Pandemin blev ett lyft för svensk speedway

Coronapandemin var det bästa som kunde hända svensk speedway. Missförstå mig inte, INGEN vill ha en pandemi, men nu är det så och det har gynnat svenska förare.

Masarnas Kim Nilsson har knappt förlorat ett enda heat den här säsongen. Svensk speedway har fått ett lyft, skriver Håkan Lundh.

Masarnas Kim Nilsson har knappt förlorat ett enda heat den här säsongen. Svensk speedway har fått ett lyft, skriver Håkan Lundh.

Foto: DANIEL ERIKSSON/Bildbyrån

Speedway2020-09-01 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Bauhausligan, som elitserien heter numera, är ingen världsliga längre. De flesta av de bästa förarna kör inte längre i den svenska serien. Tråkigt säger en del, förödande säger andra. Det får vara hur som helst med den saken, men matcherna har kanske aldrig varit roligare att titta på.

Jag ser mycket hellre ett rafflande heat med Daniel Henderson, Jonas Seifert och Tomas H Jonasson än ett "följa John-heat" där Jason Doyle, Nicki Pederson och Mix Fricke ligger på rad. Att Doyle kör mycket snabbare än Henderson är inte något som mitt öga kan uppfatta – och hur snabbt det går runt banan bryr jag mig faktiskt inte så mycket om.

Jag har skrivit om speedway i åtskilliga år och rapporterade bland annat om Rospiggarnas SM-guld 1995. På den tiden, och de närmast följande åren, fanns det en bredd på toppen bland de svenska förarna.

När reglerna ändrades och VM-finalen blev en VM-serie (likt den idag) hade Sverige ett helt gäng med GP-åkare som var med och slogs ganska högt upp. De senaste åren har dock varit mörka. Någon bredd på toppen har det sannerligen inte varit. Men nu kanske det vänder.

Rent kvalitativt är Bauhausligan svag, inget snack om det, men när man ser Daniel Henderson vinna mot en förare som Peter Kildemand, då har något hänt.

Jag kan räkna upp ett dussintal svenska förare som fått chansen på allvar i år – och som tagit den. Rospiggarnas Peter Jansson pratade om att "Henderson känner en trygghet han inte har gjort tidigare."

Jag tror att många svenska förare känner likadant, från Henderson till Woentin – och det är därför jag tror att pandemin kan gynna svenska förare. Utan pandemin hade många av här succékillarna aldrig fått chansen i Bauhausligan.

Underhållningsvärdet på matcherna i Bauhausligan är högt – ja, faktiskt högre än tidigare säsonger. Jag ser gärna att de stora stjärnorna återkommer till svensk speedway, men att ligan är mindre sevärd bara för att Dudek och Janowski – för att ta två exempel – inte kör kan jag verkligen inte skriva under på. Kanske tvärtom.

Rospiggarna har gjort det över förväntan hittills. Jag trodde inte att det här laget skulle ha fyra segrar av fem möjliga.

Skulle alla lag köra med de här trupperna även i slutspelet (vilket dock inte lär ske) så skulle faktiskt Rospiggarna kunna slåss om en finalplats.