När coronan slog till mot Sverige i februari och mars förra året så stannade en stor del av idrotten upp. En paus. En kort paus, det var vad man hoppades på i alla fall. Men så blev det inte.
De stora tävlingarna, motions- och elitlopp, med ung som gammal, ställdes in.
Ingen Gropen Extreme, inget Skandislopp, ingen triahtlon och inget Ottarslopp i Vendel. Men nästa år, då jäkl... då ska man vara redo och tillbaka på allvar – sade man under sommaren 2020. Så blev det inte. Allt ställdes in. Igen.
Därför har längtan varit stor. För att citera Ulf Lundell: Som herden saknar fåren, som en salva över såren... Ja, saknaden har varit enorm hos mig och alldeles säkert hos alla aktiva. Eller som Saga Westerlund, som tävlade i D 13–16-klassen, sade: Det är så kul att komma ut med klubben och att vara tillsammans igen.
För första gången sedan 2019 fick jag äran och glädjen att bevittna och skriva om en "breddtävling" igen. IK Rex teamsprint kunde inte ha varit roligare titta på. Jag stod med ett leende på läpparna på Ottarsborg och tänkte på alla dessa barn och ungdomar, föräldrar och ledare, vid skidspåret.
Att det var skidor som stod på programmet under "comebacken" gör inte saken sämre.
Det här är definitivt lika roligt som att se Sirius mot Västerås i bandy eller att sitta på läktaren på Studenternas. En gång sade en kollega till mig att han gillade den familjära stämningen i Dackehallen i Tingsryd. Ottarsborg var min Dackehall idag..