Jag skrev häromdagen att jag imponerades av den vändning som Sirius Bandy har gjort – från att vara ett av Sveriges sämsta elitserielag till att bli ett av de allra bästa. Vad ska man då säga om Almtuna?
Här har tränarna Robert Kimby och Jimmy Anderström övat trollkonster tillsammans med sina spelare.
Några av de bästa spelarna har lämnat Almtuna, en del av dem sålda för i sammanhanget hyggliga pengar, medan andra har (eller har haft) skadeproblem. Dessutom en avstängning på en av backarna.
Vad gör Almtuna då? Jo, man plockar in ett helt gäng unga grabbar, som åker ner och vinner i Västervik och som tog två poäng hemma mot Södertälje. Vad ska man säga? Jag brukar oftast ha keps (döljer en alldeles för lång frisyr), så jag lyfter på den eftersom en hatt aldrig någonsin hamnar på mitt huvud.
Medelåldern på Almtunas trupp i söndagens match (1–2 efter förlängning) var 22,80. Har man någonsin ställt ett yngre lag på benen i en allsvensk match? Då ska man veta att 19-åringarna Adrian Zetterberg och William Falkenhäll, som varit med tidigare i a-laget och gjort det väldigt bra, spelade med juniorlaget på söndagen.
Flera spelare har lyft sig i Almtuna den här säsongen. Jag ska nämna en av dem av: William Proos. För ett par år sedan skrev jag en krönika och föreslog att junioren Proos skulle få chansen i a-laget – och det fick han. I början tyckte jag att han var aningen långsam men nu... Han har fått upp farten, Proos.