Junihettan är här och på Arkadien i Rimbo lyser solen över ett flertalet barn och ungdomar som har samlats för att inleda sommaren genom att göra allt annat än att sitta ute i solen och glassa – nämligen spendera hela dagarna inomhus i en kall ishall tillsammans med Uppsala Skridskoklubb.
– Att vara inne i ishallen är också skönt, för att det är jättekallt därinne. Sedan när man har varit ute i solen jättelänge och det är isträning efteråt så kan man gå in i ishallen i kortbyxor och känna, åh vad skönt det är i ishallen, säger lägrets yngsta deltagare Emma Galmarini, 7 år.
Från söndag till fredag har de tränat fem pass per dag: tre isträningar, ett fyspass och ett danspass. Det är mer än vad Emma, Julia Pleskacz och Hanna Qvarnström är vana vid, som vanligtvis tränar konståkning tre pass i veckan.
Är det inte jobbigt att träna så mycket?
– Nej, man vänjer sig, säger Julia, 8 år.
– Vi springer ju runt den där (pekar på löparbanan intill) och det är 800 meter. Det är lite jobbigt, säger Hanna Qvarnström, 10 år.
Trots att det ibland kan vara jobbiga träningspass är de alla tre eniga om att de hellre åker konståkning än att vara ute och bada hela dagarna. Bada hinner de göra iallafall, i Långsjön som ligger strax intill ishallen i pauserna mellan de olika träningspassen.
– Jag har köpt en ny badring för alla mina pengar, säger Emma.
– Men ibland spelar vi också lite spel. Eller viker grodor i pauserna, säger Hanna.
Rimbolägret är en stor del i att klubben har en sådan stark gemenskap, berättar lägeransvarig Sandra Jardemalm. En viktig del för henne har varit att bygga strukturer kring lägret som får barnen att känna sig trygga, i och med att det är ett övernattningsläger.
För Julia har det inte varit några problem att sova hemifrån.
– Jag tycker att det är kul att sova på ett annat ställe, säger hon.
– Jag har två kaniner och en hund hemma så jag saknar dem och mina föräldrar. När jag var lite mindre hade jag jättesvårt för att sova borta. Man har sin taktik kan man säga, säger Hanna.
Vad är det för taktik?
– Jag ringer de inte på kvällen, jag får bara sms:a god natt. Sedan får de ringa på morgonen om de orkar.
Elin Borg är en av lägrets mer rutinerade och erfarna åkare. Hon har åkt konståkning i 18 år och är nu på Rimbolägret för 13:e året i rad.
– Dels är det en jättebra träningsmöjlighet och en bra start på sommaren, att man får två veckor med fokus på bara träning. Sedan är det gemenskapen, att få hänga med de man umgås med varje dag och träna, säger Elin.
Varför är det så viktigt med läger för en konståkare?
– För att hålla igång träningen och musklerna. Man tappar väldigt lätt hopp och blir väldigt ovan på isen om man inte håller igång det. Det ligger mycket ansvar på en själv att träna eftersom vi inte har så mycket is under sommaren, så därför är läger en chans att bygga upp framåt.
Till skillnad mot tidigare år är hon i år även tränare på lägret. Det innebär att Elin totalt har åtta pass per dag, fem där hon tränar själv och tre där hon är tränare för andra grupper.
– Det är första året som jag faktiskt har en grupp som jag följer, det känns bara jättekul. Att verkligen kunna lägga fokus och jobba på svagheter och veta lite vart man har dem. Man kan lägga ner lite extra arbete och det är bara kul, säger hon.