Svetten kom och klagomÄlet Àr en bagatell

Jag mĂ„ste erkĂ€nna en sak: Jag blev lite svettig i pannan under kepsen – och det berodde inte pĂ„ vĂ€rmen i IFU Arena, det var den enorma spĂ€nningen. Det Ă€r lĂ€tt att ryckas med.

SÄ hÀr sÄg det ut i Sveriges omklÀdningsrum efter VM-guldet i  IFU Arena.

SÄ hÀr sÄg det ut i Sveriges omklÀdningsrum efter VM-guldet i IFU Arena.

Foto: Per Wiklund/IFF

Innebandy2021-12-05 20:23
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Att sitta pĂ„ lĂ€ktaren nĂ€r det Ă€r avgörande matcher – och det spelar ingen roll vilket sport det Ă€r eller vilken division det Ă€r – Ă€r otroligt kul. Man rycks med oavsett man vill det eller inte.

VM-finalen mellan Sverige och Finland var ett sÄdant tillfÀlle.

Det var lugnt i början. Jag hade kĂ€nslan av att Sverige skulle vinna enkelt, sĂ€rskilt nĂ€r 3–1-mĂ„let kom. Jag skrev Ă€ven i UNT:s direktrapportering frĂ„n matchen att ett svenskt 4–1-mĂ„l nog skulle punktera finalen.

Men temperaturen steg sakta men sĂ€kert, och nĂ€r Finland kvitterade till 3–3 var pulsen betydligt högre Ă€n 20 minuter tidigare. Men det blev Ă€nnu vĂ€rre – eller ska jag sĂ€ga spĂ€nnande? – nĂ€r Finland inledde sudden death med ett powerplay. DĂ„ var det nĂ€ra kokpunkten – och det var dĂ„ som jag kĂ€nde svetten i pannan.

Jag har sett Ätskilliga finaler, avgörande matcher och sporthÀndelser under alla Är pÄ UNT, och den hÀr finalen hamnar högt upp pÄ min lista över dramatiska matcher, nÀstan i klass med ett av FyrisfjÀderns SM-guld i Solnahallen för ett antal Är sedan.

MĂ„lvakten Matilda Östlund VisĂ©n var den av Siriusspelarna som mĂ€rktes mest i finalen. Hon hade mycket att göra och det Ă€r inte sĂ„ lĂ€tt nĂ€r systrarna Kauppi (sĂ€rskilt Veera) letar skott- och passningslĂ€ge. Men Östlund VisĂ©n gjorde som i semifinalen, spelade pĂ„ topp. Detta trots att hon lĂ€ngtade mest efter att fĂ„ lite mat i magen!

Amanda Delgado Johansson var inne pÄ det avgörande mÄlet men mindes inte ens hur det gick till. Hon bara sprang och skrek och slÀngde sig över sina lagkamrater mitt pÄ Finlands planhalva.

Inte en enda mÀnniska lÀmnade IFU Arena innan de svenska spelarna fick sina guldmedaljer och VM-bucklan lyftes.

VM i Uppsala blev en succé, annat kan jag inte sÀga. BÄde publik- och arrangörsmÀssigt. Detta trots den i sammanhanget lilla arenan md plats för bara 2 500. HÀr sitter publiken vÀldigt nÀra och ljudnivÄn gÄr det inte att klaga pÄ. StÄpÀlsvarning!

Jag ska dock klaga pĂ„ en sak, som mĂ€rktes mest i Sveriges semifinal: Musiken. Eller rĂ€ttare sagt avsaknaden av tajmning. LĂ€r av Almtunas discjockey Thomas Åkelid. NĂ€r den svenska klacken börjar skrika "ni pĂ„ sittplats Ă€r ni klara..." sĂ„ kan man inte dra pĂ„ musik pĂ„ högsta volym. Det hĂ€nde flera gĂ„nger.

Men det klagomÄlet Àr förstÄs en bagatell i sammanhanget.