17/3: När är det kul att vara domare?
Domare gör fel. Hela tiden. Om och om igen. Men ibland gör de mer fel än vanligt - och då är det inte roligt att vara domare.Fråga bara Patrik Sjöberg.
Foto: Henrik Söderlund
Veckan som gick var domarveckan från helvetet. Ändå började det ju så bra med nyheten om att domarna från och med nästa säsong ska skapa mindre irritation genom att ta bort sina namn från tröjorna och i stället använda sig av nummer som i NHL.
En nystartad domarblogg, där rättsskiparna ska berätta sin version av saker och ting under och runt om matcher, var också född och jag såg fram emot ett klimat där domarna inte hela tiden skall ses som världens lägst stående varelser.
Men så kom matcherna - de viktigaste för säsongen - och då var det roliga slut. Mardrömsveckan var i gång.
Måndag: Vakterna utanför domarrummet vid Växjö Ishall visade inte mycket till medlidande för mig när jag stod och smågnällde över en deadline som egentligen redan var förbi. Men jag hade inget val. När Almtunatränarna Jonas Rönnqvist och Bert Robertsson valde bort presskonferensen och i stället "stormade" in till Niklas Persson och hans kolleger i domarrummet efter matchen var det givetvis något UNT:s läsare ville veta mer om.
Rönnqvist var relativt sansad när han till slut kom ut, men att säga att han var domarkårens främsta försvarare är att ljuga. Rätt mycket dessutom.
"Alla vet att domarna i allsvenskan är iskalla", som han uttryckte det.
Tisdag: Almtuna jobbade för att få en ny domare till den avgörande playoffmatchen - och lyckades. Nu tror jag att det i och för sig redan var planerat med en ny domare, men ändå.
Valet föll på Patrik Sjöberg. Sjöberg skötte sig helt okej och ingen skyllde Almtunas slut på säsongen på Gävledomaren.
Onsdag: Sjöbergs insats i Växjö var dock bara en förmatch till hans hemskaste upplevelse som domare - Skandalen i Scandinavium. Sjöberg fick - med all rätt - skit. Han kunde ju uppenbarligen inte reglerna.
Kritiken mot domarna rullade på under veckan och när jag i söndags kollade inslagen från kvalserien på såväl TV 4-sporten som Sportspegeln fick jag, förutom målen, mest höra domargnäll över Morgan Johansson från AIK-tränaren Roger Melin, och diverse synpunkter på att Ulf Rönnmark placerade tio man på botbänken i matchen mellan Rögle och Leksand. Pelle Prestberg
i Leksand bubblade om att fyra domare (inklusive linjemännen) på isen samtidigt kanske inte var så dumt ändå. Indirekt kritik mot att Rönnmark inte klarade av sin uppgift på ett bra sätt alltså.
Värre var då Växjötränaren Janne Karlssons sågning av Sören Persson i en kvällstidning efter matchen mot Västerås:
"En pinsam domarinsats. Han var riktigt jävla dålig."
Karlsson fortsatte med: "Han måste ha krökat i lördags."
Det var lite "Foppa"-stuk på de kommentarerna. Ni minns väl Forsbergs sågning av Börje Johansson efter finalen mot Malmö 1994?
Skit ska skit ha, sägs det, och jag tycker
absolut att man ska få kritisera domare. Hockeyextra rider inte ut i debatten som domarnas främste försvarare. Inte alls, men grejen är att det ibland verkar vara lite för lätt att ge han i svart och vitt skulden för en förlust.
För ni kanske redan har kommit på det; samtliga exempel jag nämner ovan är från spelare och ledare som just har förlorat.
Kanske är det som domarna bakom domarbloggen skriver: Den som letar efter fel finner inget annat.
Att det sedan är sällan en domare får
beröm från det segrande laget är en annan sak.
När är det då roligt att vara domare?
Jag har inget svar på den frågan.
Bara domarna vet. Om ens de.
Så jobbar vi med nyheter