Tobias Pehrsson är tillbaka i Almtuna – nu på sin högsta post någonsin i föreningen. Klubbchef. Eller vd om man så vill. Titeln är ganska oväsentlig. Det spelar ingen roll om man kallar sig för direktör om allt går åt pipan.
Det är inget enkelt jobb som Pehrsson har framför sig. Tvärtom. Det är nog idrotts-Uppsalas svåraste uppgift. Ishockeyn är den i särklass dyraste sporten tillsammans med fotboll – och Almtuna har nästan ingenting av det viktigaste: pengar.
Jag har frågat åtskilliga klubbchefer genom åren om de verkligen vet vad de ger sig in i. Alla har givetvis svarat ja, men så värst länge har de inte stannat på sin post. Att vara högste boss i Almtuna suger energi dygnet runt. Här finns ingen stab på 20 personer att delegera till. I Almtuna måste man verkligen jobba – mycket på egen hand.
Det är just därför som jag tror att Tobias Pehrsson är rätt person. Ja, jag vet att det finns klubbchefer med ett cv långt som en dassrulle och att det finns personer med åratal av rutin på just den här posten som Pehrsson har fått. Men här och nu, då är Tobias Pehrsson absolut rätt person att leda Almtuna.
Väck Tobias Pehrsson mitt i natten så är han beredd att prata hockey – för prata, det kan han. Dessutom är han välklädd och på så sätt en bra representant för Almtuna. Han kan hockey, det vet nog alla. Han är beredd att "samla Almtunafamiljen", i den mån den finns. Han är beredd att söka hjälp när så krävs. På det sättet är Pehrsson prestigelös.
Jag vet också att han inte är främmande för att "plocka in" yngre förmågor i organisationen – och kvinnor.
Men det finns några mörka moln, eller kanske rättare sagt: outforskad mark – för mig i alla fall.
Tobias Pehrsson ska inte i första hand bygga lag. Han ska inte hänga i tränar- eller omklädningsrummet dag ut och dag in. Han ska inte värva spelare. Allt detta är sportchefen Nicklas Danielssons härad.
Tobias Pehrssons främsta uppgift är att dra in pengar och bygga en organisation han tror på. Klarar han det? Det handlar om miljontals kronor. Almtuna måste fördubbla intäkterna från samarbetspartners, helst mycket mer än så. Annars är det tack och godnatt om inte styrelseledamoten Ulf Rosén pumpar in ännu mer slantar.
Nu måste Almtuna inom en snar framtid stå på egna ben och inte förlita sig på en (penningstark) person. Därför vilar det ett enormt tryck på Tobias Pehrssons axlar.
Jag tänker verkligen inte döma ut Pehrssons kvaliteter som "sponsorgeni", men det är tuffa tider nu och Almtunas klubbmärke står inte högt kurs. Men Pehrsson är en envis jäkel och dessutom har han det som jag skrev i början av artikeln: passion och arbetskapacitet och ett hjärta som brinner för Almtuna, och underskatta inte det sistnämnda.
Det är när hjärtat brinner för klubbmärket, oavsett vilken förening det är, som människor kan utföra underverk. Det är då som det ibland inte ens behövs ett lönekuvert. "Ge mig ett par korv med bröd." Typ så.
Nu kan ingen människa vända Almtunaskutan över en natt. Det krävs tid. Lång tid. Det finns ingen som bara kan knäppa med sina fingrar och ordna upp allt, men efter årsskiftet får vi en föraning om vart klubben är på väg.
Jag tror på Tobias Pehrsson, men jag är inte hundraprocentigt säker på att han klarar att rädda Almtuna. Allt kokar ned till en sak och det är pengar...