Tränarna har gjort ett jättejobb med anonymt lag

Slutspelskampen levde in i det sista. Men trots att Almtuna passerades av Västerås med minsta möjliga marginal kan jag inte göra annat än att hylla det här Uppsalalaget, nästan skapat av unga division I-spelare.

Kalle Eriksson jobbar för att få stopp på AIK:s Oscar Nord mitt framför målvakten Oskar Blomgren.

Kalle Eriksson jobbar för att få stopp på AIK:s Oscar Nord mitt framför målvakten Oskar Blomgren.

Foto: Philip Ngo/Ngofoto

Krönika2025-03-07 21:38
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I höstas, efter ett tiotal omgångar, var jag övertygad om att Almtuna skulle spela negativt kval under våren. Men sedan hände något med laget, som blev bättre och bättre, framförallt i egen zon.

Att det här laget var med och slogs om en slutspelsplats ända in i sista omgången säger allt.

Tränarna har gjort ett jättejobb med allsvenskans mest anonyma lag. Almtunas a-lagsbudget är kaffepengar jämfört med de flesta andra klubbar i Hockeyallsvenskan. När dessutom Marcus Karlström och Elliot Ekmark såldes av ekonomiska skäl börjadejag  tvivla på att Almtuna skulle hålla undan för Västerås.

Jag förstår försäljningarna av Ekmark och Karlström. Pengar måste in. Men det är ändå oerhört tråkigt när det händer säsong efter säsong. Jag noterar att Ekmark spelar drygt tio minuter i varje match för sitt SHL-lag Linköping. I torsdags hade även Karlström en hel del speltid för sitt Leksand.

Almtunas ersättare till Ekmark och Karlström var i princip helt anonyma – och billiga – spelare.

Det är därför jag berömmer tränarna, kanske framförallt Daniel Karlunden, som i princip har gjort en höna av en fjäder. Jag vet att Almtuna vill behålla Karlunden, men än är inget kontrakt påskrivet. Kontinuitet är väldigt viktigt nu.

Almtuna kommer att tillhöra botten de närmaste åren – det är jag övertygad om. Pengarna räcker inte till etablerade spelare. Frågan är hur länge det håller...