Tio raka segrar blev elva (om jag räknat rätt) på onsdagskvällen och en snabb tillbakablick från bara den senaste månaden ger följande resultat: 8-3 på Falun, 12-8 på Pixbo, 9-2 på Växjö och nu smått otroliga 9-1 på Linköping.
Värt att poängtera är att ovan nämnda lag är best of the rest. Vi pratar om lagen på plats 2-5 i superligan. Storvreta spelar för stunden i en egen division. Efter att i praktiken redan ha säkrat seriesegern är laget givetvis storfavorit till att ta hem SM-guldet.
Det är åtminstone svårt att se, för att inte säga omöjligt, att Storvreta ska missa en plats i finalen. För vilket lag ska kunna besegra rödtröjorna fyra gånger inom loppet av två veckor när de bara förlorat under ordinarie tid två gånger under hela säsongen? Ja, jag vet att Falun lyckats vinna två gånger i sudden death och det räknas ju också i slutspel, men ändå.
Jag har blivit imponerad många gånger under säsongen men frågan är om inte den första perioden mot Linköping var det bäst jag har sett dem prestera. Just med tanke på motståndet. Den höga pressen som få andra lag i serien orkar sätta i byte efter byte och den fart som finns på i stort sett samtliga spelares fötter ligger bakom mycket i framgångarna.
”Försöket” tränare Stefan Forsman och Hannes Öhman gjorde någon gång mitt under säsongen och som innebar att man spred ut lagets största stjärnor över samtliga tre formationer börjar mer och mer visa sig vara ett genidrag. Tidigare kunde motståndarna göra försök till att coacha sina bästa mot Storvretas tredjeformation. De kan de inte längre för nu mönstrar Storvreta tre kompletta femmor där samtliga känns giftiga. Monstret har vuxit sig större – och bredare. Ett bevis på det är att de nio målen mot Linköping spreds produktionen helt jämnt med tre från varje enhet.