Ingrid Wixner sköt i ribban, Cassandra Korhonen sköt i stolpen. Samtidigt som Uppsala saknade spetsen så bytte Umeå in den från bänken. In kom Orji Ebere, Lova Lundin och Elin Nilsson, byten som avgjorde matchen. För medan Uppsala hade förtvivlat svårt att få igång något offensivt passningsspel så öppnade Ebere luckor i de rödas försvar. Hon låg, om än med lite tur, bakom båda målen framåt samtidigt som Uppsala saknade motmedel. Medan Umeå fick in kvalitet så stod Uppsala mest och trampade vatten.
Egentligen kan man inte såga Uppsalas insats i premiären. Den var okej, men det finns bra mycket mer att hämta av spelare som Agnes Nyberg, Ebba Costow, Marika Bergman Lundin och Cornelia Kapocs för att nämna några. Uppsala vill vara ett spelande lag, men just det fick man inte igång uppe i Umeå utan i stället kom chanserna på långa lyftningar och distansskott. Samtidigt var Umeå bra så klart där Uppsalabekantingen Fanny Hjelm Rönnlund styrde mittfältet med järnhand.
En premiär är alltid en premiär och man ska inte dra för stora slutsatser utifrån den. Jag tycker att Uppsala inför den här säsongen ser mer spännande ut än på länge. Man har fått in driv på tränarfronten med Jonas Valfridsson och mängder av talang och ungdomlig entusiasm. Försäsongen bjöd på höga toppar och djupa dalar för laget och det känns ganska logiskt med tanke på just avsaknaden av rutin. För lika väl som det var tydligt att Moa Mattsson och Julia Lyckberg förra året inte kunde ta varken sig själva eller laget högre upp i tabellen så kommer inte resultaten av generationsväxlingen över en natt. Det kanske inte låter så kul, men det här laget måste ges tid, i alla fall två säsonger, innan man kan låta domen falla. Projektet är i sin linda.
Klart är i alla fall att Uppsala i och med förlusten testas direkt. Att det här laget har stor potential i medgång tror jag de flesta håller med om. Den största frågan inför säsongen är dock hur laget klarar av en tuff start eller period? Det blir intressant att se hur laget svarar på det i nästa veckas hemmapremiär mot Kvarnsveden.
Tidigare år har Uppsala kraschlandat i början av säsongen och sedan, när det inte gällt något, spelat bra under hösten. Den här säsongen tror jag att man undviker den där kraschen och blir mer av en berg- och dalbana med blandade resultat utspritt över säsongens månader. Nu började Uppsala i dalen, hur snabbt kan man ta sig upp på berget?