"Det är fler och fler yngre personer som hamnar i beroende och svåra ekonomiska situationer", berättar Nader Danesh.
Varje torsdagskväll håller spelberoendes förening träffar på Stålgatan 20 i Uppsala. Man fikar tillsammans, delar sina berättelser och lyssnar på intressanta föreläsningar. Gemenskapen och sammanhållningen i gruppen är viktig, ibland livsavgörande berättar ordförande Nader Danesh, som själv varit spelare och nu vill hjälpa andra i samma situation.
Enligt Folkhälsomyndigheten har spelandet ökat oroväckande de senaste åren. Nader Danesh bekräftar den bilden.
– Under pandemitiden har folk haft mer tid hemma och det kan självklart ha haft en effekt. Vi har absolut sett en ökning av deltagare. Men det största problemet som jag ser är att det tyvärr sjunker mycket i åldrarna. Det är fler och fler yngre personer som hamnar i beroende och svåra ekonomiska situationer.
Nader Danesh blir djupt berörd av de historier och människoöden han får ta del av på mötena, framförallt bland ungdomarna som kommer.
– Det känns inte bra när man ser unga personer som hamnar i den här problematiken. Men vi försöker hjälpa dem så gott vi förmår. Det viktigaste är att de kommer till mötena regelbundet. Att lyssna till de andras berättelser skapar en trygghet och känslan av att inte vara ensam i sin situation. Det är viktigt.
Sedan tre år tillbaka har spelmissbruk godkänts som en beroendesjukdom vilket öppnar upp för mer omfattande hjälp från kommuner och landsting. Det är bra, tycker Nader Danesh.
– Vi har fått mer stöd och support till vår verksamhet vilket underlättar såklart. Vi har möjlighet att ta in duktiga föreläsare fyra, fem gånger per termin vilket är intressant och blir ett uppskattat inslag. Nu senast var det en läkare som kom och berättade om hur vår hjärna och vårt belöningssystem fungerar. Vi har även nyligen haft en föreläsning på temat ”skuld och skam”.
Nader Danesh arbetar på Spelberoendecentrum och har själv varit spelberoende.
Nader berättar att för många som kommer har skulden och skammen ibland varit så stor att man övervägt att avsluta sitt liv.
– De som kommer för första gången på våra möten berättar efteråt att de känner en sådan lättnad, att de vågade ta steget. De känner att de fått en nystart i livet, en chans att börja om. Då känner jag verkligen hur viktig våran verksamhet är.
Regeringskansliet vill nu på initiativ av socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi se en skärpning av lagstiftningen kring marknadsföringen av spel till konsumenter. Kravet på måttfullhet föreslås ändras till särskild måttfullhet, samma som gäller för alkohol idag.
Shekarabi känner sig hoppfull inför det nya förslaget och de remissvar som nu kommit in.
– Spelberoende är ett folkhälsoproblem och innebär allvarliga konsekvenser för människors ekonomi och hälsa. Regeringskansliet har tagit fram en promemoria med förslag om skärpta krav för spelreklam. Jag ser fram emot att ta del av remissvaren som kommer nu. Min förhoppning är att få en allsidig belysning av frågan med konstruktiva inspel som kan ge en bra grund inför att förslagen ska fortsätta beredas inom Regeringskansliet.
"Spelberoende är ett folkhälsoproblem och innebär allvarliga konsekvenser för människors ekonomi och hälsa", säger Ardalan Shekarabi
Sedan flera år är fotbollen är starkt sammankopplad med gamblingsektorn och det ökade spelandet hos både spelare och supportrar har bekymrat många, inte minst klubbarna själva. När fotbollsprofilerna Jesper Karlström och Babis Stefanidis valde att gå ut och berätta om sitt spelmissbruk skapade det stor uppmärksamhet och en ny medvetenhet hos allmänheten kring problemen. I årets allsvenskan hann det knappt bli avspark förrän huvudsponsorn Unibet hamnade i blåsväder. Konceptet Hemmaklubben upplevdes av många som ett sätt för bolaget att locka unga supportrar att börja spela. Upplägget gick ut på att öppna ett konto hos Unibet, rösta på favoritklubben och sedan ta del av ett ekonomiskt bidrag till sin klubb. De nyregistrerade medlemmarna lockades därefter med olika välkomsterbjudande för att komma igång och spela.
En som reagerat starkt på spelbolagens metoder inom fotbollen är Chefredaktören på fotbollsmagasinet Offside, Anders Bengtsson. Han välkomnar en skärpning av spelreklamen.
– Absolut, det gör jag verkligen. Desto striktare regler desto bättre. Sedan är det svårt för mig att uttala mig om effekterna av själva förslaget, eller om vi borde införa totalförbud som de har i Italien.
Offside har valt bort all spelreklam i tidningen. Enligt Offside själva förlorar tidningen drygt en halv miljon per år genom att avstå spelbolagspengarna.
– Det var ett ganska stort beslut för oss men det kändes viktigt för oss att vara helt frikopplade från spelbolagen och kunna verka brett och fritt.
Anders Bengtsson berättar att de fick stort stöd efter beslutet.
– Vi fick en hel del ryggdunkar men även mer konkret support med ökat antal prenumeranter. Många som kanske inte i vanliga fall är så fotbollsintresserade valde att stödprenumerera på tidningen för att de gillade vår kampanj.
Anders Bengtsson, chefredaktör på Offside, är positiv till en lagförändring.
Som sportjournalist har Anders Bengtsson länge varit bekymrad över hur spelbranschen och fotbollen blivit alltmer sammankopplade.
– Den som tittar på en fotbollsmatch idag blir mer eller mindre överöst med spelreklam. Det är klart att det finns ett målgruppstänk bakom det, de är ju inte dumma.
Enligt Anders Bengtsson finns det en oroande utveckling med spelmissbruk bland svenska elitfotbollsspelare. Han känner själv till flera stycken och är övertygad om att mörkertalet är stort.
– Som spelare i Allsvenskan tjänar du hyfsat bra och kan leva på din fotboll, men som division 2 spelare behöver du ha en inkomst vid sidan om. Då blir det lätt att lockas av de snabba pengarna du kan få genom att spela på din egen match. Detta är ju självklart helt emot klubbarnas policy, men det är svårt att kontrollera. Om du vet att många i ditt eget lag varit sjuka och inte är i toppform och du känner dig hyfsat säker på att ni kommer förlora kommande match kan du helt enkelt be en kompis att satsa en tusenlapp på det andra laget och sedan dela på vinstpengarna. De flesta ser det nog som en engångsföreteelse, men vinner du åtta tusen på en match är det lätt att lockas att fortsätta spela.
Men förslaget om skärpta spelreklamsregler har även mött en del kritik.
Miljonlotteriet menar exempelvis att förslaget i sin nuvarande form faktiskt hotar hela civilsamhället.
– En viktig del av finansieringen inom civilsamhället sker genom allmännyttiga lotterier, så det är många föreningar och verksamheter som riskerar minskat stöd om förslaget går igenom, säger Kim Renaas, generalsekreterare för IOGT-NTO som äger Miljonlotteriet.
"En viktig del av finansieringen inom civilsamhället sker genom allmännyttiga lotterier", menar Kim Reenaas.
VD:n för Miljonlotteriet, Jonatan Hjort håller med.
– Man måste förstå att de allmännyttiga lotterierna och de kommersiella bolagen är väsensskilda. Men i förslagets konsekvensanalys likställs vi.
Riksidrottsförbundet har samma resonemang i sitt remissvar som inkom till regeringskansliet i veckan. De säger bland annat: ”Varje år får idrottsrörelsen, Röda korset, Scouterna och en mängd andra föreningar närmare en och en halv miljard kronor i intäkter från lotterier. Vi behöver varenda krona av dessa medel som vi sedan växlar upp mångdubbelt med ideella insatser. Att tillsammans skapa intäkter för den gemensamma verksamheten gör det möjligt att hålla nere kostnaderna för hushållen vilket i sin tur ökar förutsättningarna för att barn och ungdomar ska kunna idrotta i en förening".
För Nader Danesh på spelberoendes förening är det viktigt att reklamen skärps. Kanske framförallt för de ungas skull. Är man ung och sårbar är man extra mottaglig, då kan det vara svårt att motstå alla lockande erbjudande, berättar han.
– Om man är 18, 19 år bor man ju oftast fortfarande hemma och kanske inte har så stora inkomster. SMS-lån är vanligt, och att skaffa sig skulder på detta. Om man ser det här typiska exemplet så har man tagit lån, spelat bort pengarna och sedan lånat pengar av vänner och familj för att ”vinna tillbaks pengarna”. Man hamnar i en loop man inte kan ta sig ur. Sen, när detta uppdagas till slut så tycker föräldrarna att, okej då får vi lösa detta och så går de in och löser lånen. Men ungdomen fortsätter spela och sedan vid krasch nummer två söker man hjälp. Då har personen hunnit må dåligt under väldigt lång tid och det tar tid att komma tillbaka. Det är därför jag tycker att det är bra att samhället nu tar krafttag mot detta. Här i föreningen försöker vi självklart göra vår bit, men det behövs även politiska initiativ.