Så ska skidåkarna få sina spår

Att vara skidåkare i Uppland är inte lätt. Snöbristen är minst sagt påtaglig. "Att lagra snö är den enda lösningen" , säger Arne Pettersson.

Genom att lagra konstsnö i flera månader hoppas Arne Pettersson, ordförande för Upplands skidförbund, att man redan nästa år ska kunna erbjuda skidåkarna fina spår i Uppsala.

Genom att lagra konstsnö i flera månader hoppas Arne Pettersson, ordförande för Upplands skidförbund, att man redan nästa år ska kunna erbjuda skidåkarna fina spår i Uppsala.

Foto: Nils Jakobsson/Bildbyrån/Arkiv

Längdskidåkning2020-01-17 08:00

Arne Pettersson har varit ordförande för Upplands skidförbund i snart tre år. Under den tiden har han ägnat åtskilliga timmar till att försöka lösa det största problemet för distriktets skidåkare: Att kunna åka skidor på snö. 

– Vi måste få till en anläggning där vi konserverar snön över sommaren. Och den anläggningen bör ligga i Uppsala så att så många skidåkare som möjligt ska kunna utnyttja dessa spår.

Metoden att lagra stora mängder konstsnö under flera månader för att sedan göra skidspår under vintern används redan på flera orter, både norr och söder om Uppsala. 

Arne Pettersson menar att det kan räcka med ett par hundratusen kronor för att få till en slinga på ett par kilometer. Vem som ska finansiera projektet är ännu oklart. 

­– Tyvärr går det trögt i kontakterna med Uppsala kommun, men jag hoppas och tror att vi kan ha en anläggning klar redan nästa säsong.

– Projektet kan dessutom bli kostnadsneutralt om man tar ut en avgift av de som nyttjar spåren. Och jämför man med de kostnader som läggs på arenaidrotterna i Uppsala är det verkligen småpotatis vi pratar om här. 

Arne Pettersson har mycket kontakt med ansvariga för skidanläggningen i Trysil i Norge. Där tillverkar man 28 000 kubikmeter konstsnö i februari/mars, förvarar snöhögen på en så skuggig plats som möjligt, skyddar med presenningar varpå 75 procent av finns kvar när det dags att lägga ut snön på spåren i slutet av året.  

Med den snömängden får man till en sju kilometer lång slinga, som är sex meter bred och har en spårbädd som är en halvmeter tjock. Det ger utrymme för två spår för klassisk åkning och en även plats för friåkning (skate).

– Nöjer man sig med två spår för klassiskt och friåkning någon dag i veckan så behöver det inte vara mer än fyra meter bredd på spårbädden.

Arne Pettersson har redan tagit fram skisser var spåren skulle kunna ligga. Och det är två olika förslag han jobbar med: Sunnerstaåsen och Graneberg. 

– Den bästa lösningen skulle vara att placera skidspåren intill slalombacken vid Sunnerstaåsen. Det är ett utmärkt ställe att förvara snön på, eftersom det är en skuggig plats. Det är det nära till vatten, vilket är en förutsättning för att tillverka konstsnö. Dessutom finns  redan all utrustning på plats för att tillverka konstsnö till slalombacken. Sedan skulle man kunna få en utmanande slinga med en fallhöjd på 41 meter.

– Man skulle till och med kunna arrangera internationella tävlingar där, menar Arne Pettersson, som dock inser att det kan bli problematiskt att bygga en skidanläggning på platsen eftersom Sunnerstaåsen ligger i ett naturreservat.

– Det andra alternativet är att göra en konstsnöanläggning i Granberg. Även där kan man få ganska bra höjdskillnad på slingan och närheten till vattnet finns ju också här. 

I sina skisser har Arne Pettersson tagit fram förslag med tre olika slingor i både Graneberg och Sunnerstaåsen. När det gäller markfrågan så berörs Sunnersta IF i alternativet med Graneberg. Och Saif har redan tidigare planerat att göra skidspår vid fotbollsplanerna. 

– Men det milda vädret har gjort det omöjligt att göra spår i Graneberg i år, säger Fredrik Ahlsson, ordförande i Sunnersta AIF:s skidsektion.

Även Fredrik Ahlsson ser helst att anläggningen placeras i Sunnerstaåsen.

– Det skulle kunna bli en bra idrottsarena som lockar folk från stora delar av Mälardalen. 

Så sparar man snö

Snölagring sker på alla håll i Sverige, både för skidbackar och längdspår. Snölagring fungerar genom att man täcker stora mängder konstsnö med sågspån, bark och/eller presenning. Beroende på den initiala volymen, tjockleken på det isolerande skiktet och en del andra faktorer smälter en varierande mängd, men för volymer på 20 000 kubikmeter eller mer kan man räkna med att cirka 20 procent smälter. Resten kan användas nästkommande skidsäsong.

Käll: Luleå Tekniska Universitet

Karta: Sunnerstabacken
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!