Straffet är på tok för hårt

Nästan på dagen ett år har gått sedan bomben slog ned om att Sirius karismatiske målvakt Josh Wicks fastnat i en dopningskontroll. I och med tisdagens besked att idrottens högsta internationella domstol Cas inte tar upp ärendet så kan vi sätta punkt för historien – och konstatera att straffet blev på tok för hårt.

Foto:

Krönika2019-04-23 17:31

Jag har skrivit det förr och säger det igen. Två års avstängning från all idrott för att ha, på något sätt, fått i sig kokain i ett icke idrottsligt sammanhang är för hårt. Enligt Josh Wicks egen utsago så har han fått i sig substansen i samband med en fest några dagar före premiären förra året. Att som professionell fotbollsspelare gå ut och ta några öl och sedan gå på en hemmafest dagar innan premiären är inte acceptabelt i mina ögon. Det är dock långt ifrån att få två års avstängning.

Josh Wicks har varit oaktsam, den saken är klar. Den första domen på ett års avstängning hade därför också varit rimlig, särskilt med tanke på det ringa straffvärdet det hade haft i en civil domstol. Det räckte dock inte för Dopningskommissionen som i stället yrkade på fyra (!) års avstängning, vilket är maxstraffet för avsiktligt intag i samband med idrott. Det är inte rimligt någonstans.

Det är så klart viktigt att statuera exempel, framför allt med tanke på alla ungdomar. Samtidigt måste det finnas gränser och rimlighet i straffen. Josh Wicks har inte tagit substansen för att bli en bättre fotbollsmålvakt, men ändå straffas han med det som kan liknas vid två års näringsförbud av idrottsrörelsen. Den där festkvällen tror jag blir slutet på Josh Wicks fotbollskarriär.

Man kan också dra paralleller till andra incidenter tidigare i Sirius. Vi kan backa bandet till 2013 då Sirius dåvarande vänsterback Allysha Chapman dömdes för misshandel i centrala Uppsala efter en festkväll. Straffet blev 50 timmars samhällstjänst och skadestånd till offret. Chapman gick sedan vidare till spel i allsvenskan med Eskilstuna och senare också OS-spel med Kanada. En misshandel tycker i alla fall jag är klart mycket värre än det som Wicks har gjort. Utgången blev dock som ni ser en helt annan, idrotten tycks bara ta ansvar på vissa områden.

I och med att domen nu vunnit laga kraft kan man summera det här tråkiga kapitlet i Sirius historia. För det var ju inte såhär det skulle sluta. Jag minns hur en populär Josh Wicks blev fly förbannad när Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf valde att peta honom till förmån för Lukas Jonsson inför matchen mot Jönköping 2017. Han valde sedan att tacka nej till klubbens kontraktserbjudanden och såg ut att lämna. När han till slut skrev på var det en chans att återupprätta sin popularitet efter den stökiga hösten. Han kom tillbaka i bättre form av någonsin 2018 och inledde allsvenskan i fjol med bland annat en riktigt fin insats mot Elfsborg borta (seger 1-0), en match som alltså blev hans sista i Siriuströjan.

Han fick en chans till revansch, men tog den inte. Kapitlet fick ett trist slut och ett stenhårt straff. Jag har pratat med Wicks flera gånger under den här tiden och han har alltid varit fokuserad på att återvända till Sirius mål. Så blir det inte och frågan är om han kommer tillbaka till fotbollsplanen överhuvudtaget när straffet löper ut om ett år? Jag hoppas det, om inte annat för att visa att straffet inte knäcker honom.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!