Många minns nog förra sommarens nyhet att det var fler som sökte till dokusåpan Paradise Hotel än till lärarhögskolan. Den stämde bra in med den allmänna uppfattningen om skolan i allmänhet och läraryrket i synnerhet. Dåliga lärarlöner har gett yrket låg status, vilket minskat intresset för utbildningen och gjort att statusen sjunker ytterligare.
Nästan ingen minns nog påpekandet från Sveriges kommuner och landsting (SKL) att detta inte alls var sant. Söktrycket till lärarprogrammet ökade i höstas från 22 000 till 24 000 som sökte utbildningen i första hand (medan 11 000 svenskar ville vara med i den nämnda dokusåpan). En annat myt var att det räckte med 0,1 poäng på högskoleprovet för att bli lärare. Men det krävdes 16,1 meritpoäng för att komma in på exempelvis grundskollärarprogrammet F-3, mot 14,0 för en genomsnittlig utbildning.
De båda lärarförbunden har under 2000-talet hållit fanan högt för läraryrket, kampanjen ”10 000 kronor mer i månaden” har fått stort genomslag i opinionen och lett till att andra yrkesgrupper gärna velat stå tillbaka en aning för att lärarna ska kunna få mer. Och lärarna har fått mer i lön, under 2013, 2014 och snart också 2015, men om detta talar man tyst.
Facken koncentrerar sig i stället på att beskriva vilket hemskt yrke läraryrket är. Usel lön med hopplösa arbetsuppgifter, som den ständiga administrationen som tar både dagar och nätter i anspråk. Och inte blir det bättre. Med jämna mellanrum ber man SCB göra en körning som slår fast vilken brist på lärare det kommer att bli om ett visst antal år. På fredagen var det dags igen. År 2025 kommer det att saknas 65 000 lärare, meddelades det. ”Politikerna behöver göra mer”, konstaterade Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand (SvD 20/2).
Återigen blev det lite fel. Lärarförbundet påstod först att det krävs 43 000 lärarstudenter varje år för att täcka bristen, vilket man senare fick ta tillbaka. Men i avdelningen ”svartmålning” lyckades man som vanligt avskräcka några unga svenskar från att söka sig till läraryrket.
Prognoser om bristyrken är mycket vanskliga. Förutom att de riskerar att bli självuppfyllande går det inte att på några års sikt säga vad som händer, de obekanta variablerna är för många.
Det man säkert kan säga om läraryrket är att lönerna utvecklas klart bättre än för jämförbara grupper. Det man kan säga säkert om skolan är att det råder bred politisk enighet om att satsningar på skolan har högsta prioritet för lång tid framöver, att ett knippe reformer som ska öka lärarnas status redan har genomförts och att det kommer mer, inklusive ytterligare löneökningar.
Just nu funderar kanske 25 000 unga på att söka till lärarhögskolan i höst. Det låter som en bra idé, vad lärarfacken än säger.