– Jag vill visa att jag kan ta det igen – jag vill visa att det är mitt guld, säger Frida Lindberg.
Den 21 mars är det dags. Då börjar SM i Fyrishov. Idag förbereder hon sig för vad som komma skall.
Mitt emot Lindvalls kafferosteri på Kungsgatan ligger en källarlokal. Solen skiner in. En ljusgrön boxningssäck kontrasterar sig mot lokalens grå insida.
– Jag är lite nervös, säger 32-åriga Frida Lindberg.
Det visar sig att det inte är SM som skapar nämnda nervositet utan stundande intervju. Vi slår oss ner. Frida Lindberg berättar om hur det gick till när hon började med thaiboxning.
– Min syster ville att jag skulle följa med på en träning 2010 så jag hakade på. Till en början ville jag inte tävla. Men sedan blev det så ändå.
2014 stod hon för första gången i ringen i tävlingssammanhang. Öga mot öga med någon som får sparka, slå, knäa och armbåga henne. Det blev vinst i debuten.
– Det var kul att vinna och det i kombination med att jag gillar att träna hårt inför något fick mig att fortsätta.
Ett årtionde senare ska hon försvara sitt SM-guld på hemmaplan. Typ. Frida är född och uppvuxen i Sala men har bott i Uppsala sedan 2017. På sidan av thaiboxningen har hon studerat på Uppsala universitet sedan 2011. En doktorsavhandling i farmaci senare jobbar hon nu som postdoktoral forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.
– Jag har forskat på syrsor i relation till välfärd. Human konsumtion av syrsor är godkänd nu. Så jag har kollat lite på hur de reagerar på stress. Och nu håller jag på och skriver ihop resultat utifrån det jag fått fram.
Från syrsor till råttor:
– Jag tränar även råttor i ett test så att de lär sig spela, och forskar på varför vissa individer får ett mer riskabelt spelande än andra och utvecklar spelberoende.
Att fightas på elitnivå och jobba som forskare är ett livspussel. Inför SM jobbar hon 80 procent för att kunna lägga lite mer tid på förberedelserna.
En dörr öppnas och ett antal män kliver in i lokalen. De hälsar och går vidare in i herrarnas omklädningsrum. Fridas sparringpartners.
– De är inte direkt i min storlek. Nästan alla väger 15 till 30 kilo mer än mig.
Frida Lindberg tävlar i minus 60 kilos klassen och bortsett från skaderisken ser hon positivt på skillnaden i vikt.
– Man kan slå de extra hårt och det är ju roligt.
På frågan hur hon skulle beskriva känslan när hon vann SM ifjol svarar Frida:
– Det tog lite tid för mig att fatta det tror jag. Det var väl dagen efter som det började trilla ner lite i huvudet – då stod jag i köket och dansade till "We are the champions" och grät, säger hon och skrattar.
Sedan blev hon uttagen till landslaget och EM i ett soligt, varmt och julpyntat Turkiet. Där hon siktade på guld.
– Jag har nog aldrig varit så nervös inför en match som inför semin. Jag ville bara sätta mig i ett hörn och gråta samtidigt som jag mådde illa och ville kräkas.
Känslor som var som bortblåsta så fort hon äntrade ringen. Efter en jämn match blev det förlust i semifinalen. Bronset kammade hon dock hem och det gav mersmak. En revanschlysten Frida Lindberg siktar därför mot VM som går senare i år.
Men först är det SM som gäller.
Ett svischande ljud hörs – någon hoppar hopprep. Ytterligare ett antal män har kommit. Det är dags för dagens pass och Frida går och byter om.
Uppvärmningen består av hopprep och skuggboxning. Ännu en person gör oss sällskap, Bodil Frick, Fridas och de andra slagskämparnas tränare. Bodil vann själv SM-guld 2009 och är med och arrangerar årets upplaga.
Hon beskriver Frida som fighter:
– Hon har ett jävla pannben! Sedan har hon jättebra teknik, rör på sig hela tiden och hon vägrar ge sig. En riktig krigare.
Vad jobbar ni på inför SM?
– Främst på hennes boxning – för att den ska bli hårdare och det har den blivit. Det har varit lite mycket "duttande" tidigare.
Svettiga kroppar i rörelse reflekterar solens sken. Det känns som att temperaturen i lokalen har stigit. Det är dags för sparring.
– Ta på er skydd, ropar Bodil Frick.
Ljudet av fighters som andas med slagen fyller lokalen. En blir liggandes på mattan efter en välriktad spark mot dennes lever. Det märks att SM närmar sig.
En flåsande Frida Lindberg ger en sista kommentar mellan ronderna:
– Jag ska ta det där guldet! Jag ska bevisa att vinsten förra året inte var någon "fluke" (lyckträff, reds. anm).