Almtuna är verkligen inte uträknat i åttondelsfinalen mot AIK. Nu blir det hemmamatch på tisdag – och seger där och det blir ny match hemma på onsdag. En avgörande match. Och nu kommer hemmaplansfördelen in i bilden.
Nu är förvisso Almtuna ett ovanligt bra bortalag, men skulle säkert välja att spela hemma alla dagar i veckan.
Många hockeymänniskor som jag har pratat med har tyckt att placeringen i grundserien kvittar. Sjua eller tia, det spelar ingen roll, för det där med hemmaplansfördel är det ingen som bryr sig om. Förrän nu.
Hur som helst. Har Almtuna någon chans att vända på detta?
Svaret är förstås ett tydligt ja. Men det krävs lite mer nu, särskilt i tisdagens match där AIK-spelarna kan vara lite mer avspända eftersom det finns "en chans till" medan Almtuna måste vinna, annars är säsongen slut.
Det var i den första perioden på Hovet som allt gick fel för Almtuna, som släppte in fyra mål på fem skott. Jag vet inte om jag var varit med om något liknande på den här nivån. Säkerheten själv, målvakten Viktor Andrén, ersattes av Oliver Håkanson efter det fjärde målet, men jag tror inte att han påverkas särskilt mycket.
Om Andrén spelar på tisdag så kan han mycket väl bli matchvinnare. Revansch är nog ett ord som ringer i hans huvud nu.
För övrigt blev det inte någon rolig hockeymatch på Hovet. AIK:s snabba mål dödade nästan allt vad spänning innebär. Laget behövde bara bevaka sin ledning.