Första återbesöket till Gränbyhallen slutade i förlust för Tierps-fostrade Svensson.
Det är dämpat hos ledare och spelare i Tingsryd när de plockar ihop sina trunkar och tar en matlåda i näven för att gå och sätta sig på bussen. De startade resan mot Uppsala tidigt och kom fram sent till Gränbyhallen, först runt 17.30, en och en halv timme före matchstart. Efter att ha tappat en ledning till förlust i det allsvenska jumbomötet var det bara att duscha och sätta sig på samma buss raka spåret hem igen. En resa på sju timmar.
Men 26-årige Svensson är van. Det var ingen glamour i Almtuna heller. Sammanlagt har han gjort åtta säsonger i klubben. Efter den förra fick han se sig om efter en ny klubb och hamnade alltså i Tingsryd.
– Det var en ganska dålig match, konstaterar han efter mötet med sin gamla lagkamrater.
0–1 förvandlades i den tredje perioden till 3–1.
– Surt, såklart. Jag vet inte vad jag ska säga. Jag tror att båda lagen känner att man vill spela bättre.
Men det är svårt att vinna hockeymatcher om man bara gör ett mål konstaterar han. Tingsryd har bara mäktat med 13 mål på nio matcher så här långt.
– Och de båda vi släpper in är väl ganska billiga rent försvarsmässigt.
Vad är det som brister?
– Vi kan såklart mycket bättre men man blir hårt straffade när man är i de här situationerna. Man får inte tappa "slottet" så där som vi gjorde på två mål i dag. När man är i den här sitsen har man inget utrymme alls att bjuda på någonting. Så har vi vårt powerplay också (sämst i serien) ... det har varit en följetong hela säsongen. Nä, det finns lite grejer att jobba med.
Och då pratar Jacob Svensson om det sportsliga. För laget.
– Personligen känns det ganska bra. Jag tycker att jag spelar bra över hela isen, men såklart jag vill jag ju vara med och bidra framåt också, som många i laget vill göra. Ska man bena ut det är det mycket som är bra. Det är det sista framåt som saknas. Jag har jättestort förtroende och kan inte klaga på nånting.
Första målet går han dock och väntar på.
Jacob Svensson
När det kommer till livet utanför rinken säger han sig trivas ypperligt i det lilla samhället med runt 3 000 innevånare.
– Det är som där man är born and raised. Jag är ju från Söderfors så det är ju dubbelt så stort nästan så jag trivs bra.
Och han och lagkompisarna går efter efter avslutade träningar i Dackehallen och fikar på klassiska varuhuset Börjes precis som hockeyspelare i Tingsryd alltid har gjort.
– Det är mittpunkten, konstaterar Svensson.