Sirius slog Sandviken med 7–2 i Svenska Cupen i höstas. Nu var det tajtare (7–6), men jag tycker ändå att hemmasegern var logisk – och det bästa, sett med Siriusögon, var att laget visade på bra moral. Att vända ett tidigt 0–2 är starkt, inte minst för att Sirius har varit (eller är?) lite stukat under inledningen av serien.
Jag är dock inte säker på att lagens tränare uppskattade den här matchen lika mycket som jag gjorde.
Det var en del misstag från både Sirius och Sandviken och det var målchanser i parti och minut – kanske inte sådant som tränaren Oskar Robertson gillar mest av allt. Ingen tränare, vare sig i bandy eller i någon annan lagsport, brukar tala sig varma för målglada matcher med öppna spjäll.
Nu har Sirius visat mot topplagen Bollnäs (stryk 4–3, men som lika gärna kunde ha varit poäng) och Sandviken att man kan lira bandy av hög klass. Laget har skridskoåkare på absolut högsta nivå – och passningsspelare som håller landslagsklass.
Jag satt i presshytten intill Radiosportens Magnus Wahlman och experten Pelle Fosshaug. I slutet av första halvlek hörde jag Fosshaug ösa beröm över Nisse Bergström, att "det var hans halvlek" – typ. Och jag håller med. För er som har UNT på webben kan se två av hans delikata passningar, där det blev mål. Det var bollar som skar som en kniv genom smör som stått i solsken på altanen en sommardag.
Tack för underhållningen, Sirius!