– Jag tittar aldrig på heaten, det kan jag inte, säger Annelie Johansson, som är mamma till Hampus och Albin Lindgren, 16 och 12 år, från Uppsala MK.
Under helgen avgörs säsongens andra deltävling i ungdoms-SM på Rörken. En stor apparat att dra runt. Husbilarna står uppradade, motorcyklarna uppallade och en bana som ser inbjudande ut.
– Det är kul när det går fort, säger en leende Albin Lindgren.
Motocrossen ligger hela familjen varmt om hjärtat. Pojkarna föddes i princip in i motorsportvärlden, men det handlar inte om drivande föräldrar – tvärtom. Det är killarna som ville börja med motocross och då har pappa Sammy Lindgren och mamma valt att stötta till hundra procent.
Pappa Sammy har själv kört motocross, men en händelse på banan i Tierp för 16 år sedan höll på att sluta – eller ska vi säga slutade – riktigt illa.
– Jag var gravid med Hampus då och jag såg när det hände. Det var många och långa minuter som gick då, säger Annelie.
Sammy kraschade så illa att han bröt ryggen.
– Jag hade ingen känsel i benen när jag kom in, jag var lam, berättar Sammy under en paus meckandet på Rörken.
Det har gått 16 år och Sammy kan gå helt för egen maskin, men han har ingen känsel i benen, något som han visar genom att klappa hårt på det högra benet – ingenting, ingen känsel alls. Det spelar ingen roll hur hårt han skulle slå.
När sönerna ville börja köra motocross var känslorna kluvna – i början ...
– Om jag avrådde? Jo ... Man vill inte se sina barn lida i onödan, det kan hända saker i den här sporten, men så tänkte jag på kamratskapet och allt vad det ger och innebär.
Det finns många sporter som kan vara farliga. Från ishockey till hästsport. Det kan till och med vara farligt att cykla till skolan.
När UNT frågar mamma Annelie om hon – med handen på hjärtat – vill att Albin och Hampus ska sluta med motocrossen så ler hon en aning och säger sedan, helt ärligt, att "den tanken får jag ofta."
– Men skulle de inte köra motocross så kommer de att söka adrenalinet någon annanstans. Här vet jag var jag har dem.
I mitten av maj omkom en ung pojke på motocrossbanan i Enköping. Händelsen tystades inte ner i familjen Lindgren/Johansson – tvärtom, man pratade om det, som ett led i någon sorts bearbetning.
– Vi pratade mycket om det, men det kan hända otäcka saker överallt. Jag har sagt till grabbarna att de måste ha fullt fokus under de 20–30 minuter de åker, inte tänka på något annat, säger Annelie.
Hampus kör en 125:a och har kvalat in även till stora SM. Lillebrorsan Albin kör en 85:a. Det blir massor av resor under sommaren.
– Man jobbar dygnet runt och mycket av pengarna går till motocrossen, säger Annelie och får medhåll av Sammy:
– Vi umgås otroligt mycket. Den här sporten ger så sjukt mycket.
Den som tror att motocross bara är att sätta sig på hojen och styra runt ute på banan tror helt fel. Här krävs det kondition som en långdistanslöpare.
– Jag tränar mycket uthållighet, säger Hampus.
Pappa Sammy berättar att Hampus – helt av egen vilja – kan kliva upp fem på morgonen för att åka en skidrunda innan det är dags för skolan.
Någon rädsla känner inte killarna känna trots att det går fort och är många hopp ute på banan, och inte minst konkurrenter runt omkring.
– Jag påverkas inte. När jag sätter på mig glasögonen innan start så blir jag en annan person, säger Hampus.
Ett ungdoms-SM, som det på Rörken i helgen, är en familjefest och de flesta verkar helt enkelt ha oerhört roligt. Till och med familjen Lindgren/Johanssons hund, som heter Glenn eftersom pappa vägrade att sonen skulle ha detta "Göteborgsnamn", tycks trivas ypperligt på Rörken.