Adam Thilander växte upp i en hockeyfamilj i Skövde. Hans bror Victor har spelat på hockeygymnasiet i Växjö och när han kom upp i Skövdes J18-lag hade han sin pappa Fredrik som tränare.
Att det skulle bli hockeyspelare av Adam Thilander stod tidigt klart.
– Det blev hockey direkt för mig när man hängde med brorsan och kollade på deras träningar tidigt varje lördagsmorgon. Då drogs man in automatiskt. Man sprang runt och letade trasiga klubbor och när åldern var inne fick man själva prova på en hockeyträning och då var man ju fast.
Adam Thilander beskriver sig själv som en offensivt lagd back och hans talang tog honom steg för steg framåt och han växte snart ifrån hockeyn i Skövde. Redan när han skulle börja niondeklass bytte han skola och stad – till Skellefteå.
Steget är stort i Hockeysverige, och särskilt när man kommer från en liten hockeyort som Skövde.
– Hockeyn i Skövde är rätt stor för att vara division I, men Skövde är mer än en handbollsstad med elitlag både på dam- och herrsidan, säger Adam Thilander.
Varför blev det Skellefteå?
– Jag hade spelat i Skövdes J18-lag i två år och de var inte uppe i elitserien. Jag hittade en bra lösning i Skellefteå och samtidigt kunna spela i J18 elit där uppe och satsa på hockeyn fullt ut.
Adam Thilander gick vidare in på hockeygymnasiet i Skellefteå och hockeylivet lekte.
– Det är ju stort där uppe, det var samarbete kring allting. A-lagstränarna kunde komma ned till oss i J18 när som helst och både J18 och J20 tränade lika hårt som a-laget, allt för att man skulle vara förberedd när man väl fick chansen.
Det är ingen hemlighet varför hockeyn i Skellefteå har blivit så bra, menar Adam Thilander.
– Det är egentligen som allt annat, de jobbar hårdare än alla andra. De var tidigare än alla andra i SHL att träna brutalt hårt, det var som om de sade ”Nu jävlar ska vi köra”.
Adam Thilanders tillhörde Skellefteå AIK:s juniorverksamhet i tre säsonger och nådde tidigt de svenska ungdomslandslagen. Han har också en SHL-match på kontot, en match mot Modo i början av 2015.
Men Adam Thilander nöjde sig inte utan ville mer. Efter spel för Sverige i J18-VM 2016 lämnade han Skellefteå för spel i Ontario Hockey League i Kanada och laget North Bay Battalion.
– Skellefteå hade många backar under kontrakt och jag hade spelat två år i J20 och kände att jag ville prova på något nytt. Det var enkla anledningen.
Men du hade ett år kvar på gymnasiet?
– Ja, jag försökte få med studierna över till Kanada, men fick inte studera på distans tyvärr.
Hockeylivet i Kanada blev därför just bara ett hockeyliv, med träning morgon, eftermiddag och kväll.
– I USA är det mer vanligt att man kombinerar hockeyn med studier, i Kanada är det tvärtom. Där borta tränade vi på morgon och eftermiddag varje dag. Det var bara hockey som gällde. Inget annat.
Adam Thilander bodde hos en fadderfamilj och minns de två åren hos North Bay Battalion med ett leende.
– Det man framför allt kommer att komma ihåg och dessutom kommer komma ihåg resten av sitt liv är tränaren. Han är nog en av de få där borta i Kanada som är kvar i ett old school-tänk. Han sade exakt vad han tyckte hela tiden och agerade mycket på sin impuls. Man fick höra om man inte jobbade om man säger så …
Klarade du dig?
– Jag personligen klarade mig undan rätt bra, annars vet jag inte om jag hade överlevt. Det var andra som hade det värre. Men gör man det man ska och jobbar varje dag för att bli bättre kan man inte säga så mycket.
Vilken nivå håller OHL?
– Det är svårt att beskriva. På ett sätt är det riktigt tufft, det är ju den liga som producerar flest spelare till NHL. De bästa lagen är riktigt bra, nästan SHL-klass, medan de sämre lagen är … inte lika bra.
Samtidigt som Adam Thilanders pappa Fredrik numera är tränare för IFK Falköping i division III, där hans äldre bror Victor också spelar, är Adam redo för spel i hockeyallsvenskan med Almtuna efter två säsonger i Kanada.
Steget från Skövde till Skellefteå är stort. Steget från Kanada till Uppsala är ännu större.
Hur hamnade du här?
– Slumpen. Jag hade inte bestämt mig för något egentligen, mer än att jag ville hem till Sverige och spela igen. Jag fick bra kontakt med Björn Danielsson och de berättade vad de stod för. Jag fick komma och se på anläggningen, hallen och gymmet i IFU. Det är inte alla allsvenska klubbar som har det så här bra, faktiskt.
Vad säger du om Gränbyhallen?
– Äh, det är en is och en puck och två mål det handlar om, det är allt som krävs för att vinna hockeymatcher.
Den 19-årige högerskytten gör sin första seniorsäsong, men är inte nervös.
– Det handlar om att gå in och spela mitt spel och göra det jag är hitvärvad för. Jag ska inte ändra på något.
Vad är du hitvärvad för?
– Jag ser mig själv som en offensiv back och det är framför allt i power play jag kommer leverera, sedan gillar jag att sätta igång pucken på ett bra sätt. Det är främsta anledningen varför jag är här.
Att han är offensivt skicklig vittnar hans poängproduktion i Kanada om. Den senaste säsongen blev det 42 poäng på 68 matcher.
I Almtuna ingår han i en av hockeyallsvenskans yngsta backuppsättningar. Lagkaptenen Per Svensson sticker ut med sina 29 år. Annars handlar det om Adam Thilander, 20 år, Jakob Ragnarsson, 19 år, Simon Johansson, 20 år. Samtliga tre är, eller har nyligen varit, en del av det svenska juniorlandslaget.
– Per Svensson leder oss på ett bra sätt och det är bara ta efter hans sätt att jobba. Han är i stort sett bra på allting och han är viktig för oss. Vi andra tävlar lite mer om platserna, så det går inte att visa någon respekt, säger Adam Thilander, som tror att antalet NHL-scouter kommer öka i antal på läktarna i Gränbyhallen.
– Är man tillräckligt bra kommer de ändå, men det är klart att många lyfter på ögonbrynen när de ser vår backuppsättning.
Tur då kanske att Almtuna har NHL-veteranen Marcus Ragnarsson som en av sina tränare.
– Han kan väldigt mycket och har spelat tio, femton år där borta (NHL) och det är svårt att säga emot när han säger något om det defensiva. Han kan knepen, säger Adam Thilander.
Vilket blir knepet för att lyckas den här säsongen?
– Först av allt tycker jag att vi ska ha samma målsättning som Almtuna hade förra året. Vi har sexton spelare kvar från ifjol och det ska vara minst samma målsättning som då, plus tillägget att man inte slappnar av i slutspelet. Man får aldrig bli nöjd, det är knepet.
Adam Thilander har sagt sitt.