernas mätstationer mer än två mil från brottsplatsen – instrument som i vanliga fall registrerar jordbävningar. Trots avståndet till Uppsala hördes smällen över hela stan.
I ett rum bara några meter från uppfarten där sprängladdningen placerats låg 24-åriga lärarstudenten Soha Saad och sov. Hon vaknade aldrig.
Villan som var familjen Saads hem är rivet och bortforslat, liksom det grannhus som var den egentliga måltavlan för bomben.
Jag har besiktat sprängskador förut, men aldrig i den här omfattningen.
Erik Björnemalm
Dessa två hus var så söndertrasade att de var bortom räddning. Det insåg Erik Björnemalm ganska snabbt. Han är skadeingenjör på Folksam, bostadsrättsföreningens försäkringsbolag, och var tidigt på plats den 28 september för att inspektera skadorna.
– Jag har besiktat sprängskador förut, men aldrig i den här omfattningen. Att komma hit den där förmiddagen var ju ... ja, inte bara extremt tråkigt utan också jobbigt mentalt. Det var ju någon som dog här, säger han.
Tryckvågen var så stark att husen i hela området svajade till. Golv och väggar har släppt.
Kent Gustavsson
Man övervägde att även riva de tre villorna mittemot, på andra sidan gatan, men landade i att de gick att rädda. Kent Gustavsson berättar att de fick börja med att rikta upp husen.
– Väggarna hade liksom åkt ut, så nu har vi dragit ihop dem så att husen sitter ihop. Vi byter ut hela glasfasaderna, alla fönster var ju helt utblåsta. Men allt invändigt återstår: golv, kök, badrum. I maj eller juni ska allt vara klart så att familjerna får flytta tillbaka, säger han.
"Nu när vi vet hur stora de materiella skador blev förstår man hur stark tryckvågen var", säger Kent Gustavsson som leder reparationsarbetet.
Att husen närmast bomben fick omfattande skador var ingen förvånad över. Det var när man efter någon månad började inspektera husen längre bort i området som både byggfirman och försäkringsbolaget förundrades. I alla 52 hus måste hallgolven läggas om. Och i 50 av husen behöver bägge badrummen totalrenoveras: totalt ska alltså 100 badrum göras om.
– Tryckvågen var så stark att husen i hela området svajade till. Golv och väggar har släppt, och då lossnade klinkers- och kakelplattor. Många väggar har fått sprickor, berättar Kent Gustavsson.
24-åriga Soha Saad dog i sprängdådet. Hennes familj har inga kopplingar till gängkriminalitet.
Han skakar på huvudet. Har fortfarande svårt att ta in att någon sprängt en så kraftig bomb mitt i ett bostadskvarter fullt med barnfamiljer.
– Vi har hittat metallfärgade plåtbitar från bomben runtom i området, så långt som 70-100 meter bort. Kolla där, där ser ni en sån bit som trängt in i fasaden, säger Kent Gustavsson och pekar upp mot en inbuktning ovanför ett fönster.
– Man ville ta livet av folk, den saken är klar.
Många tak har behövt rätas till. Fönster som släppt har tätats med tejp i väntan på nya. Till våren väntar arbete med trädgårdarna: häckar ska sättas tillbaka och altaner bytas ut eftersom de är genomborrade av glasskärvor. Först i november-december kommer alla hus att vara färdigrenoverade.
– Man fattar knappt att det kan bli så mycket skador på så många hus. Men det är helt självklart att alla ska få all hjälp de behöver, säger Erik Björnemalm.
Hur mycket kommer det att kosta er?
– Mycket.
Hur mycket?
– Väldigt mycket.
"Man fattar knappt att det kan bli så mycket skador på så många hus", säger Erik Björnemalm (till höger). Här sitter han med Kent Gustavsson i en av byggbodarna på området.
De allra flesta kan använda sina badrum i väntan på renoveringen. Men några har fått vattenskador. Kent Gustavsson och Erik Björnemalm tar oss med till ett hus i området som fått förtur i renoverings-kön eftersom parkettgolvet utanför badrummet började svartna.
Villorna i Fullerö är byggda i trä, vilket gör att de sviktar mer. Hade de varit byggda i tegel eller sten hade troligen fler hus blivit totalförstörda, men husen längre bort klarat sig från skador.
Fullerö hage är ett område med 52 villor, i många av dem bor barnfamiljer.
Rör till vatten och el står skyddade på de tomter där husen rivits. I mars kommer de nya husen, identiska med de som stod här förut.
Vi kliver in i villan, där en stor garderob står inklämd vid köksbordet medan vardagsrumsgolvet är belamrat med kartonger fulla med kakelplattor. På ovanvåningen är tre sovrum precis färdigmålade.
Kvinnan som bor i huset, som vill vara anonym, kommer nerför trappen och skrattar uppgivet åt röran på nedervåningen.
– Ja, såhär har vi levt ett tag nu.
Hon vänder sig mot Kent.
– Det är så skönt att du är här och samordnar och tar hand om allt. Du är alltid så positiv och säger att det kommer att bli bra. Det betyder mycket.
Plattsättare Barbara Brandin renoverar badrummen i Fullerö hage. Tryckvågen gjorde att kaklet släppte.
När vi slagit oss ner vid köksbordet berättar hon om den där natten. Hon, hennes man och deras två små barn vaknade i skräck, förstod först inte vad som hänt. När de tittade ut genom sovrumsfönstren såg de att två av grannhusen var i spillror. Billarm ljöd.
– Jag tänkte inte så mycket utan agerade bara instinktivt: skydda barnen. Dra för gardinerna, se till att lugna dem. Den yngsta satt bara och skakade.
Hela dagen var kvarteret avspärrat av polisen. Ingen fick lämna området, vare sig för jobb, skola, eller något annat. Det var bra, säger hon.
– Eftersom alla var hemma pratade vi mycket, vi fick bearbeta det som hänt och det fruktansvärda i att en granne dött. Det blev en stark gemenskap i det.
Klockan var 03.43 natten mot den 28 september när bomben detonerade mitt i det barnrika villaområdet.
Villan som bomben var ämnad för ägs av en familj som är anhöriga till Rawa Majid, ledare för det kriminella nätverket Foxtrot. I januari 2023 blev huset beskjutet med ett stort antal skott. Flera i familjen var hemma, men ingen skadades. När våldsvågen drog igång på allvar den 7 september i höstas, i och med mordet på Rawa Majids fiende Ismail Abdos mamma, hade familjen flytt Sverige.
– Jag trodde nog att det därför inte skulle hända något mer här. Det syntes ju att de inte längre var där.
Hon tänker ibland på dem.
– Det är en jättetrevlig familj och jag hoppas att de har det bra trots omständigheterna. Det är lite svårt att tänka på sig själv i allt det här när man vet att andra drabbats mycket mer. Inte minst familjen som förlorade en familjemedlem.
Häromveckan var Sky News här. ”Jag kan egentligen engelska rätt bra, men det kändes hyfsat ringrostigt när man stod framför en kamera", säger byggarbetaren Patrik Gustavsson som intervjuades.
Sprängdådet i Fullerö har väckt uppmärksamhet långt utanför Sveriges gränser. Media från en rad länder flockades på gatan den första tiden efter. Några visade ingen respekt alls, fnyser Erik Björnemalm.
– Vi hade ju spärrat av de två värst drabbade husen på grund av rasrisken, vi gick inte ens in dit själva. Men norsk och dansk media tog sig förbi avspärrningarna och in i husen. Jag uppmanade bostadsrättsföreningen att polisanmäla.
Det är en jättetrevlig familj och jag hoppas att de har det bra trots omständigheterna.
Granne om den hotade familjen
Intresset är långt ifrån över. Häromveckan var brittiska tv-kanalen Sky News i Fullerö för att intervjua byggarbetare och polis till ett reportage om den svenska våldsvågen.
– Vi i Sverige har ju litegrann vant oss, i alla fall med skjutningarna. Först blev man jätteupprörd, men efter ett tag blir man ju nästan blasé. Men bombdåd är annorlunda. De berör så många, säger Erik Björnemalm.
Några dagar efter sprängdådet samlades hundratals personer till en ljusmanifestation i Fullerö för att hedra den dödade Soha Saad.
Efter ett par lugnare månader har våldet tilltagit igen. Inte minst vad gäller just sprängningar. Förra veckan hittades en osäkrad handgranat vid ett bostadshus i Gränby och i Stockholmsområdet har det skett en handfull bombdåd på bara några dagar.
Två män, en 22-åring och en 33-åring, sitter häktade för sprängningen i Fullerö misstänkta för mord och grov allmänfarlig ödeläggelse. Polisen stoppade deras vita Golf på E4:an direkt efter dådet, tack vare vittnesuppgifter om att en sådan bil lämnat området. Fallet har omkring 200 målsägande: i princip alla som bor i Fullerö hage. Många av dem är barn. I mars väntas rättegången inledas mot de bägge männen samt mot ytterligare en man i 25-årsåldern som misstänks för delaktighet.
Jag tänkte inte så mycket utan agerade bara instinktivt: skydda barnen.
Mamma i Fullerö
Några familjer har pratat om att flytta från Fullerö, men de flesta verkar vilja bo kvar, säger kvinnan i huset som vi besöker.
– Det är egentligen ett lugnt område och vi är många barnfamiljer. Och det börjar kännas som att det var längesedan det hände. Men vårt äldsta barn mår fortfarande dåligt och kan bli rädd och tro att något farligt ska hända om något till exempel blinkar på gatan.
Vill ni bo kvar?
– Ja, det tror jag. Och vi har sagt det, att skulle man någon gång flytta så måste man först kolla vilka grannarna är. Så att de inte står på den där dödslistan.
