De första olympiska spelen i modern tid hölls i Aten mellan 6 och 15 april 1896. Den ende svenske representanten var en ung läkarstudent från Uppsala, Henrik Sjöberg.
Någon officiellt uttagning fanns ännu inte. Henrik Sjöberg deltog på eget initiativ och bekostade själv resan till Aten tillsammans med sin klubb Stockholms Amatörförening.
21 mars noterade UNT att ”I de olympiska spelen i Aten kommer Sverige att representeras av en Uppsalastudent, den framstående sportmannen med kand Henrik Sjöberg, hvilken såsom i dag afreste till Aten.” Att en Uppsalabo skulle delta i OS var uppenbarligen inte en större nyhet än denna enda notismening.
Till skillnad från dagens olympiska spel, som dagligen brukar fylla flera tidningssidor, fanns under själva spelen inte en enda rapport från Aten i UNT. Inte förrän 27 april, nära två veckor efter att OS avslutats, berättade UNT om hur det hade gått för Uppsalas och Sveriges man i Aten. Och då blev nästan allting fel.
Det började med rubriknotisen ”Uppsalastudent, pristagare i de olympiska spelen” och sedan fick läsarna veta att ”I flera olika täflingar blev han tredje och fjärde man. I språng öfver häst blef han som andre man pristagare”.
Vilken källa UNT hade till dessa påståenden framgår inte, även om man kan ha sina aningar. Hur som helst stämmer uppgifterna inte alls med den officiella OS-statistiken från IOC. Henrik Sjöberg återvände inte från Aten med någon medalj i bagaget.
Vid olympiska spelen 1896 prisades bara ettan och tvåan med medaljer, silver respektive brons. Om Henrik Sjöberg hade placerat sig som andra man i ”språng öfver häst” skulle han alltså ha fått en bronsmedalj. I verkligheten kom silver- och bronsmedaljörerna i den gymnastikgrenen från Tyskland och Schweiz.
Förutom språng över häst tävlade Henrik Sjöberg i längdhopp, diskuskastning, löpning 100 meter och höjdhopp. Inte ens om tredjeplaceringar hade prisats skulle han ha fått någon medalj. Uppgiften i UNT-notisen om att han haft tredjeplaceringar stämmer inte. Sjöbergs bästa resultat var en fjärdeplats i höjdhopp med ett hopp på 160 centimeter, fem centimeter från en medalj, men hela 21 centimeter sämre än segraren amerikanen Ellery Clark. Clark vann för övrigt också längdhoppet med ett hopp på 6,35 meter.
Som synes placerade sig även de allra bästa vid de första moderna olympiska spelen långt under vad dagens olympier presterar. Allra tydligast är detta nog inom diskus. Där vann amerikanen Bob Garrett 1896 med ett kast på 29,15 meter, hela 40,74 meter kortare än lettiske Virjus Aleknas gällande rekord OS-rekord från Aten 2004. Henrik Sjöberg må ha fått beröm för att ha kastat vackert, som det påstods i UNT-notisen, men så särskilt långt kan det inte ha varit.
Trots överdrifterna andas UNT-notisen ändå besvikelse över att det inte gick bättre för Sveriges representant i OS. Egentligen var ju Henrik Sjöberg bäst av alla, det var bara det att han inte hade fått chansen att fullt ut visa upp hur duktig han var. Enligt denna tidiga variant av bortförklaringar till utebliven framgång var problemet att femkampen inte ingick i det olympiska programmet. Om den hade gjort det , ja då jäklar anamma hade den ”svenska representanten fått tillfälle att framvisa sin öfverlägsenhet i förhållande till öfrige täflande och pristagare hvad angår allmän kroppslig utbildning och idrottslig allmänbildning”.
Hur det gick för Henrik Sjöberg efter OS? Under några år fortsatte han med både idrotten och medicinstudierna. Bland de idrottsliga framgångarna kan nämnas att han blev svensk mästare i spjut 1898. Efter att ha blivit klar med sin medicine kandidatexamen 1899 – han var alltså inte, som UNT påstått, medicine kandidat när han reste till OS i Aten – satsade Henrik Sjöberg helt på en fortsatt läkarkarriär.
Henrik Sjöberg blev bara 30 år gammal. Han dog 1 augusti 1905 i en badolycka under en semestervistelse i Helsingör. Möjligen bröt han nacken efter att ha hoppat på grund vatten. Lita alltså inte på engelskspråkiga Wikipedias påstående att han blev ihjälhuggen av en okänd patient, som också det härmed är korrigerat.