Ine Pekar och Beatrice Landmark är två av de yngre damerna i laget.
Midsommarhelgen är här och för damerna i vattenpololandslaget innebär det EM-kval i Bukarest, Rumänien. Sverige som tillhör Grupp B, tillsammans med Rumänien, Turkiet och Schweiz, hoppas kunna vara bland de lag som tar sig vidare till turneringen i Israel under januari nästa år.
Två av de yngre spelarna i laget är Uppsalaborna Beatrice Landmark, 17 år, och Ine Pekar, 16 år, som till vardags spelar i Järfällas vattenpololag.
Vad är era förhoppningar i EM-kvalet?
– Det är ju länge sedan ett svenskt damlandslag har åkt på någon tävling. Men förhoppningen är att vi ska prestera bra i turneringen och kunna visa upp oss internationellt. Att visa att Sverige också har ett landslag och att vi är ett lag att räkna med, säger Pekar.
Lagkamraten Landmark tillägger:
– Då vi inte mött internationellt motstånd på väldigt länge vet jag inte riktigt hur vi ligger till mot dem lagen. Men jag hoppas att det ska gå bra och vi har hamnat i en grupp som jag ändå tror ska vara lite lättare än de andra grupperna. Så jag hoppas ändå att vi kan vinna någon eller några matcher. Kanske komma vidare också. Men vi får se.
Den senaste gången det svenska damernas vattenpololandslag deltog i ett event motsvarande ett EM-kval var år 2000, då de tävlade i ett B-VM i Danmark.
Ine Pekar kämpar hårt under landslagskampen mot Skottland.
Men nu ges landslaget på damsidan utrymme för att satsa igen, och lagkapten Louise Hazell förklarar vad det betyder för både spelare och sporten i stort.
– Det betyder jättemycket för både svensk vattenpolo och för damvattenpolo. Det har varit en paus för all aktivitet för seniorlandslagen på tio år, och förra året markerar första gången som damlandslaget, eller herrlandslaget för den delen, haft en budget överhuvudtaget. Men nu är landslagsverksamheten igång igen och vi har fått möjligheten att köra EM-kval till midsommar, säger hon och fortsätter:
– Då vattenpolo är en väldigt liten sport har det stor betydelse för att kunna behålla fler tjejer inom sporten. För det måste finnas någonting att kämpa för, och möjligheten att få representera Sverige är ett mål som jag vet att många är väldigt intresserade av. Det gör att fler är villiga att träna mer vilket i sin tur leder till att vi kan höja nivån och bredda sporten i landet.