Tobias lön i Zug Univted är inte offentlig, men den blir högre än i Storvreta. Dessutom står klubben för boendet. De skyhöga levnadskostnaderna i Schweiz gör dock att han trots allt kommer söka ett jobb vid sidan om innebandyn. "Det är ett måste om man vill leva riktigt, riktigt gött här", säger han.
Det är en mulen dag i Zug, en småstad med drygt 30 000 invånare ett par mil söder om Zürich, när UNT träffar Tobias Gustafsson på en uteservering intill den idylliskt vackra Zugsjön. Bergen i bakgrunden täcks av molnen, men med uppländska mått räknat är det knappast kallt.
– I dag är nog den första dagen jag har långbyxor sedan jag kom ner hit, säger Tobias med ett skratt.
Det var i maj tidigare i år som lagkaptenen och storstjärnan efter sju säsonger, fyra SM-titlar och 185 mål för Storvreta efter en lång ryktesspridning bekräftade flytten till Zug United – ett lag på frammarsch. I fjol tog de hem sitt första schweiziska innebandymästerskap före de senaste tjugo årens dominanter SV Wiler-Ersigen.
Den 25 juli anlände han till det centraleuropeiska alplandet, men det blev en stressig start på äventyret.
– Jag hade ju bokat en Formel 1-resa till Belgien två dagar efter att vi kom ner. Efter det åkte vi med laget till Tjeckien för Czech Open. Så detta är egentligen bara min tredje vecka här nere, säger han och tar en klunk kaffe.
Att flytta till ett nytt land är en stor omställning. Diverse räkningar, blanketter och erbjudanden om försäkringar och banker dimper hela tiden ner i brevinkastet. Men stödet från klubben och laget har varit stort, menar Tobias.
– Man känner sig bortskämd. Klubben har fixat boendet och hjälper till med alla möjliga småsaker. Sedan hjälper det ju att ha Robin och Albin här nere också.
Tobias Gustafsson lämnade Storvreta för Zug United och är nu på plats i den schweiziska småstaden. Här trivs han som fisken i vattnet. "Det bästa här är vyerna och närheten till vattnet", säger han.
Tobias Gustafsson är inte den enda utländska spelaren i Zug United. Bland svenskarna har han sällskap av tidigare Storvretaspelarna Robin Nilsberth och Albin Sjögren. Men det är inte bara svenskarna han klickat med.
– Vi har en väldigt bra stämning i laget skulle jag säga. Det är snälla, fina killar och jag har kommit väl in i gruppen.
Tobias har när vi möts precis kommit hem från en cupmatch mot ett lag i en lägre serie uppe i en bergsby. Mötet drog storpublik bland lokalinvånarna och Tobias berättar euforiskt om matchen.
– Det var fullt med kobjällror och hulligantutor i salen. Sen har de ju friare alkoholservering här och när det andra laget fick in tre raka i tredje perioden höll hela arenan på att explodera. Sedan tröttnade Albin och gjorde ett par mål så vi tog hem det ändå, skrattar Tobias.
"Det är minst 25 grader i vattnet", konstaterar Tobias. När vi möts ligger temperaturen på strax över 20-graderssträcket, men bara någon dag tidigare var det över 30 grader varmt. För Tobias, som bor bara 500 meter från vattnet, blir det en hel del strandhäng.
Om en vecka drar säsongen i gång på allvar. Då möts de fyra bästa lagen från förra säsongen i Supercupen. Det blir den första riktigt tuffa matchen för Tobias sedan han kom till Zug. Tobias, som drog på sig en skada under slutspelet på hemmaplan i våras, ligger ett par veckor efter i förberedelserna, men smärtmässigt är han helt återställd och ser fram emot vad som komma skall.
– Det ska bli riktigt kul med en så viktig match direkt. I Storvreta har jag ju alltid vetat ungefär hur vi ligger till inför säsongen. Så är det ju inte nu, jag vet inte riktigt vad jag kan förvänta mig.
– Det är verkligen en nytändning för mig. Det är länge sedan augusti var så här spännande, menar han.
Här, i idrottshallen på en högstadieskola i Zug, tränar Zug United för det mesta. Faciliteterna är inte på samma nivå som i Uppsala, menar Tobias .
Skillnaderna mellan Storvreta och Zug är stora – så pass att det inte riktigt går att jämföra, menar Tobias. Storvretaspelarna håller en högre nivå, träningsschemat är mer fullspäckat, läktarna mer fullsatta och faciliteterna i Uppsala är betydligt bättre. Träningshallen i Zug ligger på ett högskoleområde och i Schweiz har Tobias fått vänja sig vid att själv tvätta matchstället.
– I Sverige är det mer seriöst. Missar du en träning i Storvreta ska du ha en jäkligt bra förklaring att komma med. Här går däremot familjen och jobbet först. Det är ingen katastrof om du inte dyker upp. Då är det klart att det blir en skillnad på kvaliteten också.
Ändå är nivån på spelarna högre än förväntat, säger Tobias. Trots guldet förra säsongen ser de mer etablerade laget fortfarande på Zug United som ett uppstickarlag.
– Många av de yngre spelarna är stora talanger. Men jag är inte här för att vara någon spelande tränare. Jag är här för att fokusera på mig själv, säger han.
Tobias trivs än så länge bra i Zug, men utlandsflytten var inte självklar. "Hade inte Evelina velat åka hade jag aldrig åkt hit. Visst betyder det mycket att Albin och Robin är här, men det är en helt annan grej att ha sin partner här".
Zug United har kritiserats bland de övriga schweiziska lagen för det stora inflödet av toppspelare från utlandet. Missnöjet tar dock klubben lätt på.
– Den kritiken duckar jag. Jag kan ju ändå inte tyska! Samtidigt ger det ju chansen för de yngre spelarna att möta bättre spelare på träningarna, så det är ju positivt.
På ett sätt är dock nivån högre i Schweiz: lönen. Klubben står dessutom för boendet. De låga skatterna i Zug lockar många rika människor till staden (bland annat hockeylegendaren Peter "Foppa" Forsberg), något som pressat upp bostadspriserna rejält. Längs gatorna står den ena lyxbilen parkerad efter den andra.
Men den som tror att Tobias sökt sig till Schweiz för att tagga ner och kunna ligga och sola på stranden hela dagarna får tänka om. När Tobias, som är utbildad elektroingenjör, landat i sin nya vardag ska han söka jobb.
– Ska man kunna leva ett riktigt, riktigt gott liv här nere är det ett måste, menar han.
Zug är också hemstad för en annan berömd svensk idrottsman, nämligen Peter "Foppa" Forsberg.
Tillsammans med flickvännen Evelina, som gladeligen följde med Tobias på hans äventyret, bor paret i en lägenhet 500 meter från strandkanten. Tobias verkar stortrivas. När jag frågar om vad det bästa med Schweiz är svarar han snabbt vyerna och den vackra omgivningen.
– Jag tror att den meningen jag sagt flest gånger sedan jag kom ner är ”shit, vad vackert”. Jag älskar naturen och klimatet här. Sedan är man väl lite inne i smekmånaden fortfarande. Frågar du igen när jag kommit in i vardagsrutinen om några månader kanske jag svarar annorlunda.
Tobias Gustafsson är förväntansfull inför säsongsstarten. "Jag vill bevisa att de gjort en bra värvning", säger han.
Han har redan hunnit irritera sig på att matbutikerna i Zug stänger tidigare än hemma i Sverige, ett krångligt sopsystem, samt att tobakssnus inte går att få tag på. Och den speciella schweiziska tyskan gör det inte lättare för honom att lära sig språket.
Grundskoletyskan räcker inte långt.
– Jag är inte rädd för att säga fel, utan jag försöker och ställer frågor till lagkamraterna. Det fina med lagsport är ju att man får ett socialt sammanhang och då tror jag det blir lättare att lära sig språket.
Utsikten över Zug är spektakulär, trots att vädret inte var på fotografens sida just den här dagen.
Hur länge Tobias tänker stanna i Schweiz – och om han någonsin kommer tillbaka till Storvreta – återstår att se.
– Just nu är det inte Schweiz för alltid. Just nu är det bara skitkul med innebandy. Jag känner att jag fortfarande vill och kan bli en bättre spelare. Det är där fokuset ligger. Sedan får vi se vad som händer, men det blir i alla fall minst ett år i Schweiz!