Staten får betala sanering vid bruk

Det blir staten och skattebetalarna som får betala miljösaneringen av de gamla bruken i Strömsberg, Västland i Tierps kommun och Vällnora i Bladåker i Uppsala kommun.

21 april 2010 08:49

Miljöundersökningarna på dessa platser är inte klara men även de återstående får staten betala.

Orsaken är att det inte går att finna någon ansvarig miljöförstörare. Föroreningarna på de nämnda bruken är de mest omfattande i den rika uppländska bruksfloran och hamnar därför i riskklass 1. Det finns många miljöfarliga ämnen kvarlämnade i marken, bland annat höga halter av arsenik liksom av polyaromatiska kolväten . Men att lasta vallonen Welam Vervier, som anlade Strömsbergs bruk 1643 är knappast en framkomlig väg. Det går inte heller att fastställa om det var han eller någon av de övriga ägare som innehaft bruket fram till nedläggningen 1920 som orsakade miljöförstöringen.
De två som idag är ägare till fastigheterna går också fria. I Strömsberg ägs del av bruket av Stiftelsen Strömsbergs Industriminnen. Men stiftelsen blev fastighetsägare 2003. Bara om ägaren haft verksamhet före 1969 blir denne miljöansvarig. Stora Kopparberg köpte bruket när det lades ner 1920 men företagets sentida efterföljare Stora Enso köpte sin del så sent som 2008 och hade inget med järnframställningen att göra.

Samma sak i Västlands bruk i Stav som ägs av ett kraftbolag samt privatpersoner. Köpen har skett under senare år. Sak samma i Vällnora, där driften lades ner redan 1890.
Ett problem är att den slagg som blev restprodukt på järnbruken innehåller mycket av de icke önskvärda ämnena. Men slaggen användes som byggstenar i husbyggen i stället för att deponeras. I Vällnora misstänker man dock att det kan finnas en slaggdeponi. Från Strömsberg och Västland kan också miljöfarliga ämnen ha följt med Tämnarån ut i Lövstafjärden, tilltänkt som naturreservat.
Det är länsstyrelsen som låtit en konsult utreda ansvarsförhållandena på de nämnda bruken. Även Lövstabruk hamnar i riskklass 1. Utredningen om Lövsta bruk är dock inte klar. Det återstår en del provtagningar. Det är inte säkert att det blir en ansvarsutredning där.

De övriga uppländska bruken då? I riskklass 2 hamnar Tobo, Österbybruk och Molnebo.
Vad blir nästa steg? Måste man gräva bort hela bruken?
- Nej, säger Kristina Jansson på länsstyrelsens miljöenhet. Men de områden som är kraftigt förorenade. Provtagningarna är långt ifrån avslutade. När vi får en bättre bild kan vi börja och då ställa reducerad risk mot kostnad. Det här kan ta flera år.
Utom när det gäller kolhuset i Strömsberg. Där är man klar över att den riktliga mängden av polyaromatiska kolväten så är förekomsten klarlagd och saneringen kan påbörjas så snart man hittar en ansvarig huvudman. Pengar finns att söka - en miljon kronor. Länsstyrelsen kan som kontrollmyndighet inte själv sanera, bara söka pengar. Tierps kommun är tillfrågad men har sagt nej.
 

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Peo Österholm