Så här blir det definitivt inte. Den ursprungliga arkitektskissen av Uppsala Arena.
Vi slår oss ned vid ett litet konferensbord på ett kontor i Fyrislund. Göran Hartmann visar foldrar och ritningar, på utformning och placering, det projekt som till en början hette Arena 2010. Han verkar ha sparat på det mesta.
Det är roligt att titta tillbaka på. Många av bilderna känns igen, de har publicerats i UNT vid åtskilliga tillfällen. Det var ju så här det var tänkt att bli. En gång i tiden.
Idén var helt och hållet Göran Hartmanns. Den uppstod redan i slutet av 1990-talet berättar han. Äldsta sonen Oskar hade börjat spela ishockey i Almtuna och vid någon av alla träningar Göran, som då arbetade som utvecklingschef på Posten, blev sittande på hittade han ett matchprogram med uppgifter om duktiga spelare som fostrats i klubben men som senare lämnat för andra, större, klubbar.
– Jag började intressera mig för varför det såg ut på det viset, säger han.
Nu är sonen Sebastian en av alla de spelare som fostrats i Ais och som tagit sig till högsta Sverige-toppen. Han är nu inne på sin femte SHL-säsong och har även fått göra några landskamper.
Göran Hartmann har inte gett upp hoppet om en ny arena. Han tror att det blir en sådan. Nån gång.
Från att inte ha varit särskilt sportintresserad började Göran fundera på rätt många hockeyrelaterade saker. Som att Almtuna behövde bli proffsigare som förening och att klubben verkligen behövde verka i en ny modernare arena. Gamla Gränbyhallen var inget för ett nytt årtusende.
– Det första styrelsemötet jag var på var någon gång 1998 eller 1999. Jag presenterade mig och frågade: Vad vill ni med verksamheten? Vad är ambitionerna? "Vi vill spela så högt upp som möjligt" sa dom. Då ställde jag frågan: Hur ska det gå till? Jag kopplade upp min dator och körde en kort presentation över allt jag funderat på det senaste året.
Almtuna behövde tänka nytt ansåg han. Han återkom på ytterligare ett styrelsemöte och strax drogs han in mer och mer i föreningen.
– Jag insåg att vi behövde göra en intern resa och mobilisera kraften som fanns i föreningen. Jag skapade det som kom att bli ett ramverk för föreningen. Det var ganska unikt då, berättar han.
När kom arenafrågan in i bilden?
– Det var en process. Jag uppvaktade Atrium fastigheter (företaget som ägde och drev Gränby centrum) första gången 2001.
Göran Hartmann.
Först runt tre år senare, i april 2004, var han redo att gå ut och berätta om de då långt gångna planerna. Då hade han tagit en ordinarie plats i Almtunas styrelse. Klubben – och Uppsala – behövde hänga med i den arenautveckling som slog till med full kraft i Sverige. I UNT:s första artikel om planerna nämndes Löfbergs Lila Arena i Karlstad och Cloetta Center i Linköping som exempel men Uppsalas evenemangsarena skulle bli något mer, något Europa-unikt.
I den där första artikeln om arenan ville inte Hartmann prata om någon lägesplacering men det framkom snart att den var tänkt att placeras i direkt anslutning till Gränby köpcentrum. De skulle till och med sitta ihop.
Första artikeln i UNT om evenemangsarenan i Uppsala. Det var i april 2004.
Precis bakom arenan på den här illustrationen syns tallbacken, som är ett möjligt övervintringsområden för större vattensalamander.
– Hela det kommersiella konceptet var att säkerställa att få in intäkter på saker och ting som andra arenor inte har. Lägesplaceringen var central, säger han.
Ett halvår efter att planerna tillkännagivits pratade Hartmann om att bara arenarestaurangen, med hjälp från köpcentrumet, skulle dra in i storleksordningen 100-120 miljoner kronor årligen. Han jämförde med restaurangen i Löfbergs Lila som då påstods dra in 25-30 miljoner kronor.
Vad möttes du av för reaktioner efter att du berättat om arenaplanerna?
– Det var jobbigt, när det kom i media. Dottern (Alexandra) kom hem och berättade att det sagts att jag var tokig. De flesta tyckte att man var galen. En del tyckte att man var drygt jobbig, man bar ju på den här frågan hela tiden. Ska man göra nånting ordentligt går det inte att göra det halvhjärtat och då kan det bli så att man uppfattas som manisk.
Han säger att han mådde dåligt en period.
– Men jag var helt klart övertygad. Klarar man det i Linköping eller i andra mindre städer än Uppsala så ... Då möttes man av: "det finns inga stora företag (som skulle vilja investera i arenan) här". Vi var ju nedlusade av okända miljardbolag. Lägesplaceringen i sig var väldigt genomtänkt och det var svårt att se att vi skulle misslyckas, säger Hartmann.
Arenan skulle alltså vara fullt integrerad med handelsplatsen. Föräldrarna skulle kunna lämna in sina barn för att lära sig åka skridskor för att under tiden gå och handla.
– Jag var intresserad av Gränby centrums flöde av människor, att kapitalisera på dessa flöden.
Ordet Europaunikt nämndes.
– Jag tror att det skulle vara det i dag med. Jag känner inte till någon sån lösning när det kommer till den kommersiella designen.
Ett hotell intill ville han också se men det har det inte pratats speciellt mycket om. Desto mer har det under årens lopp handlat om överklaganden som hamnat hos EU, oro från Försvarsmakten att byggnadens höjd skulle innebära för stora risker för den militära flygverksamheten, vattensalamandrar och ständiga flyttar om var arenan ska kunna tänkas ligga. Och se ut.
Och om hur många åskådare arenan skulle kunna ta emot. Initialt var det 8 000 åskådare det planerades för. Ett år senare nämndes 10 000. Det senaste beskedet är en arena för hälften, runt 5 000, som ska ligga intill nuvarande Arenahotellet – en bra bit från köpcentrumet.
Göran Hartmann grymtar när den senaste placeringen förs på tal; "Som en lada utslängd på ett fält".
Evenemangsarenan i Gränby kan komma att se ut så här.
Det är nu Uppsala kommun som tagit på sig att bygga och äga. Detta efter att det tidigare arenabolaget misslyckats med att hitta en finansiering från näringslivet. Det var inga småpengar det pratades om, uppemot 500-600 miljoner kronor. Göran Hartmann säger att han förstår om det inte låter som en "enkel ekvation att få ihop.
Det var inte naivt?
– Min bedömning är att det fanns ett näringsliv som var villigt att ställa upp. Den grupp som fanns initialt hade nog kunnat löst det mesta ...
Hartmann, vars arbete med arenan avslutades runt 2008, skruvar på sig.
– Man ville ha in evenemangskompetens.
Kände du dig utknuffad?
– Ja, så kände jag det. Det var ju ändå min bebis. Men jag ska vara ärlig, jag är inte bitter. Det där är så stort att det inte är något man ror i land själv. Det enda jag är besviken på är att jag inte körde tillräckligt hårt med dem som satt i arenabolaget. Jag skulle inte gett vika på visionerna. Jag fick vara murbräckan, den som stod för modet och fläkten. Man måste vara orädd. Efter att jag försvann var det lite blekt på den delen.
Var det en rolig tid?
– Ja, samtidigt en ångestladdad tid.
Göran Hartmann.
Nu arbetar Göran Hartmann på konsultbasis med strategiska frågor för ett fastighetsbolag i södra Sverige.
Hela arenaprojektet är för stunden satt på paus. Ökade priser inom byggbranschen sägs ha gjort det till en omöjlighet att kunna bygga till den budget som finns.
Vad har gått snett? Varför har vi ingen arena i dag?
– Det är många faktorer som samverkar i det svaret, men kommunal rädsla, politiker som är fega. Känslan är att det funnits krafter som velat annat, men jag kan inte sätta fingret på exakt vad. Jag tror även att det funnits en rädsla från andra föreningar som gjort att det pratats om det här på ett negativt sätt.
Hur ser du framtiden?
– Jag kan säga så här. Allt det jag har pratat om och propagerat för ... i dag ser vi facit. Jag har haft rätt på punkt efter punkt. Ishockeyns kommersiella utveckling har boomat. Vi låg rätt i tiden för att ta en plats bland de stora klubbarna. När jag höll på med det här fanns det knappt ett tv-avtal för allsvenskan.
– För mig är det ett under att Almtuna står upp. Om Almtuna hade rätt förutsättningar hade det kunnat vara en blomstrande verksamhet som varit en tillgång för kommunen.
Arenaskisser som Göran Hartmann sparat genom åren.
Tror du att det blir en arena någon gång?
– Ja, det tror jag.
När?
– När det inte längre har någon sportslig betydelse. Jag är orolig och vill vända på det. Kommer det att finnas ett Almtuna kvar när det finns en arena?
Kommer de att ha råd att hyra in sig tror du?
– Om de inte har del i intäkterna, hur ska de då ha råd att betala hyrorna? Man måste hjälpa dem att komma dit. Det är tragiskt att se en förening som gör ett hästjobb och försöker ta ansvar för sin egen situation och då sparkar man undan benen. Ambitionen borde vara att Almtuna som klubb skulle äga arenan. Därmed inte sagt att de ska göra det själva utan kanske i konsortium med andra.
Står en arena på plats 2030?
– Ja, det tror jag.
Vad har du för kontakt med Almtuna idag?
– Jag hjälpte till i valberedningen ett tag. Jag har blivit tillfrågad i olika frågor, oftast när det varit problem.
Skulle du kunna tänka dig att ta en roll i Almtuna?
– Jag skulle jättegärna hjälpa dem. Jag är inte dummare än att se att de tappat mycket genom åren. Någonstans har man hjärta för det även om det inte är något kärleksförhållande till Almtuna på det sättet.
När såg du en match senast?
– Det var några år sedan. Jag hade tänkt att se Brynäs men nu blev det inte så.
När UNT:s reporter reser sig och är på väg att gå tvekar Göran Hartmann på sitt tidigare svar om att han verkligen tror att det blir en arena. Nån gång.
– Fast det måste det ju bara bli. Väl?
Under en period var det tänkt att bygga en åttkantig arena mellan iFU Arena och Recoverhallen.