Hägg testar skottrampen.
Förväntningarna inför säsongen var höga. Det skulle bli en nystart med en ny klubb, och Robert Hägg var fullt inställd på bidra till att göra Anaheim Ducks till en vinnande organisation.
Men saker och ting går inte alltid som planerat, och det blev den svenske backen väl medveten om under den gångna säsongen.
– Nej, det var inte alls vad jag hade tänkt mig. Allt som jag inte trodde skulle hända hände, säger Robert Hägg och fortsätter:
– Det började väldigt bra tycker jag. Först skrev jag kontrakt för ganska exakt ett år sedan, i början av juli.
Där och då inget att oroa sig över.
– Det pratades väldigt mycket och lovades väldigt mycket. Allting var frid och fröjd. Vi kom dit och fixade boende. Allting kändes väldigt bra på campen i början och jag har ändå gjort tio år och tio camper där borta.
Försäsongen inleddes med en lovande start. Vinst mot Los Angeles Kings efter förlängning i säsongens första träningsmatch, och tre matcher senare fanns den svenske backen med i truppen igen. Då mot Arizona Coyotes.
Det blev en målrik match som såg ut att gå till förlängning men med enbart femton sekunder kvar på klockan kunde Hägg få pucken förbi målvakten Karel Vejmelka och ge Anaheim det matchavgörande målet.
– Det var skitkul. Eftersom jag själv inte är någon offensiv back eller gör speciellt mycket mål eller så.
Lyckan blev däremot inte långvarig. Dagen därpå fick Hägg ett meddelande från klubbens sportchef om att han ville ha ett möte med backveteranen.
– Då vet man ganska exakt vad det betyder. Att man antingen blir uppsatt på "waivers" eller nedskickad i AHL. När man fick det meddelandet så undrade man liksom "vad fan är det som händer", säger 29-åringen och utvecklar:
– De berättade att de var väldigt nöjda men att de inte hade förväntat sig att sina unga juniorer skulle ta de stegen de hade tagit. Så de ville ge dem en chans nu i början.
Den rutinerade backen ifrågasatte då varför klubben värvat honom från första början.
– Jag frågade väl rakt ut "varför har ni sajnat mig då överhuvudtaget?". För jag är inte en junior längre utan jag har spelat här borta i tio år. Ni vet mycket väl varför ni sajnar mig. Så varför kunde ni liksom vara ärliga från första början?
– Och det hade de väl egentligen ingen svar på. Så då fick man bara bita i det sura äpplet för det fanns inte så mycket att göra åt det. Det var väl bara att kämpa på.
Den svenske backen med klubban och handskarna i högsta hugg.
Grundsäsongen inleddes men Robert Hägg fanns inte med i premiärtruppen utan fick se sig nedflyttad till farmarligan och San Diego Gulls.
– Det blev en säsong av kämpande får man ändå lov att säga. Utan att säga alltför mycket. Det var ett tufft år, det var det, konstaterar han.
Totalt blev det enbart fem matcher i NHL. Resterande tid spelade han i AHL. Men trots att säsongen blev långt ifrån vad Hägg hade förväntat sig känner han ändå tacksamhet för hur erfarenheten utvecklade honom.
– Jag fick lära mig otroligt mycket vad det handlar om ledarskap av att vara en av de äldre i laget. För när folk ser upp till en måste man föregå med gott exempel.
– Ibland får man säga till sig själv "hör du, skärp till dig nu". Du kan inte sura ner dig eller sprida dålig stämning — vilket man inte gör. Men ibland måste man påminna sig själv om att ha ett leende på läpparna även när det går tufft.
Backveteranen berättar om den gångna säsongen.
Kontraktet med Anaheim Ducks var skrivet över en säsong så när det väl löpte ut var frågan vad den svenske backen skulle göra härnäst. Det ryktades om att Hägg skulle vända hem för spel i SHL med Modo Hockey — backen kunde bekräfta för tidningen att återkomsten till svensk hockey skulle dröja ytterligare.
– Jag vet att Modo har varit väldigt intresserade och jag har själv pratat med sportchefen Henrik Gradin flera gånger. Det har varit på tapeten om vi ska flytta hem eller hur vi ska göra, men vi har väl landat i att vi vill hålla oss kvar utomlands något år till. Sedan får man ta det därifrån. Det blir lite så att man får ta det år för år, säger Uppsalasonen.
Tidigare under sommaren bedrev supportrarna från Örnsköldsvik en nätkampanj för att försöka värva hem den meriterade spelaren, men nu får den rödgrönvita skaran hålla ut hoppet för annan backförstärkning.
När Hägg får höra att det förmodligen blir en del besvikna Modosupportrar som resultat av den uteblivna återkomsten ser han bekymrad ut och säger ödmjukt:
– Jag är ledsen över att göra någon ledsen.
Kärleken från de rödgröna supportrarna har däremot inte varit för intet.
Känner man sig som spelare smickrad över ett värvningsförsök som detta?
– Ja, det gör man absolut. Om man säger såhär — efter de två senaste åren har man velat känna sig behövd på något sätt. Att man vill komma till ett ställe där någon verkligen vill ha en och inte vara den där utfyllnadsspelaren. Det ska finnas ett syfte med att man går till en klubb.
Den defensiva backen blir kvar i USA.
Det blir alltså ingen hemvändare av Robert Hägg ännu då han nu skrivit på ett envägskontrakt med Vegas Golden Knights över ett år. Men innan hösten anländer och det blir dags för Robert och Klara Hägg att ta sig över till andra sidan Atlanten igen, tar paret vara på tiden hemma i Uppsala.
Hur är det att vara tillbaka efter att ni ägnat så mycket tid i Nordamerika?
– Det är en omställning på ett sätt, men Uppsala är hemma för oss. Både jag och Klara har våra familjer här och vi har våra vänner här och i Stockholm.
Familjen Hägg njuter av sommaren i Uppsala.
Under de senaste säsongerna har det blivit en del stater som paret har fått kalla för hem. Efter ett flertal år i Philadelphia blev det sedan kortare sejourer i Buffalo, Florida, Detroit och senast i Anaheim.
Hur är det som spelare att flytta runt på det viset mellan klubbar?
– Det är ju klart att man skulle vilja skriva ett åttaårskontrakt och vara kvar på samma ställe hela sin karriär men det är ju liksom väldigt få som får den möjligheten, säger han och fortsätter:
– Som spelare är tror jag inte att det är sådan stor grej. Det spelar ingen roll om du spelar i Florida eller Winnipeg. Dagarna ser ganska lika ut. Du tränar, spelar matcher och reser.
– Det blir som en liten familj eftersom man är med varandra i princip tjugofyra timmar om dygnet. Eller kanske inte tjugofyra. Du sover själv men utöver det umgås man med varandra hela tiden, skämtar Hägg.
Hur påverkar det er som familj?
– Jag kan inte svara för Klaras del men det är väl klart att det är en omställning när man flyttar till ett nytt ställe. Men hittills har det gått väldigt bra och vi har sett det som ett äventyr.
Familjen Hägg ägnar sommaren hemma i Uppsala.
Framöver finns det däremot även en tredje medlem som ska inkluderas i ekvationen. För tidigare i år kunde paret välkomna familjens senaste tillskott i form av en liten son.
Hur är livet som nybliven förälder?
– Det är en omställning, säger Hägg med ett stort leende.
– Han kom ju sista april och vi var kvar där borta i sex veckor efter att han föddes. Alla föräldrar tänkte jag säga vet väl hur det är med en nyfödd de första veckorna. Det är inte mycket sömn men det är otroligt häftigt att få vara del av hans liv. Det är absolut värt det till hundra procent.
Han tillägger:
– Sedan har jag sån tur att jag har en sån snäll fru som tar honom på nätterna så att man får sova lite mer.
Även om mornarna ser familjens nytillskott till att paret är uppe med solen. För de nyblivna föräldrarna är det däremot en liten uppoffring.
– Så fort man kollar över på honom så får man ett stort leende. Då är det så här "okej, vi går upp".
Solen skiner över Uppsala och Robert Hägg.
Den kommande säsongen kommer familjen alltså få kalla Las Vegas för hem då backen har fått sig en ny klubbadress. Hägg blir då lagkamrat med forwarden William Karlsson, som under förra året visade upp Stanley Cup-pokalen i Pinnbackshallen, efter att ha vunnit mästerskapstiteln den säsongen.
Vad har du för mål framöver?
– Just nu är det väl mer att ta sig tillbaka till där man har varit. Att ta en ordinarie plats i NHL igen och kämpa sig tillbaka dit, säger Hägg.
– Målet är väl alltid att vinna och det tycker jag kanske inte att det har varit på de ställen jag varit de senaste åren. Utan det har mest varit på att utveckla, och det märks ganska tydligt i resultaten vad (en organisation, reds. anm) satsar på.
– Så det är väl lite det som jag siktat på här i mitt nästa klubbval. Att komma till en organisation som verkligen vill vinna och att bli pushad varje dag. För det tror jag kommer gynna mig i min utveckling också, avslutar Hägg.