Sämre för fä och folk

Ska svenskt lantbruk återgå till en djur­industri med ökad antibiotikaanvändning och sämre mat? frågar sex SLU-forskare.

26 februari 2015 11:17

Vad vill Lantbrukarnas Riksförbunds ledning – backa in i framtiden? Ska svenskt lantbruk återgå till en industrialiserad djurhållning genom att fixera suggor och hålla kor instängda utan utevistelse för att producera billig mat?

Vill LRF:s ledning åter igen göra djur till ”produktionsenheter”?

Vi lämnade sådant bakom oss på 1970-talet tack vare studier som visade vad dålig djurhälsa verkligen kostar. Med stöd av professor Ekesbo, veterinärer och forskare byggdes den svenska djurvälfärdsforskningen upp och den svenska djurhållningen fick världsrykte. Djur betraktades åter som kännande varelser och har under de senaste 30 åren fått det bättre, blivit friskare och vi konsumenter har fått bättre mat på tallriken.

Vill LRFs ledning nu kopiera den dåliga djurhållning vi ser i andra länder, där de på bekostnad av djurvälfärden producerar billig mat av synnerligt tveksam kvalitet?

Om svenska livsmedel produceras på den låga djurvälfärdsnivån, finns det då anledning att köpa svensk mat? När inte bra djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning längre ger skäl att köpa svenskt ökar importen av mat, med fortsatt utslagning av svenskt lantbruk.

Även om djurvälfärden devalveras kommer svensk mat likväl alltid vara dyrare än importerade lågprisprodukter, på grund av det svenska kostnadsläget med dyrare foder, arbetskraft och byggnader.

Den 18 februari höll regeringen ett seminarium om globalt ökande antibiotikaanvändning och visade de faror det innebär för folkhälsan. Inbjudna var internationella forskare och tjänstemän från Europeiska smittskyddsinstitutet, Europeiska kommissionen, FN med flera. I auditoriet satt bland annat representanter för den europeiska och svenska lantbruksnäringen. Den internationella organisationen för ekonomisk kooperation och utveckling, OECD, presenterade en rapport om antibiotika i världens djurhållning, med en förväntad förbrukningsökning med 67 procent fram till år 2030. De visade på det starka sambandet mellan bruk av antibiotika och en ökad risk för antibiotikaresistens som drabbar både djur och människor.

Antibiotikaberoendet i världens djurhållning är mycket oroande och bör tas på största allvar. Dålig djurhållning och billigt kött driver på antibiotikaförbrukningen.

Svenska system lyftes fram som vägledande för världens djurhållning och som ett lysande exempel på hur förbrukning av antibiotika kan minskas och stävjas. Vi bör därför värna om vår status som internationell förebild, inte nedmontera den.

Ökad antibiotikaresistens innebär en galopperande kris för folkhälsan, och läkaren Björn Olsen menar att antibiotikaresistensen är en fara för människor som kan jämställas med klimatförändringen.

Andra läkare hävdar att ökad antibiotikaresistens är ett större hot mot mänskligheten än hotet från klimatförstöringen.

Antibiotikaresistenta bakterier känner inga klassgränser – när de sprids i befolkningen finns ingen återvändo.

Vad händer när djurhållningen industrialiseras, med utebliven betesdrift för mjölkkor, minskat utrymme för grisar och fixering av suggor i bur?

All djurvälfärdsforskning visar att sämre djurvälfärd ger sämre djurhälsa, stress och dåligt immunförsvar. Dålig djurhållning leder till fler juverinflammationer hos kor från vilka vi får vår mjölk att dricka. För att djur ska hålla sig friska i en dålig miljö behövs därför mer antibiotikabehandling.

Vi frågar oss därför till vilka konsumenter LRF:s ledning vill producera ännu billigare, sämre mat? Ja, inte är det till de välbärgade som redan i dag har råd och gärna betalar några kronor extra för svenska fläskkotletter som de bär hem till sin familj.

De är medvetna om hur de ska välja mat, från djur med god välfärd och fri från antibiotikaresistenta bakterier.

Vi är rädda att LRF:s strategi kommer att öka segregationen mellan välbärgade medvetna konsumenter och andra, samt bidra till en ökad antibiotikaanvändning i djurhållningen.

Vi forskare tror att det är helt fel väg att gå. Vi vill att svenskt lantbruk ska följa den sen tidigare inslagna vägen med god djurvälfärd och med hög kvalitet på våra livsmedel.

Mats Sjöqvist, professor

Margareta Stéen, docent

Lotta Berg, docent

Helena Röcklinsberg, docent

Birgitta Staaf Larsson, doktorand

Maria Lönn, biolog

Nationellt centrum för djurvälfärd och Inst för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet

Djurhållning

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!