Alexandra Spännar Brus tävlar i både pole och aerial hoop på SM.
Med ursprung i hundratals år gamla indiska och kinesiska uppvisningssporter blev poledance, eller pole, under 1900-talet förknippat med striptease – ett slags sensuell scenshow. Dagens pole är dock något annat. Idag pratar man istället om träningsformen pole fitness, och pole som idrott har de senaste åren vuxit till en etablerad sport med både nationella och internationella tävlingar.
– Man varken kan eller behöver sudda ut att striptease finns med som en del av sportens historia, säger Uppsala Pole & Aerials ägare Cecilia Eliasson.
– Många av de grundläggande tricken som man utövar i sporten idag har från början utvecklats på stripp-scener. Däremot betyder det självklart inte att den som idag tränar pole utövar striptease. I sporten pole är man mycket noga med att ingenting får vara utmanande på det sättet.
Det visas förvisso mycket bar hud vid utövandet av pole, men det är inte av några estetiska anledningar, utan av nödvändighet. Det är inte möjligt att få det grepp om stången som krävs med för täckande kläder. De senaste åren har synen på pole börjat förändras, men vissa förutfattade meningar finns ännu kvar.
– Det finns fortfarande dem som direkt gör kopplingen till striptease, men det är färre och färre. Många säger nu istället att de märkt att sporten vuxit och att de imponeras av styrkan som krävs, säger Alexandra Spännar Brus, 29, som tävlar i och har utövat pole i tio år och även tävlar i systersporten aerial hoop – där de akrobatiska övningarna sker i en hängande stålring.
Alexandra får medhåll av Michaela Smeds, 32, som tränat pole sedan nio år tillbaka, och nu även utövar och tävlar i aerial hoop.
– Det är absolut den reaktionen jag fått mest, att folk säger "men gud vad stark du måste vara!". Folk är väldigt nyfikna på det som träningsform, de vill veta vilka muskelgrupper som tränas och hur snabbt man får resultat.
Michaela Smeds och Alexandra Spännar Brus vann tillsammans SM-guld i aerial hoop 2022.
Det var just den fysiska träningen som lockade Mikael Andersson, 36, till pole för åtta år sedan. Efter att länge ha varit en löpare ville han integrera mer styrka i sin träning, men att gymma kändes alldeles för tråkigt.
– Som en blixt från klar himmel dök då poledance upp i mitt huvud och jag tänkte att ”det är väl en häftig sport!”. Utöver att jag genom den får träning för överkroppen är det också så kul att dansa – att utveckla rytm och taktkänsla.
Mikael är en av få killar som tränar hos Uppsala Pole & Aerials och tror att det kan bero på de fördomar som enligt honom till viss del finns kvar.
– Jag önskar fler killar skulle se det här för vad det är – en jättebra träningsform.
Liksom Mikael tycker Johanna Kylin, 58, att gymmande är en för tråkig träningsform, varför hon för nio år sedan – när hon kände att det var dags att börja träna – kom in på poledance.
– Jag började närma mig 50 och kände att ”oj, jag börjar bli gammal”, så för att upprätthålla någon rörlighet och styrka tänkte jag att jag behövde börja träna något. Jag hade länge haft någon tanke kring poledance men alltid tänkt att ”nej, det kan väl inte jag göra”, men så hade de en prova på-lektion som jag gick på – och det var så kul!
Johanna Kylin har hållit på med både pole och aerial hoop från och till de senaste tio åren.
– Så sedan dess har jag hållit på och har testat flera olika grenar inom både pole och hoop. Aerial hoop tycker jag är roligast, det är tyngst!
Ivana Plavsic, 34, som hållit på med pole i fem år, är instruktör hos Uppsala Pole & Aerials och menar även hon att de flesta som hör att hon utövar pole främst imponeras av den fysiska styrka som krävs. För Ivana är det dock inte bara kroppen som stärkts, utan även självkänslan.
– För mig är pole ett sätt att vara kreativ, och också ett sätt att bli okej med sin kropp. Man växer ju upp med en bild av att "såhär ska man se ut" och jag älskar hur pole mer handlar om vad man kan klara av och kämpar för – även om man skulle misslyckas – än hur man ser ut. Det är så befriande.
Studioägaren Cecilia hoppas att pole i framtiden ska fortsätta utvecklas både som sport och träningsform. Att det skulle bli en OS-gren, vilket vissa internationella poleförbund arbetar för, tror hon dock inte kommer bli verklighet den närmsta tiden.
–Diskussioner förs om det. Det är ju en väldigt gymnastisk sport, men inte de närmsta åren, säger Cecilia.
– Förbunden lobbar ju för det såklart, men det är nog fortfarande en lång väg kvar. Förhoppningen finns dock där och jag tror absolut det är realistiskt att det blir så någon gång i framtiden.