Jag trodde på fullaste allvar att semifinalserien skulle ”sätta sig” efter två fullkomligt galna tillställningar, men det bara small i den första perioden. Efter Nicklas Paulsson förlösande 1–0 efter åtta minuters spel blev spelet precis så häftigt som förväntat.
1–1 (10.11): Rikard Eriksson blev plötsligt fri efter misstag av Storvreta på offensiv planhalva.
2–1 (10.35) Alexander Rudd drog till direkt. Såg inte otagbart ut.
3–1 (11.07): Henrik Stenberg svarade för ett drömmål på tennis när Mattias Samuelsson diagonalpassade i maghöjd.
3–2 (12.47): David Gillek hittade luckan i bortre bakom Klintsten.
3–3 (15.17): Mullsjö fick spela power play och gästerna bjöd på ett fantastiskt mål där bollen gick som på ett snöre innan Johan Nygårdh rakade in den.
4–3 (18.58): När den första perioden såg ut att sluta lika klev Robin Nilsberth fram helt på egen hand och krutade in 4–3.
På den vägen fortsatte det.
Jag saknar ord för att beskriva den här matchserien och har ärligt talat ingen aning om hur det kommer att se ut i Nyhemshallen på tisdag kväll.
Om Mullsjö kan vinna? Absolut. Men de behöver tur, stolpe in och det ena med det andra. Då kan det gå.
Mullsjö måste vara väldigt mycket bättre defensivt än de hittills har varit. Det gillar att jobba som lag, jobba tillsammans och störa Storvreta så högt upp i banan som möjligt, men Storvreta lyckas gång på gång skapa sig den tid de behöver för att sedan leverera i de små vinklar som finns.
Om Storvreta vinner?
Ja, om de har en skyddsvall som står emot anstormningen i början av matchen. Sedan behöver de bara gasa på med en kombination av hjärta och hjärna. De måste vara helt på det klara med vem som gör vad och inte en enda spelare får drälla bort bollen i ett farligt läge. Då smäller det direkt.
Nåja. Det går att göra listan lång varför Storvreta kommer att vinna och fixa ett finalavancemang på hemmaplan i match fem, men det går också att säga såhär: Storvreta är det bättre laget.
Nu levererade varken Albin Sjögren eller Valdemar Ahlroth framåt, men Storvreta har bredd i sin spets och laget gjorde ändå tio mål framåt. Mycket på grund av att Robin Nilsberth svarade för säsongens insats. Fyra mål i en semifinal, vem gör det från en backposition? Det känns bara som att Nilsberth besitter den sortens klass i superligan.
Sedan hade Storvreta Viktor Klintsten. Den här matchserien är långtifrån någon målvakternas match nu när båda lagen går bananas i sin offensiv (och defensiv), men nu klev Klintsten fram och visade att även han ville ha en rubrik.
Mullsjö hade gjort två raka mål till 8–7 och hade chans att kvittera. Då svarade Viktor Klintsten för en superräddning för att sedan sätta i gång en kontring där Jesper Berggren satte 9–7.
Hans första kommentar: ”Det är skönt att kunna bidra trots sju insläppta”.