Robert Kimby lämnade tränarposten i Almtuna bara för att komma tillbaka året efter. Till nästa år blir han kvar.
Träningarna lades ned direkt efter slutspelsförlusten mot AIK. Sedan dess har det varit stiltje i Almtuna, utåt sett. Men för organisationen runt det allsvenska laget har det funnits saker att ta tag i omgående.
– Det blir ju ganska tvärt på men vi hade lite exitmöten med alla dä man går igenom säsongen som varit, berättar Kimby från bilen på väg mot Mora för att fira påsk.
Vad går igenom på sådan exitmöten?
– Egentligen allting. Jag pratar lite mer med spelarna utifrån vårt samarbete, framförallt för deras del, och Tony (Mårtensson, sportchefen) satt i ett annat rum. Det är lättare att gnälla på coachen där i stället för öga mot öga, haha.
Känns det ändå som att de kom med ärlig feedback?
– Ja och det tycker jag ändå varit en av våra styrkor, det har varit ganska öppet. Jag tror att spelarna har vågat komma och prata.
Efter möten med spelarna har främst Kimby och Mårtensson suttit ned och gjort en utvärdering av säsongen. Plus och minus. Vad har varit bra och vad kan bli bättre? Man funderar på vad som går att skruva på och så sätts nya ramar för nästa säsong för en sådan kommer alltid. Men jämfört med många av konkurrenterna är resurserna små i Almtuna. Det kräver att få personer får mycket på sina axlar.
– När det blir som det blev och man förlorar tvärt känns det som sämsta säsongen som någonsin funnits. Men vi tycker själva att vi gjort det bra. En av grejerna vi tror att där har vi gjort det bra är tydligheten kring hur vi tränat mot vårt sätt att spela. Vi har försökt – och nånstans lyckats – minimerat risken för missförstånd. Vad gäller i varje situation, och sen bara nöta på det. För oss handlar det också om att maximera. Vi är så pass få som jobbar kring laget jämfört med i andra lag och hur kan vi maximera vår tid ännu mer. Exempelvis när det gäller extraträning. Eller arbetet med människan. Vi har satt ihop mallar för arbetssätt och arbetsordningar. Har vi gjort A i år vill vi ändå göra B. Det gäller att försöka hitta en väg dit, berättar Kimby.
– Varje person har bara 24 timmar per dygn. Hur utnyttjar vi de timmar vi har i hallen så bra som möjligt?, frågar sig Ais huvudtränare.
Ibland behöver rösten höjas i ett hockeylag. Men Kimby kan inte ha skällt särskilt mycket på domarna då han fick domarkårens pris som Årets tränare.
Debutåret på den positionen i allsvenskan gjorde han 20/21 men efter bara en säsong blev det ett sabbatsår innan han kom tillbaka. Till Almtuna och till tränarrollen. Och för sina insatser i båset under matcherna belönades han med att utses till Årets tränare av domarkåren.
– Det var väl jag som skällde minst då, säger han spontant om priset.
Du låter inte särskilt glad!?
–Jo, såklart men som alla såna grejer så återspeglas det mycket av teamet du har runt dig. Jag får stå och ta emot det men det visar att vi har harmoni i ledarteamet och harmoni i båset. Även spelarna är en del i det också. För det spelar ingen roll om inte de gör sitt.
Det borde vara ett prestigefyllt pris?
– Säger man nåt annat hittar man på men det är en betalning vad vi gjort tillsammans.
Hockey är ett lagspel och det är inte konstigt att Robert Kimby pratar i termerna om att det är ett lagarbete som gäller. Men det är han som är huvudtränare och har sista ordet över träning, laguttagning och coachning. Hur ser han sin egen roll och prestation?
– Jag tycker som spelarna att man utvecklas hela tiden. Det är lätt att glömma bort att jag bara har gjort två år som huvudtränare i allsvenskan så varje dag som går blir jag tryggare och tryggare. Jag har blivit tydligare i vilken coach jag vill vara. Det viktigaste är kommunikationen och att lyckas förbereda spelarna på det mentala. Att få dem att köpa det du vill utan att beordra dem. Mitt största i år är att jag har lärt mig själv hur jag funkar i de lägena och hur jag vill vara. Och nånstans har jag fått ett kvitto att det funkar för mig och att spelarna fattar vad man vill uppnå. En sak jag landade. Vikten att ha personer runomkring sig som har samam värderingar och jag tycker at tvi haft ett bra team som kompletterar varandra. Hoppas att vi ska få jobba.
I det teamet räknar han in alltifrån sportchef till materialare och däremellan.
Robert Kimby knyter nävarna i bakgrunden samtidigt som hans tränarkollega, Jimmy Anderström, jublar i högan sky.
På "papperet" har Almtuna bara sju spelare klara till nästa säsong men det sägs att det ser betydligt bättre ut än så. Sex spelare har hittills tackats av men Oskar Asplund är ytterligare en som lär försvinna. En tydlig stomme vill man kunna behålla, precis som man gjorde till den här säsongen. Sedan vill man kunna tillföra ny spetskompetens.
– När det gäller spelartyper tycker vi att dagens hockey spelas i fart och du behöver kunna röra på dig därute. Även om du är en back som har en defensiv uppgift så behövs rörlighet för att spela det spel som vi vill spela. Vi letar givetvis också spetsspelare även om vi har den ekonomi vi har. Vår utmaning är att hitta spelare som är på väg framåt, som är på väg att slå över krönet, eller äldre spelare som behöver en nystart, säger Kimby.
En som man får säga "slog över krönet" den gångna säsongen var Valdemar Johansson. En egenfostrade junioren kom tillbaka till moderklubben närmast från AIK. Johansson gjorde imponerande 14 mål.
– En av hans största grejer, förutom spelsinne och ett fint skott, är att han älskar att vara på isen. Han kom förhoppningsvis till en miljö där han kunde vara avslappnad och så vidare men han har också lagt ned tiden för att göra de där målen. Men i år spelar ingen roll nästa år. Vi får jobba med honom för att se till att han ska kunna göra det igen.
Kimby under en träning i Upplands Bilforum Arena.
När Almtunatränaren ombeds prata om viktiga positioner och spelartyper glider han bland annat in på vikten att ha powerplay-backar till sitt förfogande.
– Varken Asplund eller Marcus Karlström har kontrakt till nästa år. Antingen kommer de tillbaka eller så hittar vi nån annan som från start kan spela powerplay. På forwardssidan behövs generellt någon som kan sätta tempo i powerplay. Vi har spelare kvar som är bra på det men det behövs för att ha alternativ. Vi försöker bygga vårt lag på en bredd eftersom vi inte har råd med den största spetsen. Vi behöver målskyttar, framspelare och spelare som accepterar andra roller än i powerplay. Lite blandat.
Hur nästa års serie ser ut är inte klart men Vita Hästen har gått i konkurs och därmed har Västervik återfått sin allsvenska plats. Klart är också att Brynäs ansluter från SHL.
– Konkurrensen blir tuffare men jag spelar hellre alla matcher mot Detroit Red Wings än ett korpenlag, säger Kimby.