Nu utmanas Vålaåkaren av ryska OS-medaljörer

Nu är det inte pappa Ulf som är den svåraste konkurrenten längre. Nu fajtas han med OS-medaljörer som Chernousov och Legkov. Pontus Nordström är i sitt livs form.

Pappa Ulf Jansson och sonen Pontus Nordström. På söndag möts de i Vasaloppet, och numera är utgången given.

Pappa Ulf Jansson och sonen Pontus Nordström. På söndag möts de i Vasaloppet, och numera är utgången given.

Foto: Johan Joelsson/Team Serneke

Skidor2019-02-28 08:00

– Livs form? Ja ... Jag har nog aldrig varit bättre än så här.

Pontus Nordström från Östervåla IF är mitt inne i en fantastisk säsong. För några veckor sedan blev han 25:a i det klassiska långloppet Marcialonga i Italien. Där slog han åkare som Bob Impola (hans teamkompis!), ryssen Panzhinsky och Jens Eriksson.

Det var förvisso sju minuter upp till segraren Petter Eliassen, men en plats bland de tio var inom räckhåll.

­­– I den sista backen åkte jag tillsammans med Chernousov, men jag orkade inte hänga med på slutet, säger Pontus Nordström på telefon från Dalarna där han bor en större del av året.

Sedan ett år tillbaka ingår Pontus Nordström i Team Serneke tillsammans med bland andra Bob Impola (tvåa i Vasaloppet i fjol) och Julia Angelsiöö från Storvreta IK.

– Jag känner att jag utvecklas hela tiden, det märks tydligt. Jag jobbar på att bli ännu bättre, men några resultatmål har jag inte. Jag fyller 27 år nu och borde ha många bra år framför mig, säger Nordström.

Nu stundar Vasaloppet för Nordström och Team Serneke.

En annan som också kommer att åka Vasaloppet är 51-årige Ulf Jansson från Östervåla IF – pappa till Pontus Nordström. För några år sedan blev Pontus besegrad av sin pappa. Men nu ... det är klasskillnad.

– Ja ja, jag hänger inte med alls. Det finns inte en chans, säger Ulf.

Men någon turistresa mellan Sälen och Mora blir det inte för Ulf. Att stanna ett par minuter i Evertsberg för att dricka blåbärssoppa är det inte tal om.

– Det är full satsning från början till mål. Att stanna, nej nej nej, här gäller det att försöka få i sig tillräckligt mycket vätska i en nedförsbacke och att inte släppa den klunga man åker i. Man går på rött hela tiden.

Pappa och son brukar träna en hel del tillsammans – mest på sommaren i trakterna kring Evertsberg där Pontus bor.

– På långpassen kan jag nog tillföra en del, men i intervallerna hänger jag inte med, berättar Ulf Jansson, som har en träningsdos på 600 timmar om år – och det tål att jämföras med exempelvis allsvenska fotbollsspelare och ishockeyspelare på elitnivå.

Ulf Jansson har åkt Vasaloppet på knappt 4.20 och har en 132:a placering som bästa resultat. Nu är det omöjligt att jamföra tider från en säsong till en annan i Vasaloppet eftersom vädret – och därmed skidföret – kan variera kraftigt.

– Jag har tränat hårdare det här året, så jag hoppas på personligt rekord när det gäller placeringen, säger han.

Nu har konkurrensen skärpts betydligt i Vasaloppet om vi talar om de 100, eller kanske 500, bästa åkarna.

– Det har blivit brutalt mycket hårdare. För 20 år sedan kunde en plats på topp-50 varit möjlig, men nu ... Att slå sig in bland de 100 är fruktansvärt tufft, säger Östervålaåkaren.

Det är till och med så att Vasaloppet inte är höjdpunkten för Ulf. Det finns andra lopp som är roligare att åka.

– Jag ser med glädje fram emot många andra lopp.

Både Ulf och Pontus står i första startled, men de kommer knappast att ses någonting – varken på startfältet i Berga by eller efter banan. Pontus är så mycket bättre nuförtiden.

– Han gick väl om mig för fyra år sedan, säger Ulf.

Pontus har samma minnesbild:

– Tidigare var det jämnt mellan oss. Jag fick stryk om jag gjorde ett dåligt lopp, men de senaste tre åren har det inte varit något snack, säger Pontus, som körde Kortvasan i fredags med framgång.

– Det är klart att Vasaloppet är lite extra för mig, det är är på hemmaplan även om jag tävlar för Östervåla IF fortfarande.

Att Pontus fått plats i Team Serneke har betytt mycket för utvecklingen. Nu är det träningsläger en vecka i månaden.

Framgångarna den senaste tiden har dock inte fått Pontus Nordström att snegla mot det "vanliga" längdlandslaget där kvaliteten på herrsidan inte har varit sämre sedan slutet av 1970-talet.

– En femmil på ett VM är en helt annan tävling jämfört med långloppen som jag åker. Men visst, jag känner att jag blir bättre och bättre och det skulle vara kul att åka 15 kilometer klassiskt på SM någon gång.

Att bara staka jämsides med åkare som Legkov och Chernousov efter sex mils åkning måste inspirera – kanske till och med kännas lite overkligt.

– Jo, man har ju den där bilden från OS-femmilen i Sotji framför sig, säger Pontus Nordström med ett skratt och syftar på när tre ryssar stod på prispallen under den sista dagen i av längdtävlingarna.

Nu återstår att se vem som blir bäst av åkarna i Team Serneke – för en sak är klar: pappa Ulf lär inte ha någon helst chans mot sin son.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!