Det har blivit något av en tradition de senaste åren. Sirius åker på träningsläger och väl där går halva truppen sönder. Jag var själv med i Salou för två år sedan då det kanske var som värst. Sirius spelade två matcher under kort tid och till den andra matchen mot Östersund kunde man knappt få ihop en elva. Av den anledningen valde man förra året att skippa matcher, men i år var det dags igen. Till matchen mot sydkoreanska Jeonnam saknades återigen sju spelare och inte vilka som helst utan spetsen i Sam Lundholm, ledaren i Robert Åhman Persson och två tredjedelar av en tilltänkt backlinje med Kebba Ceesay (personliga skäl) och förkylde Daniel Jarl. Insatsen blev därefter och Sirius föll mot det sydkoreanska andraligalaget.
Sam Lundholms häl är det som oroar mest så klart. Han var höstens succéman och många såg nog framför sig hur han skulle leda Sirius offensiv ytterligare. Nu är hans status minst sagt oklar och detsamma gäller egentligen Stefano Vecchia som fortsatt jagar en hel säsong utan skador i Siriuströjan. Där tappar Sirius spets och även om John Junior imponerat i båda träningsmatcherna så är han inte där, inte än i alla fall. Risken blir att Sirius återigen inte kan spela ihop laget, precis som i fjol, och därmed går in stukat i säsongen. Vi minns alla förra årets försäsong utan segrar och utan att spelet klaffade. Dit vill inte Sirius igen.
Sirius har länge tittat åt en trebackslinje. Redan under Bergstrand och Lagerlöf ville man ha det som en "plan B", men känslan är ganska tydlig att det aldrig riktigt klaffat. Det nya tränarparet Rydström och Jelecak blickar än tydligare ditåt med sitt 3-4-3 som Sirius spelat i båda träningsmatcherna med varierad framgång om man är snäll. Visst, Sirius släppte in extremt många mål i fjol med en fyrbackslinje, men känslan då i våras var att hela laget var uselt. Jag tycker inte att truppen är byggd för en trebackslinje på så sätt att varken Arvidsson eller Sirelius gör sig helt hundra som wingbacks och att både Axel Björnström och Sherko Faiqi känns som chansningar i positionen, framför allt defensivt. Har man råd med det? Nej, särskilt när det tilltänkta mittlåset inte har tid att spela ihop sig. Lägg till överflödet av centrala mittfältare där det i detta system endast finns plats för två. Elias Andersson gör sig inte bäst på kanten.
Framåt var det fjolårets skyttekung Philip Haglund som kändes mest giftig. Där gör Sirius också en chansning som går in i säsongen utan en renodlad forward egentligen. Adam Ståhl bjöd inte på mycket när han hoppade in. Likt hösten känns det dock som att anfallsfrågan kommer att lösa sig om man "bara" får ordning på resten. I värsta fall finns alltid Jesper Arvidssons frisparksfot till undsättning.
Nästa lördag väntar match mot Karlstad i cupen, en match Sirius ska vinna oavsett formation. Skulle tre/fembackslinjen inte fungera då heller är det dags att kasta den i papperskorgen. Det är mindre än två månader kvar till allsvenskan börjar och Sirius måste börja sätta spelet. Av det såg vi inte mycket i Portugal.
Allt var dock inte negativt. Abdul Razak fortsätter att visa klass trots en ganska blek laginsats, där har Sirius en nyckelspelare 2019.