Varför? Det handlar så klart om det mentala. Sirius gick mot sin tredje raka förlust på gräs och samtidigt andra raka matchen utan mål på Studenternas. Att ha det i ryggsäcken när man ska möta Häcken och Elfsborg i de två kommande matcherna är inte optimalt. Just därför blev detta säsongens viktigaste mål. Nu slipper Sirius snacket om nollan på gräs och nollan på Studenternas. Det ger arbetsro trots en i övrigt fin start på allsvenskan. Vi minns ju sedan tidigare att Sirius har en ovana att hamna i tråkiga trender med dåligt hemmaspel (2014) och onödiga tapp (2015). Det mentala spelet är minst lika viktigt som det på planen om man ska hålla sig kvar i allsvenskan. Och det är det som Sirius planerar att göra. Visst, man ligger med på övre halvan, men att sväva i väg nu är dumt. 36 poäng är målet och när Sirius har samlat ihop till det så kan man lyfta på huvudet.
Jag tänker inte skriva mer om gräsmattan, det är uttjatat nu och blir knappast bättre av att vi ältar det. Sirius borde ha vunnit den här matchen och bollinnehavet på 68-32 talar sitt tydliga språk. När Ante Björkebaum bränner chaner och Dragan Kapcevic inte bränner sig loss från frysboxen måste någon annan kliva fram och ta tillvara på chanserna. Kontinuerligt. Vem det blir? Det får säsongen utvisa.
Knappt 5 000 personer tog sig ned till Studenternas denna eftermiddag. Fler borde hoppa på tåget och ta chansen att se Kingsley Sarfo in action innan det är försent. Att han är kvar i Sirius efter sommaren är lika osannolikt som att jag skulle slå mig in i startelvan. Sirius behöver sälja för att få ordentligt betalt och Sarfo vill vidare, något som hans agent klart och tydligt deklarerat. Frågan är hur hög prislappen blir och hur Sirius kan ersätta honom i höst. Det är det som kommer avgöra Sirius öde den här säsongen.