Jag blev imponerad av Almtuna den här kvällen. Inte för att laget tog poäng, det kan man göra mot alla lag. Nej, det är moralen jag talar om. 0–2 efter tre minuter. Och ett blytungt 1–3-mål. Ändå höll man faktiskt på att ta tre poäng mot HV 71 – och det trodde jag inte efter den starten.
HV 71 sköt 54 skott borta mot Björklöven men Almtuna lyckades hålla det stjärnspäckade (med HA-mått) laget på utsidan påfallande ofta.
Jag skrev en artikel om Jakob Ragnarsson häromdagen och nämnde att han är lagets bäste back under hösten – och det vidhåller jag, men det finns en annan spelare som jag är djupt förtjust i: Jacob Svensson.
Nu gjorde söderforsaren Svensson ett par misstag i ivern att snabbt flytta pucken framåt, sådant som kan bli ödesdigert, men jag gillar ändå spelartypen. Dessutom är han en underbar skridskoåkare. Orädd är han också. Jäkl... kul att se på isen, helt enkelt.
Oscar Leijon fick chansen i målet, i den kanske svåraste matchen av alla. Men å andra sidan hade han allt att vinna. Ingen skugga ska falla över Leijon, inte heller över inlånade Jesper Eliasson. Men det kan inte hjälpas, jag saknar en riktig förstemålvakt, en vinnarkeeper som "tar poäng åt laget."
Nu har Almtunas agerande i egen zon lämnat en del att önska vid några tillfällen, som mot Troja-Ljungby. Men Leif Sääf, Dick Drott eller Patrik Danielsson – för att prata 70- och 80-tal – var vinnarmålvakter.