- Det här är del 1 i UNT:s artikelserie Ulf Rosén och hockeypengarna.
Det var inte många som visste vem Ulf Rosén var när UNT avslöjade att han skulle satsa miljonbelopp i Almtuna. Men det gick inte lång tid förrän hans namn figurerade i tidningsspalterna var och varannan dag.
Frågan är: blev det som han hade tänkt sig?
Först en liten tillbakablick. Närmare bestämt till sommaren för två och ett halvt år sedan.
Upplägget var 15 miljoner kronor fördelat på tre år med förbehållet att Almtunas befintliga samarbetspartners tillsammans skulle lägga lika mycket utöver den summa de redan gått/går in med. Inget krångligt alltså. Raka puckar.
– Näringslivet i Uppsala måste visa att de vill se elithockey i staden, sade Ulf Rosén i en av UNT:s artiklar sommaren 2022.
Men det dröjde inte länge förrän det ekonomiska upplägget sprack – av två anledningar:
1) Många av Almtunas befintliga (eller potentiellt nya) samarbetspartners – eller sponsorer om man så vill – hoppade inte på tåget.
2) Det visade sig ganska snart att Almtunas ekonomiska ryggsäck var betydligt tyngre än vad både Ulf Rosén och klubbens nya ledning visste. Det handlade om miljoner.
I ett sådant läge kan det vara lätt att känna ånger. "Varför gav jag mig in i det här?" Men att engagera sig både personligt (han är ju även styrelseledamot) och ekonomiskt för att kort tid efteråt hoppa av verkar inte ligga i Ulf Roséns dna.
När frågan om ånger tas upp av UNT svarar han utförligt och öppenhjärtigt.
– Nej, jag kan inte säga att jag ångrar mig. Jag brukar inte fungera så. Däremot kan man titta bakåt: finns det lärdomar att dra? Och ja, det är klart att det finns lärdomar. Jag får titta utifrån min referensram som företagare. Att driva en klubb är en ganska stor verksamhet. Många människor och en hyggligt stor ekonomi.
Ingen ånger alltså. Men vi hänger kvar vid frågeställningen en stund till.
Blev det som du hade tänkt?
– Det jag blev lite förvånad över var hur personberoende hela verksamheten var. Det fanns ingen systematik. Allt från ekonomisk rapportering till hur vi hanterar våra avtal. En ordning och reda som är personoberoende är viktigt. Det roterar människor, det ligger i en klubbs natur, då måste det finnas system och rutiner. Det var en lärdom som jag fick ta med mig.
Hur fungerar det i "din värld", det vill säga näringslivet?
– Där finns ett strukturvärde i ett bolag. Det finns rutiner och system – det låter jättetråkigt att säga det på det sättet – men som gör att man inte är så personberoende. Klubben är vad medlemmarna gör den till men det måste finnas en grundläggande struktur i verksamheten, och det var en lärdom.
Rosén har inte glömt den ursprungliga frågan: om han känner ånger. Egentligen har han redan svarat, tydligt och klart, men för att liksom understryka, eller förtydliga, så säger han, som avslutning på ämnet:
– Så svaret är nej, jag har inte ångrat något. Sedan blev det kanske mer omfattande än vad jag hade tänkt mig, både arbetsmässigt och ekonomiskt, och, om jag får uttrycka mig lite slarvigt, så var nog det finansiella korthuset lite högre än vad jag hade räknat med.
Totalt har Ulf Rosén gått in med 25 miljoner kronor på två och ett halvt år och det är inget han hemlighåller. När UNT frågar om han har koll på alla miljoner han har satsat i Almtuna så kommer svaret snabbt. Med ett bestämt men ändå varmt ansiktsuttryck säger han summan: 25 miljoner.
Personligen då? Har du legat sömnlös på grund av ditt engagemang i Almtuna?
– I vissa lägen går man och funderar: "hur ska vi göra det här, hur vi ska lösa det och vad händer nu." Och de tankarna gäller inte bara Almtuna utan allt jag engagerar mig i, som mina egna bolag och de bolag jag investerar i. Jag kan säga att Almtuna tar mycket av min tanketid.
Har det blivit för mycket någon gång? Att det gått ut över exempelvis familjen eller hälsan?
– Nej nej, säger Rosén på ett tydligt och ärligt sätt.
Så du sov gott även när det stormade som värst kring damlaget? (Almtuna valde att lägga ned seniordamverksamheten under hösten 2022.)
– Det är klart att... jag har varit med om den typen av stormar tidigare i min yrkesroll, så det är klart att det blir en anspänning när man är utsatt. Det är delvis personangrepp och man blir en måltavla för personer och det är mycket känslor. Hela syftet med förändringen var och är att bygga upp flick- och så småningom en damverksamhet från grunden med i huvudsak egna spelare.
Har du känt otacksamhet någon gång med tanke på att du satsat så mycket pengar på Almtuna och i praktiken räddat föreningen från en konkurs?
Svaret från Ulf Rosén kommer inte blixtsnabbt. Han funderar några sekunder för att liksom väga orden noggrant och säger sedan:
– Nej, det kan jag inte säga... Jag gör inte det här för att fiska efter någon sorts tacksamhet från klubbens medlemmar. Däremot kan jag ibland känna att i vissa diskussioner förväntar man sig att klubben ska göra så mycket mer än vad klubben faktiskt har resurser till att göra. Detta i stället för att själv kliva fram och göra det som saknas, att vi skall göra detta tillsammans.
Ulf Rosén har själv spelat ishockey på juniornivå i Almtuna. Han är en supporter sedan barnsben och vet hur "snacket kan gå" under till exempel en a-lagsmatch.
– Jag har också suttit på läktaren och tyckt att "nämen, va sjutton, ska vi inte kunna få ordning på det här." Och det kan man ju säga eller tycka, eller så försöker man göra någonting åt det – och det är den attityden som jag ibland kan sakna. "Okej, du har identifierat problemet, men gör någonting åt det då." Kom inte till mig eller styrelsen och vänta på att någon ska fixa det. På den punkten hade jag väntat mig lite mer. Poängen är att vi ska göra det tillsammans.
Det framgår tydligt att Rosén varken är bitter eller otacksam. Han utvecklar bara svaret på UNT:s fråga om otacksamhet, men avslutar resonemanget i frågan mycket bestämt och som nästan gör det tidigare svaret till en parentes:
– I det stora hela fungerar klubben jättebra och vi har hur många engagerade människor som helst.
Därmed släpper vi ämnet "otacksamhet."
Vi har redan varit inne och snuddat vid nedläggningen av damseniorlaget. Det var i november 2022 som avslöjandet kom i UNT: Almtuna lägger ned sitt seniorlag. Reaktionerna från "omvärlden" och från de egna leden var inte nådiga.
Drygt två år senare försvarar Ulf Rosén sitt och styrelsens beslut.
– Vi hade en situation där ledningen för damverksamheten fokuserade till största delen på damseniorer med till stora delar inköpta utländska spelare till avsevärda kostnader. Den nya styrelsen ville bygga flick- och damverksamheten från hockeyskolan och framåt, vilket vi nu gör. Vi har många engagerade spelare och ledare, men Rom byggdes inte på en dag.
Vi backar bandet till sommaren 2022 och offentliggörandet av den historiska ekonomiska satsningen.
Som vi minns var Ulf Rosén beredd att lägga in 15 miljoner på tre år i Almtuna förutsett att näringslivet skulle göra detsamma utöver det som företagen redan satsat. Det upplägget sprack.
Kan det vara så att Almtunas befintliga samarbetspartners, från den lilla "plåtverkstaden på hörnet" till de största sponsorerna, lutade sig tillbaka i tron att "nu fixar Rosén det här?" Om det nu var så: var Ulf Rosén medveten om den risken?
– Det har jag också hört i olika sammanhang, "att det där tar Rosén hand om." Säkert hälften skoj, hälften allvar. Min förhoppning genom att göra den här satsningen var att det skulle skapa ett tryck och ett engagemang, som att "alright, nu har vi världens chans här."
Ulf Rosén har från första stund poängterat att klubben måste stå på egna ben och inte vara beroende av en person, det vill säga honom själv.
Hur ser din närmaste omgivning på ditt (ekonomiska) engagemang i Almtuna? Har du fått frågan "vad håller du på med?"
– Det är klart att folk har ifrågasatt vad jag har gjort, så är det. Men samtidigt får jag positiv feedback av engagemanget. Sedan kan det komma andra förslag: "varför satsar du på hockey och inte på någon annan sport?" Men jag tycker att hockey är kul. Att göra det här och att investera och bygga en verksamhet, det är mitt privilegium.
Ulf Roséns enorma hockeyintresse i allmänhet och för Almtuna i synnerhet går inte att ta miste på. Han brinner för klubben.
– Jag ser i stort sett varenda allsvensk match oavsett var jag befinner mig i världen. När jag kom tillbaka från USA nyligen var det bara att åka hem, sova ett par timmar och sedan var det match i ishallen.
Rosén ser a-lagets matcher helt enkelt för att det är roligt. Det är ingen tvångskänsla inblandad.
– Jag kan också tycka att det är bra att vi i styrelsen finns uppe i hallen. Då kan man på ett lite mer avslappnat sätt prata med våra partners, ledare och personal. Jag känner aldrig något tvång att åka upp till hallen, det är bara kul.
Nu vet vi att Ulf Roséns Almtunaintresse är starkt, men det är mer än så – räknat i timmar. Det är nämligen nu som – trots allt – ett lite överraskande uttalande kommer. Rentav en smula sensationellt. Han får nämligen frågan vad som är den största skillnaden mellan arbetet i Almtuna och de bolag han är verksam i.
– Det finns inget av mina bolag som jag lägger ned så mycket tid på som Almtuna. Åtminstone den första tiden. Jag sitter i ett antal styrelser och har flera bolag men det finns ingen verksamhet som är nere på en sådan detaljnivå som det är i Almtuna. Men jag måste också säga att det är av behovet tvunget. Här har bland annat Petteri Olsén och Nina Lööv (i styrelsen) gjort ett hästjobb.
Nästa artikel: Hur ser Ulf Rosén på sitt eget engagemang i Almtuna? Kommer han att satsa ännu mer pengar? Almtunas framtid, hur ser den ut?