Världens största cup startades som en sparåtgärd

Under åren har nära 100 000 ungdomar från halvdussinet länder deltagit i hela härliga Storvretacupen.
Årligen deltar över 500 lag som omsätter omkring fem miljoner kronor, drygt 60 procent av Storvreta IBK:s totala omsättning som förening.
Fantastiska siffror naturligtvis.
Och tänka sig att det som en gång började som en ren sparåtgärd har resulterat i världens största innebandyturnering.
Peter Wennberg berättar:
- Det blev för dyrt för oss att åka på cuper. Om vi skulle ta cupen till oss i stället skulle det bli mycket billigare. Det var faktiskt så det började en gång i tiden.
Om vi tar det från början så bildades Storvreta IBK år 1989 när det äkta paret Stefan Forsman och Annette Wennberg tog de första spadtagen kring föreningen. Det första damlaget bestod av Wennbergs fotbollskompisar från Storvreta och med tiden skulle Stefan Forsmans hockeykompisar komma att bilda ett herrlag.
Sedan kom Peter Wennberg in i bilden.
- När syrran och Stefan hade startat upp ville jag fortsätta med min grabb så därför bildade vi ett ungdomslag där jag tränade pojkar 80. Det blev ett uppsving och antalet lag växte och växte, berättar han.
Ett lag blev tio, som snabbt blev 30 i början av 90-talet. Alla ville spela innebandy.

Mycket marknadsföring
Wennberg hade planerat för en cup under en lång tid innan premiärupplagan i Ärentunahallen i Storvreta blev verklighet vid nyårsskiftet 93/94. Själva idén grundlades redan året innan.
Peter Wennberg hade gått och funderat över en egen cup under en lång tid men förstod att skrida en sådan stor plan i verket krävde mycket marknadsföring. Sensommaren 1992 bjöd därför Wennberg och Storvreta IBK in 32 lag från hela avlånga Sverige för att få med alla geografiska platser till en för-cup till Storvretacupen kring årsskiftet 1992/1993.
Det blev succé. Arrangemanget höll, lagen var imponerade, hallar fanns och engagemanget från föreningen var omättbart.
- De lag vi bjöd in började också snacka och på den vägen är det. Det var ju också lite av meningen men den där första provcupen, att få upp snacket i Sverige om oss, säger Peter Wennberg.
Det fick han. Inte bara i Sverige.
100 lag nappade redan i premiären och då med ett flertal finska representanter på plats.
- Vi fick in en fot i finska innebandyn direkt. Det var en förälder som hade en kontakt, som i sin tur kände någon, berättar Wennberg.
Till den första upplagan 93/94 skickades - och det här gav märkbar effekt i efterhand - cupinbjudan direkt till ledarna i föreningar runt omkring i landet.
- Jag förstod om man skickade till föreningen, eller ordföranden, så brukar det fastna på vägen. Men får tränaren inbjudan själv i handen går det direkt till laget. Det blir mer intressant, förklarar han.
Vilket man fortfarande gör än i dag.
Redan tidigt märktes det väldiga intresset för premiärupplagan och planeringen fick hela tiden höja ribban, boka fler bussar, köpa in mer mat.
Men helt över förväntan var det inte.
- Nej, vi var väl ganska beredda på det. Intresset för innebandy var stort och det märkte vi tidigt när anmälningarna strömmade in, säger Wennberg.
Från år ett till fyra låg antalet deltagande lag stabilt mellan 100-150 innan det till 1997-års upplaga ökade drastiskt från 142 till 325 lag.

Minskat antal lag
Som mest har cupen lockat 659 lag (02/03), för att åren efter tappa i rask takt.
En stor anledning har varit det Svenska innebandyförbundets beslut om att inte kora slutsegrare i åldrarna elva år och yngre.
Den nya regeln från 1 januari 2004 innebär att det i praktiken betyder det att pojkar och flickor födda 1994 och senare endast får spela gruppspel och sedan ingenting mer. Allt i enlighet med förbundets nya riktlinjer.
- Det har märkts i de yngre klasserna. Jag menar, hur kul är att åka på cup och spela träningsmatcher. Cup ska vara cup, fastslår Peter Wennberg, som varit på förbundet ett flertal gånger i frågan.
Den 27 december inleds period ett av tre med de äldre lagen i den trettonde upplagan av Storvretacupen.
Med 560 anmälda lag, varav 82 från Finland.
Med 1 400 matcher fördelat på 13 hallar, med 100 domare, 11 500 spelare samt ledare, föräldrar och supportrar.
Och med en viktig stomme över 2 000 frivilliga funktionärer.
Som den enastående matgumman Viola Westerberg, 59, som basar över åtta medhjälpare i bespisningen vid Katedralskolan. I tolv år har hon försett cupens deltagare med mat, även om hon har försökt att sluta.
- Jag tog uppehåll några månader över sommaren, men det gick bara inte att vara utan det. Jag kommer nog att hålla på med det här så länge jag bara orkar, säger hon och berättar att det går åt över 100 000 köttbullar och 900 liter skinksås per mål fördelat på de två matställena i Katedralsskolan i Uppsala och Pluggparadiset i Storvreta.
Planeringen inför årets cup inleddes redan innan fjolårets upplaga var färdigspelad. Hallarna bokades den första maj och nu är allt upplagt för en ny innebandyfest.
Wennbergs minns succén från 2002 och 2003, turneringar som hade det mesta.
Han hoppas på repris så här i juletid, med många spektakulära spelare och matcher.
- Min förhoppning är att finaldagen i cupen ska bli som en finnkamp. Som jag ser det är det så här: med två lag från Finland i final, halvdan stämning. Är det två lag från Sverige i final, halvdan stämning. Men med ett finskt och ett svenskt lag i final blir det alltid superstämning på läktaren. Jag tror och hoppas det blir så.
Klart att det blir drag.
Klart att det blir festligt.
Klart att det blir en helg för innebandyentusiasterna - med cupgeneralen Peter Wennberg i högsta hugg, som i skrivandets stund säkerligen har börjat planera för nästa år.

Storvretacupen 2004/2005 i siffror:
Lag: 560
Spelare: 11 500
Domare: 100
Matcher: 1 400
Bussar: Sju, över fem olika linjer.
Uppbokade hallar: 13.
Uppbokade skolor: Sju.
Uppbokade hotell: Nio.
Målfakta, 04/05: 6,84 mål per match och totalt 9 139 mål.
03/04: 8,9 mål per match och totalt 11 930 mål.