I april förra året presenterades Filip Stenmark från Warberg som Storvretas första nyförvärv. Stenmark, som spelat två finaler – och förlorat båda (en mot Storvreta och en mot Falun) – med Dalen motiverade flytten med: ”Jag vill spela där jag har chansen att vinna något”. En månad senare presenterades Tobias Gustafsson från Linköping, som också kom med två finalförluster på kontot. Gustafsson då: ”När man har varit med och spelat de stora matcherna blir det som en drog, man vill göra det igen. Men nu vill jag vinna”. Även Gustafsson har fått se sig besegrad av Storvreta och Falun i finaldueller. Värvandet var inte över där för Storvreta. I juni månad kontrakterades Valdemar Ahlroth, som spelade final i fjol med Växjö – och förlorade. ”Jag tror på Storvreta och jag tror att vi blir extremt svårslagna”, sade Ahlroth efter att han anslutit till sina nya lagkamrater.
Nu är de en match ifrån det de är här – i Uppsala och Storvreta – för: att få höja SM-pokalen.
– Det är SM-guldet jag vill åt. Det är vad jag drömt om sedan jag var liten, säger Filip Stenmark efter en av de avslutande träningarna före finalfesten i Globen.
Vad skulle ett guld betyda?
– När man håller på med det här prioriterar man ju bort allt annat i livet och ett guld skulle vara beviset på att det är värt det.
– Det har ju varit målet hela säsongen och ser man till karriären är det ju att vinna som räknas i slutändan, säger backkollegan Gustafsson, som inte bara förlorat två SM-finaler utan även en VM-final. Detta trots att han blivit utnämnd till sitt lags bäste spelare i två av dessa tre stora matcher.
– Det är självklart väldigt speciella matcher. Man vill få till det så bra som möjligt och vara bäst när det gäller. Jag har kunnat ta mig an uppgiften och hittat ett sätt som gör att nerverna inte kommer för mycket inpå, säger han.
Ahlroth tror att anledningen till att varken han, Gustafsson eller Stenmark än så länge fått varit med och vunnit ett guld handlat om avsaknaden av vad som varit Storvretas styrka denna säsong.
– Det känns som att klubbarna vi spelat i inte haft tillräcklig bredd, nu har vi kommit till ett lag som har det. Jag tycker att vi (Växjö) gjorde en fantastisk finalmatch men Falun vann på sin rutin och sin spets, säger han.
Gustafsson tycker att det känns bra att det är just Falun, som tillsammans med Storvreta dominerat 2010-talet i svensk herrinnebandy med hittills fyra guld vardera, som står på andra sidan.
– Det är ju de två lagen som varit outstanding under säsongen. Och vi vet vad vi behöver göra för att slå Falun.
Lagen har mötts tre gånger under säsongen och Falun har stått som vinnare i två (de två första) och Storvreta i ett. Faluns segrar kom först efter förlängning medan Storvretas var en klar 8–3-seger.
– Match för match har vi tagit över. Mentalt tror jag att vi har ett övertag. Faluns bästa chans är att det är en match, bäst av sju hade de inte rått på oss. Jag tror att många i deras lag inser att vi har en större bredd, säger Ahlroth som knappt kan bärga sig innan tungviktsmötet drar igång.
– Jag ser fram emot den här helgen mer än något annat, säger han.